Andreas Floijerus
Andreas Laurentii Floijerus, född 1617 i Barkeryds församling, död 1673, var en svensk präst.
| Andreas Floijerus | |
| Född | 1617 Barkeryds församling, Sverige |
|---|---|
| Död | 1673 |
| Medborgare i | Sverige |
| Utbildad vid | Tartu universitet  |
| Sysselsättning | Präst |
| Föräldrar | Laurentius Andreæ |
| Släktingar | Daniel Floijerus (syskon) |
| Redigera Wikidata | |
Biografi redigera
Andreas Floijerus föddes 1617 i Barkeryds församling. Han var son till kyrkoherden Laurentius Andreæ den yngre och Elisabet. Floijers var student vid Dorpats universitet och disputerade 1640, 1644, 1646 och 1647. Han prästvigdes 1650 i Dorpat och var under 8 år rektor vid Nyanskans trivialskola i Ingermanland. Vid anfallet från Ryssland flydde han tillsammans med hustru och barn till Barkeryds socken 1657. Floijerus blev 1662 kyrkoherde i Barkeryds församling och 1672 kontraktsprost i Östbo kontrakt. Han avled 1673 och begravdes av biskopen Johannes Baazius den yngre.[1]
Familj redigera
Floijerus var gift med Elisabet Zachrisdotter Torpadia (1639–1711). Hon var dotter till kyrkoherde Zacharias Jonæ Torpadius i Torpa församling. De fick tillsammans barnen Lars Floijerus, Elisabet Floijerus och Kirstin Floijerus (död 1735) som var gift med Anders Svensson i Musebo.[1]
Referenser redigera
Noter redigera
- ^ [a b] Växjö stifts herdaminne D. 5 Västbo och Östbo. Växjö: Kommittén. 1931. sid. 360. Libris 487099. https://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kb:eod-487099