Artisten är en byggnad i vilken Högskolan för scen och musik vid Göteborgs universitet har sin verksamhet. Adressen är Fågelsången 1 i stadsdelen Lorensberg och byggnaden är belägen mellan Götaplatsen och Renströmsparken och förbinder på så sätt Göteborgs kulturella centrum med den humanistiska fakultetens campus.

Entrén till byggnaden Artisten, där Högskolan för scen och musik har sin verksamhet. I förgrunden ses Roland Boréns skulptur Incantatio.

Den totala ytan är omkring 18 000 kvadratmeter fördelade på fyra huskroppar i gult tegel och fem våningsplan. Artisten innehåller bland annat en konsertsal med plats för 400 åhörare, två teaterlokaler, en större orgelsal, flera teater- och musikstudior samt en föreläsningssal. I byggnaden finns även ett bibliotek samt ett kafé.[1] Skulpturgruppen Färdskrivaren av Roj Friberg finns i entrén.

Den äldsta delen av byggnaderna stod klar 14 november 1935,[2] uppförd åt Göteborgs högre allmänna läroverk för flickor (därefter Kjellbergska gymnasiet) med R.O. Swensson som arkitekt.[3] En ombyggnad gjordes 1992 av Erséus, Frenning och Sjögren och en tillbyggnad som ritades av Nyréns Arkitektkontor stod klar samma år.[1] Genom att tillbyggnaden vridits cirka 45° i förhållande till Olof Wijksgatan, utnyttjas tomten väl. Detta var ursprungligen en del av tävlingen kring universitetets utformning i Renströmsparken. Artisten invigdes den 18 september 1992[4] av drottning Silvia med ett pukslag, vilket ingick i fanfaren The Queens Touché av Jan Yngwe.[5][6]

Artisten tilldelades 1993 pris av Per och Alma Olssons fond, "För god byggnadskonst",[7] och i december året innan fick chefsarkitekten Snorre Lindqvist ta emot byggnadsstyrelsens pris för "bästa statliga nybyggnad".[8]

I byggnadens kör- och orgelsal installerades 1998 en orgel i fransk symfonisk 1800-talsstil med orgelbyggaren Aristide Cavaillé-Colls verk som förebild. Orgeln är byggd av Verschueren Orgelbouw BV, Nederländerna. Byggandet av orgeln ingick i ett program som formulerades vid projekteringen av Artisten. Detta program omfattade en orgel i nordtysk 1600-talstil, en orgel i svensk 1700-talsstil och en orgel i fransk symfonisk 1800-talsstil.[9] Den planerade nordtyska barockorgeln har realiserats i Örgryte nya kyrka. En svensk 1700-talsorgel har ännu inte byggts. Innan den franska orgeln kunde installeras, fanns på Artisten temporärt en engelsk romantisk orgel, byggd 1871 av Henry Willis.[10] Denna orgel flyttades senare till en sidoläktare i Örgryte nya kyrka.

Referenser redigera

Noter redigera

  1. ^ [a b] ”Artisten”. Arkiverad från originalet den 30 januari 2006. https://web.archive.org/web/20060130110422/http://www.artisten.gu.se/huset.html. Läst 20 oktober 2010. 
  2. ^ Från Börsen till Park Avenue: Intressanta göteborgsbyggnader uppförda mellan 1850 och 1950, uppställda i kronologisk ordning och avbildade på vykort, Ove Nylén, Haspen Förlag 1988 ISBN 91-970916-3-4 s. 46
  3. ^ Ryfors, Harald; Norberg, Erik (1977). Högre allmänna läroverket för flickor i Göteborg 1929-1966, Kjellbergska gymnasiet 1966-1972. Stockholm: Fören. för sv. undervisningshistoria. sid. 10-12. Libris 7745789. ISBN 91-85130-11-7 
  4. ^ Dagens Nyheter, 1992-09-19, s. 5
  5. ^ Agneta Olofsson (19 september 1992). ”Vindlande rundtur på Artisten”. Göteborgs-Posten. 
  6. ^ P-G Bergfors (19 september 1992). ”Glatt och livligt på Artisten med ny och trevlig musik”. Göteborgs-Posten. 
  7. ^ ”Artisten”. Akademiska hus. Arkiverad från originalet den 21 augusti 2007. https://web.archive.org/web/20070821172004/http://www.akademiskahus.se/index.php?id=468&strEstateUID=O0067001&strEstateAreaUID=got6. Läst 20 oktober 2010. 
  8. ^ Persson, Jörgen; Rising Anders (1993). Göteborg bakom fasaderna. Stockholm: Svenska turistfören. (STF). sid. 81. Libris 7611738. ISBN 91-7156-114-5 (inb.) 
  9. ^ Den franska symfoniska orgeln på Artisten : The French symphonic organ at Artisten. Göteborg: Musikhögskolan vid Göteborgs universitet. 1998. Libris 2726029 
  10. ^ Göteborgs-Posten, 1994-01-15, s. 11. Från början stod orgeln i St Stephens kyrka i Hampstead utanför London. Den monterades ner i slutet på 1970-talet och låg därefter förvarad i Holland.

Tryckta källor redigera

  • Universitetet i Göteborg : En arkitekturguide, Claes Caldenby, Elisabeth Boberg, Arkitektur-Byggnadsplanering, Chalmers tekniska högskola 1996 ISSN 0281-2215, s. 24f.

Vidare läsning redigera

Externa länkar redigera