Denna artikel handlar om elektromagnetiska antenner. Se känselspröt för djurs antenner.

En antenn för mottagning av radiosignaler är en elektrisk ledning eller annan anordning av elektriskt ledande material där elektromagnetiska vågor, som finns i omgivningen, inducerar en växelström. Den växelströmmen kan matas vidare via en antennledning till en radiomottagare. En sändarantenn fungerar tvärtom; en radiosändare matar då en växelström via en antennledning till sändarantennen. I sändarantennen omvandlas växelströmmen till elektromagnetiska vågor som utbreder sig i rymden. De elektromagnetiska vågorna skapas av att elektroner accelereras i sändarantennen.

Flera antenner av Yagi-typ

En vanlig antenntyp är den så kallade parabolantennen. Den består av en parabolformad, elektriskt passiv reflektor som egentligen inte är någon antenn. I den reflektorns fokalpunkt är själva antennen (s.k. "matare" eller "antennhuvud") monterad. Den "mataren" eller det "antennhuvudet" kan vara av i princip vilken som helst av alla kända antenntyper. Ofta handlar det om en s.k. hornantenn.

Man brukar skilja mellan ståendevåg-antenner och vandringsvåg-antenner.

Exempel på ståendevågantennerRedigera

Exempel på vandringvågantennerRedigera

Definition: En ledning eller antenn som är längre än en våglängd.

Se ävenRedigera

Externa länkarRedigera