Öppna huvudmenyn

Beresheet (hebreiska: בְּרֵאשִׁית, "Bərēšīṯ", "i början"; Första Moseboken), tidigare känd som Sparrow, var en obemannad rymdsond från SpaceIL och som opererades av Israel Aerospace Industries, med uppdrag att landa på månen och fotografera. Den sköts upp från Cape Canaveral Air Force Station, med en Falcon 9-raket, den 22 februari 2019. Den gick in i omloppsbana runt månen den 4 april 2019.

Beresheet
En fullskalig modell av farkosten, fotograferad i Tel Aviv.
En fullskalig modell av farkosten, fotograferad i Tel Aviv.
StatusDelvis lyckad
TypLandare
OrganisationSpaceIL
Andra namnSparrow (2011-2018)
NSSDC-ID2019-009B
Webbplatsspaceil.com
Uppskjutning
UppskjutningsplatsCape Canaveral AFC
SLC-40
Uppskjutning22 februari 2019,
01:45 UTC
UppskjutningsfarkostFalcon 9
Omloppsbana runt Månen
Gick in i bana4 april 2019
Krasch
Kraschade11 april 2019,
19:23 UTC
Egenskaper
Massa150 kg
Dimensioner2,0 m x 1,5m

Den 11 april 2019 försökte man landa farkosten på månen. Under landningsfasen uppstod problem och farkosten kraschade på månen.[1]

Nedslagsplatsen för Beresheet fotograferad av den amerikanska rymdsonden Lunar Reconnaissance Orbiter.

Farkosten skulle ha landat i månhavet Mare Serenitatis, öster om Mare Imbriummånens framsida.[2][3] Den hade ingen temperaturreglering och förväntades bli överhettad inom några dygn,[4][5] medan dess laserreflektor som inte behövde någon ström förväntades kunna vara i funktion i flera årtionden.[6]

Genom rymdsonden blev Israel det sjunde landet att placera en rymdsond i omloppsbana runt månen. Man blev även det fjärde landet att försöka landa en farkost på månen. Skulle projektet ha lyckats hade rymdhistoria skrivits. USA, forna Sovjetunionen och Kina är de enda som dittills lyckats mjuklanda en farkost på månens yta, så Israel skulle ha blivit fjärde nation. Projektet var vidare det första privatfinansierade försöket till en månlandning.[7]

Månsonden hade fått sitt namn Beresheet efter Första moseboken. Sonden förde bland annat med sig en digitalt sparad hebreisk bibel.[8]

ReferenserRedigera

NoterRedigera

  1. ^ ”Israel To The Moon” (på engelska). SpaceIL. 11 april 2019. sid. Twitter. https://twitter.com/TeamSpaceIL/status/1116430572551852032. Läst 11 april 2019. 
  2. ^ Jason Davis (8 november 2018). ”Here's (almost) everything you need to know about Israel's Moon lander” (på engelska). The Planetary Society. http://www.planetary.org/blogs/jason-davis/spaceil-lander-feature.html. Läst 28 maj 2019. 
  3. ^ Yuval Grossman (mars 2017) (på engelska). Landing site selection for the SpaceIL mission to the Moon. https://www.researchgate.net/publication/313314811_Landing_site_selection_for_the_SpaceIL_mission_to_the_Moon. Läst 28 maj 2019 
  4. ^ Winner, Stewart; Solomon, Shoshanna (10 juli 2018). ”Israeli spacecraft aims for historic moon landing… within months” (på engelska). The Times of Israel. https://www.timesofisrael.com/in-first-israeli-spacecraft-set-for-trip-to-the-moon/. Läst 28 maj 2019. 
  5. ^ Yaakov Lappin (11 januari 2019). ”With SpaceIL launch, its to the moon and beyond for Israel” (på engelska). Heritage, Florida Jewish News. https://www.heritagefl.com/story/2019/01/11/news/with-spaceil-launch-its-to-the-moon-and-beyond-for-israel/10930.html. Läst 28 maj 2019. 
  6. ^ David, Leonard (31 mars 2019). ”NASA's Piggyback Experiment on Israeli Moon Lander Could Aid Future Lunar Touchdowns” (på engelska). Space.com. https://www.space.com/israel-moon-lander-nasa-instrument.html. Läst 28 maj 2019. 
  7. ^ Viktor Krylmark (15 april 2019). ”Beresheet kraschade på månen – därför var det väntat”. nyteknik.se. https://www.nyteknik.se/popularteknik/beresheet-kraschade-pa-manen-darfor-var-det-vantat-6955144. Läst 28 maj 2019. 
  8. ^ Asaf Ronel (5 februari 2019). ”Bible” (på engelska). Haaretz. https://www.haaretz.com/israel-news/science/.premium-the-israeli-spaceship-s-mission-according-to-netanyahu-a-bible-on-the-moon-1.6908861. Läst 26 maj 2019.