Atlaskattuggla[1] (Strix mauritanica) är en fågel i familjen ugglor inom ordningen ugglefåglar.[2] Den förekommer i nordvästra Afrika, där den är rätt vanlig i många olika typer av miljöer. Den behandlades fram tills nyligen som underart till kattugglan, men urskiljs numera vanligen som egen art.

Atlaskattuggla
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningUgglefåglar
Strigiformes
FamiljUgglor
Strigidae
SläkteStrix
ArtAtlaskattuggla
S. mauritanica
Vetenskapligt namn
§ Strix mauritanica
Auktor(Witherby, 1905)

Utseende och läte

redigera

Atlaskattugglan är en rätt stor, rundhuvad uggla med mörka ögon och genomgående mörk och kraftigt tecknad grå till gråbrun fjäderdräkt. Ovansidan är mörkt svartgrå med tydliga mörka tvärband på fjädrarna. Även undersidan är kraftigt tvärbandad. Näbben är ljust gulaktig, tårna ljust hudfärgade och klorna mörkgrå till svarta. Jämfört med närbesläktade kattugglan är den cirka 20 % större, mörkare och mer kraftigt tecknad. Den saknar även kattugglans röda fas.[3]

Lätena liknar kattugglans, men drillande lätet tydligt mörkare och längre, liksom sången som dessutom har en snabbt dubblerad andra ton, hos honan upp till tre väl åtskilda.[4]

Utbredning och systematik

redigera

Fågeln förekommer i bergsområden i nordvästra Afrika.[2] Den behandlas traditionellt som underart till kattugglan, men urskiljs allt oftare som egen art, sedan 2020 av tongivande International Ornithological Congress (IOC)[2] och svenska BirdLife Sverige[5], 2021 även av eBird/Clements.[6] Genetiska studier bekräftar att den står kattugglan närmast, men att den skilde sig från kattugglan för cirka en halv miljon år sedan. Orientkattugglan är vidare artparets närmaste släkting.[7][8]

Levnadssätt

redigera

Atlaskattugglan hittas i en lång rad olika typer av miljöer, i skogsområden med ek, ceder, tall och ask, men även eukalyptusodlingar, palmer, mullbärsträd, fruktträdgårdar, apelsinlundar och till och med inne i trädgårdar och städer bara det finns skuggande träd. Den ses från åtminstone 50 meters höjd till i alla fall 1700 meter. Liksom kattugglan håller den sig dold i lövverket under dagen och avslöjas enbart av lätena från mobbande småfåglar. På natten kommer den fram för att jaga i gläntor och mer öppna områden. Födan består mestadels av små ryggradsdjur upp till råttors och Streptopelia-duvors storlek, men mestadels mindre gnagare, fåglar och geckoödlor. Häckningsvanorna är dåligt studerade, men liknar troligen kattugglans.[3][4][9][10]

 
Ett par atlaskattugglor inne i moskén Tin Mal.

Atlaskattugglan är relativt vanlig i sitt något begränsade utbredningsområde.[3] IUCN erkänner den dock ännu inte som egen art, varför dess hotstatus inte bedömts.

  1. ^ BirdLife Sverige (2020) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  2. ^ [a b c] Rasmussen P & D Donsker (Eds). 2020. IOC World Bird List (v10.1). doi :  10.14344/IOC.ML.10.1.
  3. ^ [a b c] Rasmussen, P. C. (2021). Maghreb Owl (Strix mauritanica), version 1.0. In Birds of the World (P. C. Rasmussen, Editor). Cornell Lab of Ornithology, Ithaca, NY, USA. https://doi.org/10.2173/bow.tawowl3.01
  4. ^ [a b] Robb, M. (2015). Undiscovered Owls: A Sound Approach Guide. The Sound Approach, Poole, UK.
  5. ^ Asplund, G., Lagerqvist, M., Jirle, E., Fromholtz, J., Tyrberg, T. (2020). ”Förändringar i Tk:s lista”. Vår fågelvärld (5). https://cdn.birdlife.se/wp-content/uploads/2020/11/Rapport-11-komplett.pdf. Läst 14 oktober 2020. 
  6. ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2021) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2021 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2021-08-11
  7. ^ Brito, P. H. (2005) The influence of Pleistocene glacial refugia on Tawny Owl genetic diversity and phylogeography in western Europe. Molecular Ecology 14:3077–3094. doi: 10.1111/j.1365-294X.2005.02663.x
  8. ^ Doña, J., Ruiz-Ruano, F.J. and Jovani, R. (2015). DNA barcoding of Iberian Peninsula and North Africa Tawny Owls Strix aluco suggests the Strait of Gibraltar as an important barrier for phylogeography. Mitochondrial DNA.
  9. ^ Hamdine, W., M. Boukhemza, S.-E. Doumandji, F. Poitevin, and M. Thevenot (1999). Premières données sur le régime alimentaire de la Chouette hulotte (Strix aluco mauritanica) en Algérie. Ecologia Mediterranea 25(1):111–123.
  10. ^ Tergou, S., M. Boukhemza, F. Marniche, A. Milla, and S. Doumandji (2014). Dietary distinctive features of Tawny Owl, Strix aluco (Linn 1758) and Barn Owl, Tyto alba (Scopoli 1759) in gardens of Algerian Sahel, El Harrach, Jardin D’essai Du Hamma. Pakistan Journal of Zoology 46(4):1013–1022.

Externa länkar

redigera