Bartholomeus van der Helst, född 1613 i Haarlem, död 16 december 1670 i Amsterdam, var en nederländsk porträttmålare, verksam i Antwerpen. Han var sannolikt lärjunge till Nicolaes Elias i Amsterdam, där han uppehöll sig sedan sin uppväxt. En tid var han påverkad av Rembrandt och dennes ljusdunkelmåleri. 20 oktober 1653 deltog han i stiftandet av målargillet i Amsterdam. Helst, den holländska börsaristokratiens porträttmålare framför andra, äger sin styrka i en påtaglig saklighet, förenad med gott lynne, säkerhet i teckningen och glans och must i färgen. Han kan däremot inte i genialitet mäta sig med Rembrandt och Frans Hals. Bland hans många verk framträder dels de förträffliga porträtt, som ägs av offentliga och enskilda gallerier (i Sverige på godset Lövstabruk i Uppland), dels de livfulla gruppbilder av skyttegillen och föreningsstyrelser, vilka ännu bevaras i de holländska samlingarna, särskildt i Rijksmuseum i Amsterdam (bl. a. Borgargardets fest till firande av westfaliska freden, eller i enstaka fall hamnat utom hemlandets gränser, i Sankt Petersburg och Paris.

Bartholomeus van der Helst – ”Anna du Pire som Granida” (1660). Nationalgalleriet, Prag.

Även Helsts son och lärjunge, Lodewijk, född sannolikt 1645, död sannolikt efter 1680, var porträttmålare. Hans arbeten är sällsynta.

KällorRedigera

 Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Helst, Bartholomeus van der, 1904–1926.

Externa länkarRedigera