Arvidus Olai Scheningensis
svensk präst och författare
Arvidus Olai Scheningensis (även Gothus), född 1609 i Skänninge, död 3 januari 1663 i Drothems socken, Östergötlands län, var en svensk präst i Drothems församling och författare.
| Arvidus Olai Scheningensis | |
| Född | 1609[1][2][3] Skänninge församling[1][4], Sverige |
|---|---|
| Död | 3 januari 1663[1][4] Drothems församling[1][4], Sverige |
| Medborgare i | Sverige |
| Utbildad vid | Uppsala universitet[4]  |
| Sysselsättning | Författare[1], präst[1][4], översättare[1] |
| Befattning | |
| Kollega, Linköpings trivialskola (1634–1648)[4] Kyrkoherde, Gryts församling (1648–1652)[4] Kyrkoherde, Drothems församling (1652–1663)[4] | |
| Barn | Daniel Drothenberg (f. 1657)[4] |
| Redigera Wikidata | |
Biografi redigera
Arvidus Olai Scheningensis föddes 1609 i Skänninge.[5] Han var son till en borgare i staden.[6] Han blev student vid Uppsala universitet i oktober 1631, kollega vid Linköpings trivialskola 1634, prästvigdes 14 december 1639 och blev 1648 kyrkoherde i Gryts socken. Han blev kyrkoherde i Drothem 1652. Scheningensis avled 3 januari 1663 i Drothems socken.[5]
Arvidus Olai bidrog till spridandet av teologisk litteratur, och utgav även predikningar och en latinsk grammatik, som länge kom att användas vid Linköpings gymnasium. Han översatte med förkärlek predikningar av Johann Gerhard.[6]
Familj redigera
Scheningensis gifte sig 6 januari 1657 med Kerstin Tyste. Hon var dotter till kyrkoherden Johannes Laurentii Tyste i Östra Hargs socken. De fick tillsammans sönerna Daniel Drothenberg och Jonas Drothenius.[5]
Bibliografi redigera
- Avskedstal hållet vid Linköpings gymnasium 1631, tryckt 1632.[5]
- Phrasiologia puerorum, Linköping 1643.[5]
- En christeligh predikan öfwer Lutheri morgon- och affton bön, vthaff lärde mäns skriffter taghen, på swensko stält, och i ottosången i doomkyrkian på tridie söndagen i fastan åhr 1645 hållen, Linköping 1645.[5]
- En christeligh predikan om änglarna, vthaff Gudz ord och lärde mäns skriffter sammandragen, vppå Linköpingz konungzhws Michaelis dagh åhr 1642 hållin, Linköping 1646.[5]
- Tacksägelepredikan för Westphaliska freden, Linköping 1649.
- Then aidrahögste skyddz- och feldtherren Herranom Gudi til ewerdeligt loff, prijs och ähro, then högha seger-furstinnan drotning Christina Augusta ... til odödeligit beröm, trooplichtig tienst och vnderdånig hörsamheet och lydno, och allom rättsinnigom swenskom til påminnelse, hwad oss förnöden är i thenna tijden at besinna och öfwervvägha: en tacksäyelse predikan om then länge förönskade, aff Gudi wälförlänte, genom wår aller-nådigste drotningz flijt wärfwade och Sweriges inbyggiarom myckit hugneligc wälkompne, emellan the evangeliske och keyserske vprättade frid och roligheet. Vthaff Gudz ord och lärde mäns skriffter sammanhcmtad, och hållin i Grytz kyrkio... d. 8 dec. åhr 1649. Linköping 1650.[5]
- En christeligh predikan om thet gamble åhretz gode beslut och thet nye åhretz rätte ingång och begynnelse, effter thenna tiidz tilstånd lempat och steld til at hållas i Grytz kyrkio på söndagen näst effter jwledagen, Linköping 1650.[5]
- Donatus seu Grammaticæ Latinæ rudimenta, in usum Scholæ Lincopensis, Linköping 1655.[5]
- Predikan vid Carl XI:s upphöjelse på thronen, Linköping 1660.[5]
Översättningar redigera
- Joh. v. Beust, Ars bene moriendi, Om konsten att väl och sligen dö, Stockholm 1632.[5]
- Joh. Mathesius Oeconomia Christiana, Christeliga Oeconomie, Stockholm 1632.[5]
- Francisci Petrarchæ Speculum morale, försvenskad och i rim avsatt, Linköping 1641.[5]
- Een skiön pingesdagz lilia, Linköping 1642. Översättningen av Johann Gerhards verk.[5]
- Wårs Herres och Frelsares Jesu Christi passio eller pijnos historia, såsom hon aff the fijra ewangelisterne cenhelleliga beskrifwin är. Aff ... D. Martini Chemnitii, predikningar sammandragen, medh någhra föregångande historier tillökad och i punctewijs på tydsko författad aff wyrdigh S. herr Melchior Nykyrk, Linköping 1644.[5]
- Fijra bröllops predikningar: the förre twenne om Christi och hans församlingz andelige echtenskap, the andre twenne om mans och qwinnos timmelige echtenskap, Linköping 1646. Översättningen av Johann Gerhards verk.[5]
- Twenne härlige predikningar om Christi och hans församlingz andelige echtenskap, Linköping 1646. Översättningen av Johann Gerhards verk.[5]
- 24 likpredikningar, Linköping 1647.[5]
Källor redigera
Noter redigera
- ^ [a b c d e f g] Arvidus Olai Scheningensis eller Gothus, Svenskt biografiskt lexikon, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Libris, Arvidus Olavi, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Litteraturbanken, Arvidus Olai Scheningensis.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e f g h i] Johan Alfred Westerlund & Axel Setterdahl, Linköpings stifts herdaminne, vol. 3, 1919, s. 625-628, läst: 29 oktober 2022.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r s] Westerlund, Johan Alfred; Setterdahl Johan Axel, Meurling Erik (1917-1919). Linköpings stifts herdaminne. D. 3. Linköping. sid. 625-628. Libris 41149
- ^ [a b] Arvidus Olai Scheningensis i Svenskt biografiskt lexikon