Antiarin är en glykosid som förekommer i mjölksaften av upasträdet.

Mjöksaften som är giftig har i Ostindien använts vid framställning av pilgiftet upas-antiar (pohon-upas). Antiarin innehåller α- och β-antiaringlykosid, vilken vid spjälkning sönderdelas i antiarigenin och sockerarterna antiaros respektive rhamnos.[1]

Antiarin, som är ofarligt att förtära utan måste injiceras i blodbanorna, verkar som hjärtgift genom att orsaka blodryckshöjning och förlamning av tvärstrimmig muskulatur. Det leder även i små doser till döden, som inträder under hjärtarytmi, andnöd och konvulsioner.[1]

Tidigare har det även använts i läkemedel mot hjärtsjukdomar.

Källor redigera

  • Nationalencyklopedin multimedia plus, 2000 (uppslagsord antiarin)
  1. ^ [a b] Svensk Uppslagsbok’’, Band 1, 1947–1955. (spalt 1169)