Bernhard Ankermann, född den 14 februari 1859 i Tapiau, Ostpreussen, död den 26 oktober 1943 i Berlin, var en tysk etnolog och Afrikaforskare. Han var representant för den kulturhistoriska metoden och kulturkretsläran.

Ankermann promoverades 1901 vid universitetet i Leipzig på en avhandling om afrikanska musikinstrument och var därefter direktorialassistent vid Museum für Völkerkunde i Berlin och senare föreståndare för dess Afrikaavdelning. År 1925 gick han i pension och efterträddes av Alfred Schachtzabel. Ankermann var under en följd av år ledamot av presidiet inom Berliner Gesellschaft für Anthropologie, Ethnologie und Urgeschichte.

Bibliografi redigera

  • Die afrikanischen Musikinstrumente (dissertation, 1901)
  • Kulturkreise und Kulturschichten in Afrika (I: Zeitschrift für Ethnologie, band 37, 1905, sidorna 54–86)
  • Anleitung zum ethnologischen Beobachten und Sammeln (1914)
  • Verbreitung und Formen des Totemismus (1915)
  • Die Religion der Naturvölker (I: Lehrbuch der Religionsgeschichte, grundad av Chantepie de la Saussaye, band I, 1925)

Källor redigera

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, Bernhard Ankermann, 27 september 2019.