Haqvin Bager
Haqvin Bager, född 1711, död 1782, var en svensk handelsman, nationalekonomisk författare och rimmare. Han var farfar till Lorens Isak Bager och morbror till Casper Christoffer Hanell[4].
| Haqvin Bager | |
| Född | 19 maj 1711[1][2] Malmö stad[3], Sverige |
|---|---|
| Död | 10 februari 1782[1] (70 år) Malmö stad[1], Sverige |
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Författare[1], handlare[1] |
| Redigera Wikidata | |
Bager var son till handelsmannen i Malmö David Håkansson Bager (1670-1742) och Martha Lorich (1691-1755). Han var gift med Anna Chatarina Sölscher (1717-1775). Efter att några år i ungdomen gjort en del utlandsresor etablerade han sin handelsrörelse i Malmö. Hans båda söner Diedrich och Petter Bager hjälpte till i verksamheten som infattade sillsalteri- och trankokeri på Kalvön i Göteborgs skärgård, i Malmö bryggeri av s. k. dubbelöl och svagdricka. Vidare handelsexport med diverse varor till England, Holland, Danmark och inrikeshandel. Haquin Bager ägde även två väderkvarnar, en i Södra Förstaden vid hörnan Södra Förstadsgatan/Föreningsgatan och en i Östra Förstaden vid Lundavägen i Malmö. I stallet hade han 14 hästar för varutransport ner till hamnen. Han var enligt egen utsago den som betalade mest skatt i Malmö. Han betalade bland annat för inhysning av 20 grenadiersoldatinkvarteringar i fyra baracker på en av sina tomter. Bager hade ett strikt leverne utan extravaganser och stor patriot för Sveriges väl och kungadyrkare vilket även sönerna uppfostrades till. Även var han lagpliktig och följde dessa som de var skrivna, vilket ibland ledde till en del processer där myndigheter, enligt Bager, inte följde desamma förordningar.
Bager, som från 1734 var verksam som handelsman i sin födelsestad Malmö, var en välmenande, men något processlysten patriot. Han utgav en rad nationalekonomiska ströskrifter och lät dessutom införa en stor mängd artiklar i tidningar relaterat till pågående personliga processer och egenuppfunna metoder och uppfinningar. Dessa brukade åtföljas med mindre deviser som avslutning. En del ansåg hans skrifter för orediga i sin framställning och uppblandade med platta och löjliga rimmerier, varför hans namn blev ett appellativ med betydelsen usel versmakare. Andra däremot uppskattade rimmen som nydanande och uppfriskande. En del kritiker över hans verskonst bemötte Bager i ganska så skarpa ordalag. Dessa skedde i versform.
En vers av Bager som var en avslutande devis för en artikel angående att bygga upp matförråd för att förekomma dåliga tider:
| ” | Hushålla väl och rätt |
„ |
Genom detta beredde sig Haqvin Bager emellertid ett eget slags odödlighet, varför också bland annat Kellgren, vid underrättelsen om hans död, ägnade honom en särskild längre dikt i Stockholms Posten, där det, bland annat, heter:
| ” | Hvar fins den hand, som mer kan styra |
„ |
Efter Bagers död så fanns en rörelse som samlade på hans rimsniderier. I hans hem i Östra Förstaden hade det skrivits i både tak som på dörrposter.
Bibliografi (urval) redigera
- 1773 - Beskrifning om den Förträffelige Cur och Hjelpe medel hwilka de uti Europa nyligen af Fä-Pästen angrepne Boskaps Creaturen til helsan hulpit hwilken Wetenskap Den Helige Tre Enige Guden i Nåder uppenbarat en rättskaffens Swensk Patriot til den Högste Gudens Ähra och hela Människjo släcktets nytta till trycket befordrat Åhr 1773.
- 1765 - Repliqve till Götheborgska veckobladen sidstledne år under No 10
- 1763 - Anmärckningar öfver Ricksens höglåfliga Ständers deputations för fiskeriernes vård i riket, under den 21 junii 1762 genom trycket utg. project...
- 1761 - Förslag huru en hamn vid Limhamn nära til Malmö stad skulle kunna inrättas
- 1760 - Oförgriplige Tankar om den höge Wäxelcursens förmodliga fallande.
- 1756 - Föreställning till Ingemar Mattson, innehållande tankar och anmärkningar uti åtskillige hushållsmål.
- 1755 - Svar öfver Erich Svenssons och Jöns Hornaei uti Lärda Tidningarne i innevarande år utgifne tankar om Folkbristen; samt gensvar och project til skogarnes besparande uti riket.
- 1754 - Om Skånska spanmålens förbättring.
- 1753 - Anmärkningar öfwer then Välmenande Patriotens åtskilliga sattser, som befinnas uti hans åtta först utgifne ark
- 1750 - Anmärkningar öfwer den Swenska Ori tredje stycke.
- 1750 - Oeconomiskt samtal emellan en svänsk, en engelsman och en holländare
- 1750 - Then dyra tidens afskuddande
- 1746 - Sveriges välgång, grundad uti Stapel-Städernes lifaktiga handels-rörelse, jordens och thes afvels bättre kännedom och bruk, samt medels anskaffande til mera kärlek och smak för svenska tilvärkningar: Framvist och välment yttrat.
- 1745 - Oförgriplige tankar om Hushållningen, i anseende til Åkerbrukets förbättrande och den dyra tidens förmodeliga afstadnande, genom wår Jords rätta Häfd, Spannemålens Skötsel, Sjöfartens Utwidgande och wåre inhemske förmåners Iakttagande.
Källor redigera
- Bager 1, Haqvin B i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1904)
- Berättelser ur svenska historien i Carl Georg Starbäck och Per Olof Bäckström, Berättelser ur svenska historien (1885–1886), Nionde bandet. Gustaf III. Gustaf IV Adolf.
Noter redigera
- ^ [a b c d e] Haqvin Bager, Svenskt biografiskt lexikon, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ CERL Thesaurus, Consortium of European Research Libraries, Haquin Bager, läst: 9 oktober 2017, licens: Open Data Commons Attribution License, Creative Commons Erkännande 2.0 Generisk.[källa från Wikidata]
- ^ Herman Hofberg, Svenskt biografiskt handlexikon, 1906, s. 58, läs online, läst: 3 december 2019.[källa från Wikidata]
- ^ ”Sedan den 24 Januari 1779”. Stockholmsposten, artikel. 16 april 1783. https://tidningar.kb.se/1532291/1783-04-16/edition/144028/part/1/page/1/?newspaper=STOCKHOLMSPOSTEN&from=1783-04-16&to=1783-04-16. Läst 29 december 2022.