Bernard Blier
Bernard Blier, född 11 januari 1916 i Buenos Aires i Argentina, död 29 mars 1989 i Saint-Cloud i Frankrike, var en fransk skådespelare.[1]
Blier föddes i Argentina där hans far arbetade för Institut Pasteur. Familjen flyttade hem till Frankrike under Bliers skoltid. På 1930-talet etablerade han sig som en mångsidig karaktärsskådespelare, på scen och med biroller i filmer som Marcel Carnés Hôtel du Nord (1938) och Dagen gryr (1939). Han var far till filmskaparen Bertrand Blier och medverkade i flera av sonens filmer.
Blier nominerades till Césarpriset för bästa biroll 1980 för Série noire.[2] Han fick italienska David di Donatello för bästa biroll för Mario Monicellis Speriamo che sia femmina från 1986.[3] År 1989 tilldelades han en heders-César för sitt livsverk.[2]
Filmer i urval
redigera- 1938 – Livets debutanter
- 1938 – Hôtel du Nord
- 1939 – Dagen gryr
- 1941 – Mordet på jultomten
- 1941 – Premier bal
- 1947 – Polishuset
- 1948 – Det segrande korset
- 1949 – Manege
- 1950 – Hittegods
- 1951 – Ensam flicka i Paris
- 1954 – Sängen
- 1955 – Någon måste dömas
- 1956 – Brott och straff
- 1957 – Operation i gangstervärlden
- 1958 – Kattan
- 1958 – Vi de rikaste
- 1958 – Samhällets olycksbarn
- 1958 – Sans famille
- 1959 – Luffarkavaljeren
- 1959 – Det stora kriget
- 1959 – Marie-Octobre
- 1960 – Liket i fel väska
- 1960 – I krigets spår
- 1961 – Dolt bevis
- 1961 – Falskmyntarna
- 1961 – Leve kärleken
- 1963 – 100.000 dollar i solen
- 1963 – Sex och briljanter
- 1963 – Klädsel: vardagsdräkt med revolver
- 1964 – Kom, så älskar vi!
- 1964 – 5 skäggiga agenter
- 1966 – Den stora restauranten
- 1967 – Främlingen
- 1968 – Pang pang-bruden
- 1969 – Min onkel Benjamin
- 1971 – Spion på kroken
- 1971 – Liket i lusthuset
- 1972 – Den långe blonde med en svart dojja
- 1973 – Kineser i Paris
- 1974 – Den avhuggna handen
- 1975 – Det gamla gänget
- 1976 – Över hans döda kropp
- 1979 – Paris Killer (Buffet froid)
- 1979 – Série Noire
- 1979 – Vi älskar honom alla
- 1980 – Kärlekspassionen
- 1986 – Je hais les acteurs
- 1986 – Speriamo che sia femmina
- 1986 – Twist i Moskva
- 1988 – Onda andar
Källor
redigera- ^ ”Bernard Blier”. Svensk filmdatabas. Svenska filminstitutet. http://www.sfi.se/sv/svensk-filmdatabas/Item/?type=PERSON&itemid=75383. Läst 30 december 2015.
- ^ [a b] ”Bernard Blier : Ses récompenses et nominations” (på franska). Allociné. http://www.allocine.fr/personne/fichepersonne-1831/palmares/. Läst 30 december 2015.
- ^ ”Speriamo che sia femmina” (på italienska). Rivista del cinematografo. http://www.cinematografo.it/cinedatabase/film/speriamo-che-sia-femmina/25271/. Läst 30 december 2015.
Externa länkar
redigera
Wikimedia Commons har media som rör Bernard Blier.- Bernard Blier på Internet Movie Database (engelska)
