Andreas Petri Dyk

svensk präst i Skänninge, Sverige

Andreas Petri Dyk, född i Horn, död 12 juni 1697 i Skänninge, var en svensk präst i Skänninge församling.

Andreas Petri Dyk
FöddHorns församling[1][2], Sverige
Död12 juni 1697[1][2]
Skänninge församling[1], Sverige
Medborgare iSverige
Utbildad vidUppsala universitet[1][2]
SysselsättningPräst[1]
Befattning
Kyrkoherde i Skänninge församling (1674–1697)[1][2]
Ledamot av Sveriges ståndsriksdag
Riksdagen 1686 (1686–1686)[2]
Kontraktsprost, Göstrings kontrakt (1691–1697)[1]
MakaMargareta Dalina
(g. 1674–)[1]
BarnElisabeth Dyk (f. 1675)[1]
Anna Dyk (f. 1680)[1]
Helena Margareta Dyk (f. 1682)[1]
Margareta Dyk (f. 1684)[1]
FöräldrarPer Tyrsson
Redigera Wikidata

Biografi redigera

Dyk föddes på Fågelsrum i Horns socken. Han var son till bonden Per Tyrsson (Dyk). Dyk blev 1661 student vid Uppsala universitet och studerades senare utomlands. 2 mars 1674 blev han kyrkoherde i Skänninge församling, men tillträddes tjänsten först 1675. Dyk prästvigdes 21 juni 1674. Han blev 27 juni 1691 kontraktsprost i Göstrings kontrakt. Dyk avled 12 juni 1697 i Skänninge. Han begravdes den 13 september 1697. Till begravning skrevs Sorge- och Tröstecypresser av Eric Simonius och Ehreminne av Daniel Hadorph, som sedan tryckte.

Dyk var preses vid prästmötet 1692.

Familj redigera

Dyk gifte sig 1 november 1674 med Margareta Dalin (1652-1739). Hon var dotter till kyrkoherden Daniel Danielis Dalinus och Elisabet Enander i Skänninge. De fick tillsammans barnen Elisabet (född 1675), en son (död 1677), Daniel (1679-1682), Anna (född 1680), Helena Margareta (född 1682), Margareta (född 1684), Anders (född 1687), Sigrid (1687-1695) och Kristina (1691-1694).

Källor redigera

  • Westerlund, Johan Alfred; Setterdahl Johan Axel, Meurling Erik (1938-1943). Linköpings stifts herdaminne. D. 5. Linköping. sid. 13-14. Libris 41159 

Noter redigera

  1. ^ [a b c d e f g h i j k l] Linköpings stifts herdaminne, vol. 5, 1943, s. 13-14, läst: 12 december 2021.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d e] Klas Odén, Östgötars minne : biografiska anteckningar om studerande östgötar i Uppsala 1595-1900, 1902, s. 59, läst: 12 december 2021.[källa från Wikidata]