Honungsskivlingar (Armillaria) är ett släkte svampar i ordningen skivlingar som förekommer i tempererade och tropiska regioner över hela världen. Arterna är ganska lika varandra och det är svårt att skilja dem åt. Dessa svampar lever ofta som parasiter på döda och levande träd. Vissa av de senare dör på grund av svampens inverkan.

Honungsskivlingar
Armillaria sp. från Australien
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeSvampar
Fungi
StamBasidiesvampar
Basidiomycota
KlassAgaricomycetes
OrdningAgaricales
FamiljMarasmiaceae
SläkteHonungsskivlingar
Armillaria
Vetenskapligt namn
§ Armillaria
Auktor(Fr.) Staude
Armillaria mellea
Armillaria mellea

Den mykologiska karaktären hos honungsskivlingar:


hymenium:
skivor


hatt:
välvd


skivtyp:
vidfästa


ätlighet:
ätlig



varning


fot:
ring


sporavtryck:
vit


ekologi:
parasit

Beskrivning redigera

Hatten har en mörkbrun till guldgul färg och är täckt med håriga fjäll. Antalet fjäll blir med tiden mindre och de kan saknas helt hos äldre exemplar. Under hatten lever ofta små skalbaggar.

Lamellerna har en vitaktig till rödgul färg. Sporerna saknar färg men tycks vara vita liksom lamellerna omkring. Sporernas utseende skiljer honungsskivlingar tydlig från tofsskivlingar (Pholiota), som har bruna sporer och som annars har liknande kännetecken.

Den upp till 20 centimeter långa stjälken[1] är ofta böjd då vanligen flera stjälkar har samma rot. Stjälkens basis är tydlig tjock.

Honungsskivlingar i Europa redigera

sort beskrivning[2]
A. mellea parasit på friska lövträd, alla slags stressade träd.
A. ostoyae parasit på friska barrträd, alla slags stressade träd.
A. gallica saprofytisk, endast på försvagade träd, vanlig orsak till rotröta på barrträd och lövträd samt stamröta på lövträd.
A. cepistipes saprofytisk, endast på försvagade träd, vanlig orsak till stamröta på barrträd.
A. borealis står mellan de parasitiska och mer saprofytiska arterna, vanlig som stamröta hos barrträd, nordlig utbredning.

Utbredning redigera

Honungsskivlingar förekommer i tempererade och tropiska regioner över hela världen. På norra halvklotet syns de vanligen mellan september och december på levande eller döda träd.

Ätlighet redigera

Honungsskivlingarna ansågs förr ätliga och de kunde i Finland säljas, men de ätliga arterna är mycket svåra att skilja från den giftiga mörkfjälliga honungsskivlingen. Honungsskivlingarna skall aldrig ätas råa, de skall tillredas med omsorg och endast små mängder skall ätas första gången.[3]

Världens största kända organism redigera

Året 2000 ägde i Malheur National Forest i USA ett förunderligt skogsdöende rum. Som orsak upptäcktes ett mycel av honungsskivlingsarten A. ostoyae som sträckte sig över 880 hektar. Med en uppskattad ålder av minst 2 400 år och en vikt av cirka 600 ton räknas den som världens största kända organism.[4]

Definitionen är svår då flera organismer växer kolonivis där gränsen mellan enskilda individer är otydlig (jämför Världens största organism).

Arter redigera

Arter enligt Catalogue of Life.[5]

Referenser redigera

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, 18 januari 2010.
  • Heinz Butin: Krankheiten der Wald- und Parkbäume. Diagnose, Biologie, Bekämpfung. 2 Sporentafeln. 3., neubearbeitete und erweiterte Auflage. Thieme, Stuttgart und New York 1996, ISBN 3-13-639003-2
  • Tainter FH, Baker FA. (1996). Principles of Forest Pathology. Chichester: Wiley. s. 424. ISBN 978-0471129523.
  1. ^ Ettore Bielli: Pilze. ein umfassender Ratgeber zum Bestimmen und Sammeln von Pilzen. originalet på italienska: Funghi. Kaiser, Klagenfurt 2002, ISBN 3-7043-2179-6. S. 76
  2. ^ Åkesson I. (1995). Pettersson M.L.. red. ”Honungsskivlingar - flera arter inom Armillaria”. Faktablad om växtskydd. Trädgård (Sveriges lantbruksuniversitet SLU Info /Växter, Box 44, 230 53 Alnarp: SLU Info/Växter) (85 T). Arkiverad från originalet den 4 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160304124457/http://www.vaxteko.nu/html/sll/slu/faktablad_tradgard/FVT085/FVT085.HTM. Läst 2 mars 2018.  Arkiverad 4 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine.
  3. ^ ”Nordiska ministerrådet 2012: Handelssvamp”. Arkiverad från originalet den 22 februari 2014. https://web.archive.org/web/20140222003747/http://www.norden.org/sv/publikationer/publikationer/2012-540/at_download/publicationfile. Läst 8 oktober 2012. 
  4. ^ BBC News report about the largest Armillaria in the world
  5. ^ Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (11 maj 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2011/search/all/key/armillaria/match/1. Läst 24 september 2012. 

Externa länkar redigera