Hugo Capet (fr. Hugues Capet), född cirka 940 troligen i Dourdan i Essonne, död 24 oktober 996 troligen i Les Juifs nära Prasville i Eure-et-Loir, var kung av Frankrike 987–996. Han var den äldste sonen till Hugo den store och Hedvig av Sachsen.[3] Släktnamnet "Capet" kom av att Hugo, i egenskap av abbot för klostren Saint-Martin de Tours och Saint-Germain-des-Prés, bar en kort rock, som kallas för Cappa.
| Hugo Capet | |
 | |
| Född | Ca 940 Troligen Dourdan, Essonne, Frankrike |
|---|---|
| Död | 24 oktober 996 (omkring 56 år) Troligen Les Juifs nära Prasville, Eure-et-Loir, Frankrike |
| Begravd | Klosterkyrkan Saint-Denis |
| Sysselsättning | Kunglig |
| Befattning | |
| Kung över frankerna (987–996) | |
| Maka | Adelheid av Akvitanien (g. 969–, cirka)[1][2] |
| Barn | Gisèle de France Hedwig av France, grevinne av Mons (f. 970) Robert II av Frankrike (f. 972)[1] |
| Föräldrar | Hugo den vite Hedvig av Sachsen |
| Släktingar | Beatrice av Frankrike (syskon) Emma av Paris (syskon) |
| Namnteckning | |
 | |
| Redigera Wikidata | |
Biografi
redigeraHugo föddes i en mäktig, adlig familj varav två medlemmar redan innehaft den franska tronen under 800–900-talen. Han vill egentligen bli lekmanna-abbot och hade 980 förberett flyttningen av helgonet Saint Valérys reliker till katedralen i Amiens. Han ärvde sin fars land och blev sin tids mäktigaste adelsman.
Mellan 978 och 986 lyckades Hugo upprätthålla sin dominerande maktställning gentemot den svage karolingiske kungen Lothar genom allianser med de tyska kejsarna Otto II och Otto III och med biskop Adalbero av Reims. Redan 985 regerade Hugo riket som om han vore kung. Lothar och hans son dog 987 och ärkebiskopen i Reims övertygade en grupp adelsmän att välja Hugo Capet som ny kung. Han kröntes 3 juli 987 i Noyon, Picardie och blev stamfader för den capetingiska ätten.
Hugo Capet ägde några mindre egendomar i närheten av Chartres och Anjou och mellan Paris och Orléans behärskade han städer och gods på omkring 1 000 km². Hans makt inskränkte sig till detta område och om han vågade sig utanför det riskerade han att bli tagen till fånga och till och med mördad. En komplott att röva bort Hugo för Otto III:s räkning anstiftades faktiskt av biskopen i Laon och Odo av Blois 993.
Visserligen misslyckades denna sammansvärjning men blott det faktum att ingen straffades för den visar hur begränsad Hugos maktställning var. I Frankrike utanför denna kronodomän fanns lika många lagar som det fanns förläningar. Sannolikt fanns det omkring 150 olika valutor och åtminstone ett dussin språk. Att förena detta till ett sammanhängande rike innebar en riskfylld maktkamp mellan den franska kronan och landets feodalherrar, i synnerhet de i Seine- och Loiredalen och den arbetsuppgiften blev Hugo Capets livsgärning.
Tillsättningen och därefter avsättningen av Arnulf (han "valde fel kung" vid Hugos makttillträde, för vilket han fängslades) till ärkebiskop i Reims ledde till en konflikt, mellan å ena sidan kungen och biskoparna och å andra påven Johannes XV, som kvarstod vid Hugos död 996.
Hugo Capet är begravd i Saint-Denis-basilikan i Paris men hans kista försvann under den franska revolutionen.
Familj
redigeraGift 968 med Adelheid av Akvitanien (ca 950–1004).
Barn
redigeraAnfäder
redigera
Referenser
redigeraNoter
redigera- ^ [a b] Kindred Britain, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ The Peerage person-ID: p10311.htm#i103103, läst: 7 augusti 2020.[källa från Wikidata]
- ^ Potter, Philip J., Kings of the Seine: The French Rulers from Pippin III to Jacques Chirac, 2006, PublishAmerica, Baltimore, ISBN 978-1-4137-8857-0.
Externa länkar
redigera
Wikimedia Commons har media som rör Hugo Capet.
