Anoplocephala perfoliata[1] (A. perfoliata) är hästens vanligaste bandmask och i en svensk undersökning sågs A. perfoliata i varierande grad hos 65% av hästarna som ingick i studien[2]. A. perfoliata är en plattmaskart som först beskrevs av Johann August Ephraim Goeze 1782. A. perfoliata ingår i släktet Anoplocephala och familjen Anoplocephalidae.[1][3] Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[1]

Anoplocephala perfoliata
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamPlattmaskar
Platyhelminthes
KlassNeoophora
OrdningCyclophyllidea
FamiljAnoplocephalidae
SläkteAnoplocephala
ArtAnoplocephala perfoliata
Vetenskapligt namn
§ Anoplocephala perfoliata
Auktor(Goeze, 1782)
Hitta fler artiklar om djur med

Livscykel

redigera

De vuxna maskarna av A. perfoliata är ca 5–8 cm långa och ca 1,2 cm breda och lever vanligen i övergången mellan nedre delen av tunntarmen och blindtarmen[4]. De är utrustade med fyra stora sugkoppar med vilka de fäster in i tarmslemhinnan. Från de vuxna maskarna avskiljs äggfyllda segment som följer med träck ut i miljön där äggen släpps fria och kan sedan överleva upp till 9 månader på betet[5]. Parasiten är beroende av en mellanvärd, ett litet kvalster av släktet Orbatidae, för att kunna spridas vidare. Dessa kvalster äter upp bandmaskäggen och parasiten utvecklas vidare i kvalstret. Hästen smittas sedan på betet då kvalstren lätt kan följa med gräset in i hästens mun och parasiten utvecklas sedan vidare till vuxen mask. Hela livscykeln tar ca 6-10 veckor[6].

Diagnostik

redigera

Bandmaskäggen är inte jämnt distribuerade i hästens träck utan utsöndringen sker mera intermittent. Därför är de enklare analysmetoderna mindre tillförlitliga och kan tyvärr ge falskt negativa resultat. I dagsläget är en så kallad kvalitativ analys, som använder en större mängd träck, den mest pålitliga för att påvisa bandmask (A. perfoliata) hos häst[6]

Symptom

redigera

Många hästar har bandmask utan att vara sjuka eller visa några symptom. En nyligen genomförd svensk studie visade på ett samband mellan kolik och infektion av bandmask (A. perfoliata)[7], man har även sett skador i tarmslemhinnan som korrelerar med antalet maskar som hästen är infekterad med[8].

Källor

redigera
  1. ^ [a b c] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (25 juni 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2011/search/all/key/anoplocephala+perfoliata/match/1. Läst 24 september 2012. 
  2. ^ Nilsson, O., et al., Anoplocephala perfoliata in horses in sweden-prevalence, infection levels and intestinal lesions. Acta Vet. Scand., 1995. 36(3): p. 319-328.
  3. ^ NZIB: New Zealand Inventory of Biodiversity. Gordon D. (ed), 2009-06-12
  4. ^ Williamson, R.M.C., et al., The distribution of Anoplocephala perfoliata in the intestine of the horse and associated pathological changes. Vet. Parasitol., 1997. 73(3-4): p. 225-241.
  5. ^ Dunn, A.M., ed. Veterinary Helminthology. 1978, Butler and Tanner: London.
  6. ^ [a b] Gasser, R.B., R.M.C. Williamson, and I. Beveridge, Anoplocephala perfoliata of horses -significant scope for further research improved diagnosis and control. Parasitology, 2005. 131: p. 1-13.
  7. ^ Back, H., A. Nyman, and E.O. Lind, The association between Anoplocephala perfoliata and colic in Swedish horses-A case control study. Veterinary Parasitology, 2013. 197(3-4): p. 580-585.
  8. ^ Pavone, S., et al., Pathological changes caused by Anoplocephala perfoliata in the mucosa/submucosa and in the enteric nervous system of equine ileocecal junction. Vet. Parasitol., 2011. 176(1): p.43-52.