Wikipedia

Beggars Banquet

album av The Rolling Stones
För skivbolaget, se Beggars Banquet Records

Beggars Banquet är ett musikalbum av The Rolling Stones som släpptes i december 1968 på skivbolaget Decca. Det var deras elfte album och släpptes efter äventyret med psykedelisk musik på det förra albumet Their Satanic Majesties Request. Med Beggars Banquet återvände gruppen musikaliskt till sitt ursprung och låtarna är återigen R&B- och bluesinspirerade.

Beggars Banquet
Studioalbum av The Rolling Stones
Utgivning6 december 1968
Inspelat17 mars 1968 - 25 juli 1968
Längd39:07
SkivbolagDecca (Europa)
London Records (Nordamerika)
ProducentJimmy Miller
The Rolling Stones-kronologi
Their Satanic Majesties Request
(1967) 		Beggars Banquet
(1968) 		Let It Bleed
(1969)

Låten"Sympathy for the Devil" öppnar albumet och är troligtvis den mest kända från detta album. I låten tar Mick Jagger rollen som djävulen själv och framför en bild från hans sida att se saker och ting ur ett världshistoriskt perspektiv. På albumet finns också en av gruppens mest politiska låtar, "Street Fighting Man". Låten var albumets enda singel, och nådde plats 48 på Billboard Hot 100-listan. Att den inte nådde högre berodde på att den smått bojkottades av amerikansk radio på grund av texten. Dessa två låtar och "Stray Cat Blues" är rak rockmusik, resten av albumet är mer bluesbaserat med rockinslag. Albumet kom att bli det sista där Brian Jones medverkade i större utsträckning. Han spelar bland annat slidegitarr på "No Expectations", munspel på "Dear Doctor", och mellotron på "Jigsaw Puzzle".

På de första utgåvorna av albumet stod inte Robert Wilkins med som upphovsman till låten "Prodigal Son", vilket rättades till på senare utgåvor av albumet.

Fodralet till skivan föreställde ursprungligen ett smutsigt och nerklottrat offentligt toalettutrymme. Både Decca i Europa och London Records i USA vägrade ge ut albumet med denna omslagsbild, vilket gjorde att albumet blev försenat flera månader då Rolling Stones ville ha denna bild. Gruppen gav dock med sig och skivan gavs istället ut med ett vitt omslag med en smal guldram där albumtiteln och gruppnamnet står med snirklig text på framsidan. Fodralet liknar ett inbjudningskort till en middagsbjudning. 1984 var första gången albumet officiellt gavs ut med originalomslaget, och de flesta nyutgåvor använder sedan dess det omslaget.

Kuriosa redigera

 
 Kuriosaavsnitt eller ospecifika rubriker rekommenderas inte på Wikipedia. (2023-04)
Hjälp gärna Wikipedia med att flytta väsentlig information till relevanta avsnitt, byta namn på rubriken eller diskutera saken på diskussionssidan.
Material som kvarstår i avsnittet och som saknar tydlig relevans eller godtagbara källor kan tas bort.

2010 gjordes en dokumentär om inspelningen av albumet i serien Classic Albums.[1] Albumet medtogs i magasinet Rolling Stones lista The 500 Greatest Albums of All Time.[2]

Låtlista redigera

Alla låtar är skrivna av Mick Jagger och Keith Richards om inget annat anges.

Sida ett
  1. "Sympathy for the Devil" - 6:18
  2. "No Expectations" - 3:56
  3. "Dear Doctor" - 3:22
  4. "Parachute Woman" - 2:20
  5. "Jigsaw Puzzle" - 6:06
Sida två
  1. "Street Fighting Man" - 3:16
  2. "Prodigal Son" (Robert Wilkins) - 2:52
  3. "Stray Cat Blues" - 4:37
  4. "Factory Girl" - 2:09
  5. "Salt of the Earth" - 4:47

Listplaceringar redigera

Lista (1968-1969) Position
  Danmark 6 [3]
  Finland 4 [4]
  Frankrike 1 [5]
  Kanada 3 (RPM)[6]
  Norge 2 (VG-lista)[7]
  Storbritannien 3 (UK Albums Chart)[8]
  Sverige 16* (Kvällstoppen)[9]
  USA 5 (Billboard 200)[10]
  Västtyskland 8 [11]

Källor redigera

Fotnoter
  1. ^ ”Eagle Rock”. Arkiverad från originalet den 28 september 2013. https://web.archive.org/web/20130928181322/http://www.eaglerockent.com/eaglerockUSA/media_detail.php?media_id=497. Läst 26 juli 2018. 
  2. ^ https://www.rollingstone.com/music/music-lists/500-greatest-albums-of-all-time-156826/the-rolling-stones-beggars-banquet-163833/
  3. ^ ”Listplacering”. Arkiverad från originalet den 4 augusti 2021. https://web.archive.org/web/20210804172142/http://www.hjsklubben.dk/433950819. Läst 4 augusti 2021. 
  4. ^ ”Listplacering”. http://suomenlistalevyt.blogspot.com/2015/08/roc-rox.html. Läst 4 augusti 2021. 
  5. ^ ”infodisc, välj "The Rolling Stones" i listan.”. http://www.infodisc.fr/Album_Liste_Selection2.php?Lettre=R. Läst 4 augusti 2021. 
  6. ^ ”Listplacering”. https://www.bac-lac.gc.ca/eng/discover/films-videos-sound-recordings/rpm/Pages/image.aspx?Image=nlc008388.5887&URLjpg=http%3a%2f%2fwww.collectionscanada.gc.ca%2fobj%2f028020%2ff4%2fnlc008388.5887.gif&Ecopy=nlc008388.5887. Läst 4 augusti 2021. 
  7. ^ ”Listplacering”. https://norwegiancharts.com/showitem.asp?interpret=The+Rolling+Stones&titel=Beggars+Banquet&cat=a. Läst 4 augusti 2021. 
  8. ^ ”Rolling Stones Chart History” (på engelska). The Official UK Charts Company. https://www.officialcharts.com/artist/28195/rolling-stones/. Läst 4 augusti 2021. 
  9. ^ Hallberg, Eric (1993). Kvällstoppen i P3 (1:a uppl.). ISBN 91-630-2140-4  (*2 om singelplaceringar räknas bort)
  10. ^ ”Rolling Stones - Billboard 200 Chart History”. https://www.billboard.com/music/the-rolling-stones/chart-history/TLP/3. Läst 4 augusti 2021. 
  11. ^ ”Charts Surfer - Söktjänst”. http://www.charts-surfer.de/. Läst 4 augusti 2021. 
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Beggars_Banquet&oldid=54273328”