Belägringen av Trsat (kroatiska: Opsada Trsata) var ett fältslag som utspelade sig år 799 då frankiska och kroatiska styrkor drabbade samman vid Tarsatica[a] (dagens Rijeka i Kroatien) och handlade om kontrollen över den medeltida bosättningen.[1] I slaget besegrade de kroatiska styrkorna ledda av furst Višeslav de frankiska styrkorna ledda Erik av Friulien. I bataljen dödades Erik av Friulien och Tarsatica med rötter från antiken ödelades helt.[2][3]

Belägringen av Trsat
Spanskspråkig karta som visar Frankerrikets expansion.
Spanskspråkig karta som visar Frankerrikets expansion. Slaget om Trsat ägde rum vid den frankisk-kroatiska gränsbosättningen Tarsatica.
Ägde rum 799
Plats Tarsatica (dagens Rijeka i Kroatien.)
Utfall Kroatisk seger
Stridande
Frankerriket Kroatien
Befälhavare och ledare
Erik av Friulien Višeslav
Styrka
Okänt Okänt
Förluster
Okänt Okänt

Bakgrund och konsekvenserRedigera

Den frankiske markgreven Erik av Friulien kontrollerade sedan tidigare större delen av Istrien och Friulien. Hans maktambitioner innefattade även att ta kontroll över de kroatiska kuststäder som under antiken styrts av lokala härskare och stått under påvarnas och de bysantinska kejsarnas beskydd. Erik av Friulien dödades dock i de stridigheter som följde på det frankiska försöket att överta kontrollen över Tarsatica. Inte heller hans efterföljande markgreve Kadolachs försök att besegra kroaterna året därpå lyckades.[1]

Fyra år efter slaget (år 803) accepterade Kroatien fredligt en begränsad frankisk överhöghet.

AnmärkningarRedigera

  1. ^ Notera att slaget troligtvis ägde rum vid Tarsatica (kroatiska: Trsat) som låg på platsen för vad som idag är Gamla stan i Rijeka och ej är att förväxla med stadsdelen Trsat. Som en konsekvens av slaget raserades Tarsatica och den överlevande lokalbefolkningen grundande därefter en ny bosättning på en höjd öster om floden Rječina som de kallade Trsat och som idag är en av Rijekas stadsdelar. (Croatian Academy of America. Journal of Croatian studies (1986), Vol. 27–30)

ReferenserRedigera

FotnoterRedigera

  1. ^ [a b] Klaić, Vjekoslav. ”Vladanje knezova i kraljeva hrvatske krvi.” (på kroatiska). Povijest Hrvata – Od najstarijih vremena do svršetka XIX. stoljeća. Zagreb: Matica hrvatska. sid. 43 
  2. ^ Sinor 1990, s. 219
  3. ^ Rogers 2002, s. 77