Baltiska institutet
Baltiska institutet var ett svenskt forskningsinstitut grundat 1970 med avsikt att främja forskning om och kulturellt samarbete med de baltiska staterna.[1] Av de anknutna forskarna och kulturarbetarna var den stora majoriteten exilbalter, varav en övervägande andel ester.[2] Institutet ägnade sig bland annat åt att arrangera internationella vetenskapliga konferenser och gav även ut tidskriften Zari.[3] Verksamheten upphörde 1996, några år efter att de baltiska staterna återfått sin självständighet.[4] Knutna till organisationen var bland andra Bruno Kalniņš och Arvo Horm.[5]
Se även
redigeraKällor
redigera- ^ ”Baltiska institutet”. Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/baltiska-institutet. Läst 5 april 2016.
- ^ Sundman, Per Olof. ”Motion om inrättande av ett baltiskt institut vid Stockholms universitet”. Sveriges riksdag. http://data.riksdagen.se/dokument/G2021929. Läst 5 april 2016.
- ^ ”Invandringens encyklopedi: Letter”. Arkiverad från originalet den 10 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160310154855/http://www.immi.se/encyklopedi/tiki-index.php?page=Letter. Läst 5 april 2016.
- ^ ”Invandringens encyklopedi: Ivo Iliste”. Arkiverad från originalet den 10 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160310173152/http://www.immi.se/kultur/authors/ester/iliste.htm. Läst 5 april 2016.
- ^ ”Third Conference on Baltic Studies in Scandinavia”. Journal of Baltic Studies 6 (1). 1975. http://www.tandfonline.com/doi/abs/10.1080/01629777500000511?journalCode=rbal20.