Artisten var en byggnad i vilken Högskolan för scen och musik vid Göteborgs universitet hade sin verksamhet till november 2022. Adressen var Fågelsången 1 i stadsdelen Lorensberg och byggnaden var belägen mellan Götaplatsen och Renströmsparken och förband på så sätt Göteborgs kulturella centrum med den humanistiska fakultetens campus. För att göra plats åt Konstnärliga[1], en ny hemvist åt hela den konstnärliga fakulteten vid Göteborgs universitet, inklusive institutionerna HDK-Valand och Högskolan för scen och musik, revs delar av Artisten under 2023, medan andra delar renoveras för att bli delar av den nya byggnaden[2].

Entrén till byggnaden Artisten, där Högskolan för scen och musik hade sin verksamhet till november 2022. I förgrunden ses Roland Boréns skulptur Incantatio.

Den totala ytan var omkring 18 000 kvadratmeter fördelade på fyra huskroppar i gult tegel och fem våningsplan. Artisten innehöll bland annat en konsertsal med plats för 400 åhörare, två teaterlokaler, en större orgelsal, flera teater- och musikstudior samt en föreläsningssal. I byggnaden fanns även ett bibliotek samt ett kafé.[3] Skulpturgruppen Färdskrivaren av Roj Friberg fanns i entrén.

Den äldsta delen av byggnaderna stod klar 14 november 1935,[4] uppförd åt Göteborgs högre allmänna läroverk för flickor (därefter Kjellbergska gymnasiet) med R.O. Swensson som arkitekt.[5] En ombyggnad gjordes 1992 av Erséus, Frenning och Sjögren och en tillbyggnad som ritades av Nyréns Arkitektkontor stod klar samma år.[3] Genom att tillbyggnaden vridits cirka 45° i förhållande till Olof Wijksgatan, utnyttjas tomten väl. Detta var ursprungligen en del av tävlingen kring universitetets utformning i Renströmsparken. Artisten invigdes den 18 september 1992[6] av drottning Silvia med ett pukslag, vilket ingick i fanfaren The Queens Touché av Jan Yngwe.[7][8]

Artisten tilldelades 1993 pris av Per och Alma Olssons fond, "För god byggnadskonst",[9] och i december året innan fick chefsarkitekten Snorre Lindqvist ta emot byggnadsstyrelsens pris för "bästa statliga nybyggnad".[10]

I byggnadens kör- och orgelsal installerades 1998 en orgel i fransk symfonisk 1800-talsstil med orgelbyggaren Aristide Cavaillé-Colls verk som förebild. Orgeln är byggd av Verschueren Orgelbouw BV, Nederländerna. Byggandet av orgeln ingick i ett program som formulerades vid projekteringen av Artisten. Detta program omfattade en orgel i nordtysk 1600-talstil, en orgel i svensk 1700-talsstil och en orgel i fransk symfonisk 1800-talsstil.[11] Den planerade nordtyska barockorgeln har realiserats i Örgryte nya kyrka. En svensk 1700-talsorgel har ännu inte byggts. Innan den franska orgeln kunde installeras, fanns på Artisten temporärt en engelsk romantisk orgel, byggd 1871 av Henry Willis.[12] Denna orgel flyttades senare till en sidoläktare i Örgryte nya kyrka.

Referenser

redigera
  1. ^ ”Göteborgs stad: "Konstnärliga fakulteten"”. Göteborgs stad. 1 oktober 2022. https://goteborg.se/wps/portal/start/goteborg-vaxer/hitta-projekt/stadsomrade-centrum/centrum/konstnarliga-fakulteten. Läst 22 augusti 2024. 
  2. ^ Katja Palo (3 november 2022). ”Nils Nilssons målning hotas när Artisten rivs”. Göteborgs-Posten. https://www.gp.se/kultur/delar-av-artisten-rivs-nils-nilssons-malning-hotas.6a79e154-71a4-4f31-9358-e25c6631e9b6. Läst 22 augusti 2024. 
  3. ^ [a b] ”Artisten”. Arkiverad från originalet den 30 januari 2006. https://web.archive.org/web/20060130110422/http://www.artisten.gu.se/huset.html. Läst 20 oktober 2010. 
  4. ^ Från Börsen till Park Avenue: Intressanta göteborgsbyggnader uppförda mellan 1850 och 1950, uppställda i kronologisk ordning och avbildade på vykort, Ove Nylén, Haspen Förlag 1988 ISBN 91-970916-3-4 s. 46
  5. ^ Ryfors, Harald; Norberg, Erik (1977). Högre allmänna läroverket för flickor i Göteborg 1929-1966, Kjellbergska gymnasiet 1966-1972. Stockholm: Fören. för sv. undervisningshistoria. sid. 10-12. Libris 7745789. ISBN 91-85130-11-7 
  6. ^ Dagens Nyheter, 1992-09-19, s. 5
  7. ^ Agneta Olofsson (19 september 1992). ”Vindlande rundtur på Artisten”. Göteborgs-Posten. 
  8. ^ P-G Bergfors (19 september 1992). ”Glatt och livligt på Artisten med ny och trevlig musik”. Göteborgs-Posten. 
  9. ^ ”Artisten”. Akademiska hus. Arkiverad från originalet den 21 augusti 2007. https://web.archive.org/web/20070821172004/http://www.akademiskahus.se/index.php?id=468&strEstateUID=O0067001&strEstateAreaUID=got6. Läst 20 oktober 2010. 
  10. ^ Persson, Jörgen; Rising Anders (1993). Göteborg bakom fasaderna. Stockholm: Svenska turistfören. (STF). sid. 81. Libris 7611738. ISBN 91-7156-114-5 (inb.) 
  11. ^ Den franska symfoniska orgeln på Artisten : The French symphonic organ at Artisten. Göteborg: Musikhögskolan vid Göteborgs universitet. 1998. Libris 2726029 
  12. ^ Göteborgs-Posten, 1994-01-15, s. 11. Från början stod orgeln i St Stephens kyrka i Hampstead utanför London. Den monterades ner i slutet på 1970-talet och låg därefter förvarad i Holland.

Tryckta källor

redigera
  • Universitetet i Göteborg : En arkitekturguide, Claes Caldenby, Elisabeth Boberg, Arkitektur-Byggnadsplanering, Chalmers tekniska högskola 1996 ISSN 0281-2215, s. 24f.

Vidare läsning

redigera

Externa länkar

redigera