Anna Weman
Anna Maria Weman, född 9 december 1866[1] i Bäckseda i Småland, död 11 september 1930[2] på Ersta i Stockholm, var en svensk diakonissa och en av Sveriges första förskollärare.[3]
Weman var dotter till civilingenjören Thorsten Johan Weman och Beda Julia Augusta Carlsten.[4] Weman var syster till Carl Weman och tillhörde den finlandssvenska släkten Weman.[5]
Familjen flyttade 1870 till Göteborg där hon sattes i reformpedagogen Sigrid Rudebecks flickskola. Wemans mor dog 1878 och två år senare, 1880, även hennes far. Efter hans död flyttade Weman med sina syskon till sin mormor Sofia Carlsten Linderholm. Weman studerade de sista två åren av sin skolgång vid Jönköpings elementarskola för flickor.[6]
År 1887 inledde Weman sin diakonissutbildning vid Svenska diakonissanstalten på Ersta och upptogs som diakonissa 1893 efter att hon en tid tjänstgjort som diakonissa i Nederkalix församling där hon arbetade vid ett barnhem och därigenom fick erfarenhet av socialt och pedagogiskt arbete med barn.[7]
När kyrkoherde Axel Landquist å Katarina församlings vägnar 1893 sökte en ny föreståndare till Katarina småbarnsskola rekommenderades Weman av diakonissan Louise Fryxell. Det skedde efter att den tidigare föreståndarinnan pensionerats och ett pedagogiskt utvecklingsarbete från traditionell småbarnsskolepedagogik till barnträdgårdspedagogik planerades av Stockholms Småbarnsskolesällskap. 1 april 1895 anställdes Weman efter att ha utbildat sig till barnträdgårdsledarinna vid det tyska diakonala centret Oberlinhaus. På Katarina småbarnsskola tog Weman även emot medsystrar inom barnomsorgen och undervisade dem i barnträdgårdspedagogik.[8][9][10][11] Weman arbetade på Katarina småbarnsskola fram till 1912 då hon blev föreståndarinna på en avdelning för provsystrar vid Ersta diakonisällskap.[12]
Den svenska barnträdgårdspionjären Ellen Moberg framhäver Weman som en föregångare inom barnträdgårdspedagogiken i Barnträdgården – en handbok.[13] Vid Katarina småbarnsskola ansågs Weman enligt bland andra Landquist och Elmund ha inlett ett pedagogiskt utvecklingsarbete ”som kom att göra denna småbarnsskola till ett mönsterdaghem”.[8][14] Enligt Ekstrand lyftes bland annat Katarina småbarnsskola som ”den mest moderna inrättningen /…/ för sin tid”.[15]
Referenser redigera
- ^ 1866 års Födelsebok för Bexheda moderförsamling
- ^ Bouppteckning efter Anna Maria Weman, Stockholm, 1930.
- ^ Holmlund, Kerstin (1996), Låt barnen komma till oss: Förskollärarna och kampen om småbarnsinstitutionerna 1854–1968. Umeå: Umeå universitet.
- ^ 1866 års Födelsebok för Bexheda moderförsamling; 1863 års Födelsebok för Bexheda moderförsamling; 1870 års Födelsebok för Gustavi Domkyrkoförsamling; Bouppteckning efter Anna Maria Weman, 1930.
- ^ Weman, Anna (1910). Släktmötet på Aranäs
- ^ 1878 års Dödbok för Bexheda församling; 1880 års Dödbok för Bexheda församling; Riksarkivet Folkräkningar: Anna Maria Weman (Sveriges befolkning): Anna Weman; Gunnel Elmund - Det kvinnliga diakonatet som kall: Johan Christoffer Brings syn på diakonissverksamhetens uppgift och form. Skellefteå, 2005.
- ^ Gunnel Elmund - Det kvinnliga diakonatet som kall: Johan Christoffer Brings syn på diakonissverksamhetens uppgift och form Skellefteå, 2005; Jönköpingsposten, Kungörelser: Stockholm. Jönköping, 1893.; Einar Ekman - Från Erstas sociala uppfostringsarbete: några återblickar på dess utveckling. Stockholm, 1946.
- ^ [a b] Landquist, John (1965). Livet i Katarina
- ^ Kerstin Holmlund - Låt barnen komma till oss: Förskollärarna och kampen om småbarnsinstitutionerna 1854–1968. Umeå, 1996.; Britten Ekstrand - Småbarnsskolan: vad hände och varför?: en sekellång historia studerad med fokus på förändring av pedagogisk verksamhet från 1833 och framåt. Lund, 2000.; Gunnel Elmund - Det kvinnliga diakonatet som kall: Johan Christoffer Brings syn på diakonissverksamhetens uppgift och form. Skellefteå, 2005.; Johannes Westberg - Förskolepedagogikens framväxt: Pedagogisk förändring och dess förutsättningar, ca 1835–1945. Uppsala, 2005.
- ^ Simmons-Christenson, Gerda (1997). Förskolepedagogikens historia
- ^ Warne, Albin (1951). Förskoleåldern som pedagogiskt problem: en historisk översikt.
- ^ Centrum för Näringslivshistoria - ”Men på Ersta var det trots allt kvinnorna som tog mest plats. /.../”, Stockholm, 2020.
- ^ Ellen Moberg - Barnträdgårdens uppkomst och dess utveckling i Sverige i Sandels, Stina och Moberg, Maria (red.) Barnträdgården: en handbok. Stockholm, 1945.
- ^ Gunnel Elmund - Det kvinnliga diakonatet som kall: Johan Christoffer Brings syn på diakonissverksamhetens uppgift och form. Skellefteå, 2005.
- ^ Britten Ekstrand - Småbarnsskolan: vad hände och varför?: en sekellång historia studerad med fokus på förändring av pedagogisk verksamhet från 1833 och framåt. Lund, 2000.