Benedictus Johannis, död 1600 i Gårdsby socken, var en svensk kyrkoman och riksdagsman.

Biografi redigera

Benedictus Johannis var son till kyrkoherden i Gårdsby, Johannes Olai och Ingeborg. 1574 efterträdde han fadern som kyrkoherde i födelsesocknen. Han var en av undertecknarna till beslutet från Uppsala möte, samt deltog i riksdagen 1594. 1586 besökte han kung Johan III för att övertala denne om att en ö i socknen skulle läggas till prästbordet.

Benedictus förde som vapen en ekegren med tre ollon. Det att han förde vapen har ibland uppfattats som om att han vore adlig,[1] men hans far hade dock ett sigill med en hjort, och det var inte ovanligt att präster förde vapen.

Sonen Johannes, som liksom sina syskon upptog namnet Baazius, blev biskop i Växjö stift. Därmed är Benedictus stamfader till adelsätterna Ekehielm och Leijonhielm.

Källor redigera

Noter redigera

  1. ^ Se sonens artikel i Biographiskt Lexikon öfver namnkunnige Svenska män, Volym 2