Batouala
Batouala. En verklig negerroman (fr: Batouala. Véritable roman nègre) är en roman från 1921 av den franska, Martinique-födda författaren René Maran som under många år hade arbetat i det franska kolonialimperiet i dagens Centralafrikanska republiken.[1][2]
| Batouala En verklig negerroman | |
 | |
| Författare | René Maran |
|---|---|
| Originaltitel | Batouala. Véritable roman nègre |
| Originalspråk | franska |
| Översättare | Carl Ohlsson |
| Land |  Frankrike(Franska Ekvatorialafrika) |
| Genre | roman |
| Utgivningsår | 1921 |
| Först utgiven på svenska | 1922 |
| Huvudpersoner | Batouala |
| Utmärkelser | Goncourtpriset |
Boken publicerades av förlaget Albin Michel i Frankrike, och tilldelades Goncourtpriset 1921. Året därpå översattes den till svenska, tyska, spanska, engelska och ungerska. Den svenskspråkiga översättningen gjordes av Carl Ohlsson på Hökerbergs bokförlag.[1][2]
Handling redigera
Romanen följer hövdingen (mokoundjin) Batoualas och livet och händelserna i hans by.[3] Den utspelar sig under några dagar vid samma tid som första världskriget och under det franska kolonialimperiet, och de vitas agerande väcker ogillande i byn. Framförallt kretsar handlingen kring att Batouala utmanas av en ung man, och genom detta ramverk skildras banda-folkets seder och bruk.[2]
Mottagande redigera
Romanen var den första romanen av en svart författare att tilldelas Goncourtpriset.[4] Den väckte snabbt mycket uppståndelse, men även kritik, och i många kolonialterritorier lyckades franska byråkrater få den bannlyst eftersom den ansågs uppmana till separatism. Maran hade efter framgången svårt att hitta utgivare för senare verk.[2]
Framförallt väckte förordet mycket uppståndelse, då det ansågs vara provokativt, politiskt och anklagande. Maran ville genom förordet avtäcka och kritisera de sociala och ekonomiska villkoren som invånarna i Franska Ekvatorialafrika levde under.[4]
Ernest Hemingway skrev i Toronto Star om romanen: "Du känner byns dofter, du äter dess mat, du ser den vita mannen såsom den svarta mannen ser honom, och efter att ha bott i byn dör du där. Det är hela berättelsen, men när du har läst den har du varit Batouala, och det är det som gör den till en stor roman."[2] Michael Olmert skriver i New York Times att romanen är fylld av meningar som påminner om Mark Twain, med en enkelhet och direkthet som få romanförfattare lyckas med.[2]
Referenser redigera
- ^ [a b] Kullberg, Christina (2022-09-19). ”Världslitteratur och resonans i tid och rum: exemplet Batouala av René Maran” (på norska). Agora 40 (2-3): sid. 209–229. doi:. ISSN 0800-7136. http://www.idunn.no/doi/10.18261/agora.40.2-3.11. Läst 7 mars 2024.
- ^ [a b c d e f] Olmert, Michael (28 januari 1973). ”Batouala (Published 1973)” (på engelska). New York Times. https://www.nytimes.com/1973/01/28/archives/batouala-a-true-black-novel-by-rene-maran-translated-by-barbara.html. Läst 7 mars 2024.
- ^ Maran, René (1922) (på engelska). Batouala. Thomas Seltzer. https://books.google.se/books/about/Batouala.html?id=DQhMAAAAMAAJ&redir_esc=y. Läst 7 mars 2024
- ^ [a b] Smith, Alice J. (2008) "René Maran's Batouala and the Prix-Goncourt," Contributions in Black Studies: Vol. 4 , Artikel 4.