Anna de Wahl

svensk skådespelare och operettsångare
(Omdirigerad från Anna Lundström)

Anna de Wahl, ogift Lundström 25 maj 1844Väddö[1], död 18 maj 1889 i Södertälje, var en svensk skådespelare och operettsångare.

Anna de Wahl
Fotoporträtt 1873
Fotoporträtt 1873
FöddAnna Lundström
25 maj 1844
Roslagen, Uppland
Död18 maj 1889 (44 år)
MakeOscar de Wahl
(1867-1873)
BarnAnders de Wahl

Biografi

redigera

de Wahl föddes utom äktenskap av fyrvakten i Singö sjökapten Ebbe Jansson och Anna Ersdotter Frimodig, och växte upp som fosterdotter hos sin morbror Anders Ersson Lundström, kyrkvaktmästare vid Adolf Fredriks kyrka i Stockholm.[2][3]

När hon var elva år kom hon till Selinderska elevteatern där hon var blev kvar till 1866. Därefter var hon engagerad 1866-1872 vid Södra teatern och spelade åren 1872-1884 omväxlande vid Mindre, Södra och Nya teatern i Stockholm och vid Nya teatern i Göteborg. Följande spelår, 1884-1885, uppträdde hon på Svenska Teatern i Helsingfors och 1886-1887 var hon engagerad vid Vasateatern i Stockholm.

Bland hennes roller märks Maria i Den ondes besegrare, Fragoletto i Frihetsbröderna, Vanda i Storhertiginnan av Gerolstein, Bronislawa i Tiggarstudenten, Teblomma, Amor i Orfeus i underjorden, Lille hertigen, Serpolette i Cornevilles klockor, Giroflé-Girofla, Stina i Närkingarna, Lärkan och Mjölksurran.[4]

Hon var gift från 1867 med musikdirektören Oscar de Wahl och mor till skådespelaren Anders de Wahl.

Roller (ej komplett)

redigera
År Roll Produktion Regi Teater
1869 Betty Syfröknarna
Anton Bittner
Mindre teatern
1874 Inga Bröllopet på Ulfåsa
Frans Hedberg
Nya teatern, Göteborg[5]
1875 Greta Dagsländorna
Frans Hedberg
Nya teatern, Göteborg[6]
Prinsen av Conti Prinsen av Conti
Charles Lecocq, Victorien Sardou och Philippe Gille
Djurgårdsteatern[7]
Wanda Storhertiginnan av Gerolstein
Jacques Offenbach, Henri Meilhac och Ludovic Halévy
Djurgårdsteatern[8]
1878 Hertig de Parthenay Lille hertigen
Henri Meilhac och Ludovic Halévy
Mindre teatern[9]
1879 Cupido Orfeus i underjorden
Jacques Offenbach, Hector Crémieux och Ludovic Halévy
Mindre teatern
1881 Zizine Svaga sidan
Alexandre Thibaut de la Rochethulon och Louis-François Clairville
Mindre teatern[10]
Métella, en demimond Pariserliv
Jacques Offenbach, Henri Meilhac och Ludovic Halévy
Mindre teatern[11]
Fragoletto, en ung bonde Frihetsbröderna
Jacques Offenbach, Henri Meilhac och Ludovic Halévy
Mindre teatern[12]
1882 Emil Klint, gymnasist Öregrund-Östhammar
Selfrid Kinmanson
Mindre teatern[13]
1886 Generalmönstring
Selfrid Kinmansson
Vasateatern[14]
1887 Skogstrollet Skogstrollet
Frans Hedberg
Vasateatern[15]
Bronislawa Tiggarstudenten
Carl Millöcker, Richard Genée och Friedrich Zell
Vasateatern[16]
Lurifax Hin Ondes niècer
Eduard Jacobson
Vasateatern[17]

Referenser

redigera
  1. ^ En lös dopattest ligger på aktuellt uppslag i Väddö födelsebok 1820-46, CI:6, som finns tillgänglig på Stockholms Stadsarkiv eller online via abonnemang hos Riksarkivets webtjänst eller Arkiv Digital. Detta får nog således betraktas som originalforskning för närvarande. Den rätta uppgiften har aldrig hittills publicerats i tryck. Med all sannolikhet kommer så att ske under 2015/16 i en planerad artikel i Släkt och Hävd. Naturligtvis kan uppgiften rullas tillbaka till Roslagen tills det verkligen är publicerat.
  2. ^ Erik Hellerström. ”Bidrag till släkten de Wahls genealogi”. Släkt och Hävd 1958:2. 
  3. ^ Erik Hellerström. ”Anders de Wahls mödernehärstamning, En komplettering.”. Släkt och Hävd 1975:1-2. 
  4. ^ Svensk uppslagsbok, Malmö 1931
  5. ^ Ringnérska tiden i Carl Rudolf A:son Fredberg, Det gamla Göteborg. Lokalhistoriska skildringar, personalia och kulturdrag, band 3 (1922) sid 65
  6. ^ ”Tidningsnotis”. Dagens Nyheter: s. 2. 26 maj 1875. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1875-05-26/3166/2. Läst 30 juli 2015. 
  7. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 4 september 1875. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1875-09-04/3252/3. Läst 30 juli 2015. 
  8. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 18 september 1875. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1875-09-18/3264/3. Läst 30 juli 2015. 
  9. ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 2. 13 december 1889. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1889-12-13/7594/2. Läst 29 juli 2015. 
  10. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 1 oktober 1881. https://arkivet.dn.se/tidning/1881-10-01/5098B/3. Läst 4 januari 2021. 
  11. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 25 oktober 1881. https://arkivet.dn.se/tidning/1881-10-25/5118/3. Läst 4 januari 2021. 
  12. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 27 december 1881. https://arkivet.dn.se/tidning/1881-12-27/5171/3. Läst 4 januari 2021. 
  13. ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 2. 25 september 1882. http://arkivet.dn.se/tidning/1882-09-25/5397/2. Läst 18 mars 2017. 
  14. ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 2. 1 november 1886. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1886-11-01/6643/2. Läst 21 juli 2015. 
  15. ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter. 30 december 1886. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1886-12-30/6693/3. Läst 21 juli 2015. 
  16. ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 2. 13 januari 1887. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1887-01-13/6703/2. Läst 21 juli 2015. 
  17. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 13 april 1887. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1887-04-13/6777b/3. Läst 5 mars 2016. 

Källor

redigera

Vidare läsning

redigera
  • Selander, Edvard; Nils Selander (1927). ”Operetten under 1860-70-talen”. Carl XV:s glada dagar: Ur två gamla stockholmares anteckningar (1). Stockholm: P.A. Norstedt & sönders förlag. sid. 205f. Libris 421781. Läst 29 

Externa länkar

redigera