Anthophora priesneri
Anthophora priesneri[2] är en biart som först beskrevs av Johann Dietrich Alfken 1932. Den ingår i släktet pälsbin och familjen långtungebin.[3][4] Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[3]
| Anthophora priesneri | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Leddjur Arthropoda |
| Understam | Sexfotingar Hexapoda |
| Klass | Egentliga insekter Insecta |
| Ordning | Steklar Hymenoptera |
| Överfamilj | Bin Apoidea |
| Familj | Långtungebin Apidae |
| Släkte | Pälsbin Anthophora |
| Undersläkte | Petalosternon[1] |
| Art | Anthophora priesneri |
| Vetenskapligt namn | |
| § Anthophora priesneri | |
| Auktor | Alfken, 1932 |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Beskrivning redigera
Hanen har svart grundfärg. Pälsen på huvudet är blekgul på sidorna och grå på hjässan. Mellankroppen och de två främsta tergiterna (segmenten på bakkroppens ovansida) är gulgrå, på mellankroppen och tergit 2 med inblandning av svarta hår. Resten av bakkroppen är mer eller mindre svarthårig. Tergiternas bakkanter har smala, smutsvita hårband. Kroppslängden är mellan 9 och 11 mm.[5]
Honan har, precis som hanen, svart grundfärg. Pälsmönstret påminner om hanens, men där han har blekgul till gråaktig päls har honan blekt smutsgul, med samma inblandning av svart som hos hanen. Tergit 5 har dessutom en sammetsaktig "kudde" av svarta hår i mitten. Kroppslängden är mellan 10,5 och 11 mm.[5]
Ekologi redigera
Som alla i släktet är arten ett solitärt bi och en skicklig flygare som föredrar torrare klimat.[6] Den nya generationen övervintrar troligtvis; arten har påträffats Egypten i oktober och från januari till april, samt i Israel i december och från januari till april. I Egypten förekommer den i dalarna i öknen öster om Nilen, i Israel och Palestina i Judeens öken och västra till centrala Negev. Anthophora priesneri är polylektisk, den flyger till många olika blommande växter, även om den i Egypten föredrar syskan Stachys aegyptiaca. Andra växter den har iakttagits på är oxtungan Anchusa aegyptiaca, Moltkiopsis ciliata i familjen strävbladiga växter, bocktörnet Lycium shawii, lövkojan grekisk lövkoja, mursenapen Diplotaxis harra, Reboudia pinnata i familjen korsblommiga växter samt rosmarin i familjen kransblommiga växter.[7]
Utbredning redigera
Arten förekommer i Marocko, Algeriet[8], Egypten, Israel och Palestina[7].
Källor redigera
- ^ ”Anthophora priesneri Alfken, 1932” (på engelska). Discover Life. http://www.discoverlife.org/mp/20q?search=Anthophora+priesneri. Läst 14 maj 2015.
- ^ (2008) , manuscript, World Bee Checklist Project - update 2008-09
- ^ [a b] Roskov Y., Abucay L., Orrell T., Nicolson D., Kunze T., Culham A., Bailly N., Kirk P., Bourgoin T., DeWalt R.E., Decock W., De Wever A. (red.) (2015). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2015 Annual Checklist.” (på engelska). Species 2000: Naturalis, Leiden, Nederländerna. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2015/search/all/key/anthophora+priesneri/match/1. Läst 17 maj 2015.
- ^ ITIS Bees: World Bee Checklist. Ruggiero M. (project leader), Ascher J. et al., 2009-09-28
- ^ [a b] H. Priesner (1957). ”A Review of the Anthophora-Species of Egypt” (på engelska) (PDF, 3,98 MB). Bulletin de la Société Entomologique d'Égypte XLI (1): sid. 59–60. http://www.atlashymenoptera.net/biblio/Priesner_1957_Anthophora_species_of_Egypt_COMPACT.pdf. Läst 26 april 2015.
- ^ Pierre Rasmont (5 november 2014). ”Atlas of European Bees: genus Anthophora” (på engelska). Atlas Hymenoptera. Université de Mons. http://www.atlashymenoptera.net/page.asp?id=260. Läst 6 maj 2015.
- ^ [a b] Andrew Grace (2010). Introductory Biogeography to Bees of the Eastern Mediterranean and Near East. Bexhill Museum. sid. 253. ISBN 978-0-9537091-9-9. http://www.wildrye.info/files/Grace2010.pdf. Läst 17 maj 2015 Arkiverad 4 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ Pierre Rasmont. ”Anthophora priesneri Alfken, 1932” (på engelska). Atlas Hymenoptera. Université de Mons. http://www.atlashymenoptera.net/pagetaxon.asp?tx_id=6477. Läst 14 maj 2015.