Anders Piscator
Anders Piscator, född 1736 i Ekshärad, död 1804 i Hammarö socken, var en svensk präst, tonsättare och organist.
| Anders Piscator | |
| Född | 1736[1] Ekshärad, Sverige |
|---|---|
| Död | 1804[1] Hammarö socken, Sverige |
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Organist, kompositör |
| Arbetsgivare | Karlstads domkyrkoförsamling (1793–1801) |
| Släktingar | Per Piscator (syskon) |
| Redigera Wikidata | |
Biografi redigera
Anders Piscator föddes 1736. Han var son till pastorsadjunkten Magnus Piscator (1707–1743) och Anna Petersdotter Ekelund (född 1713) i Ekshärads socken. Piscator började 1754 studera vid Karlstads gymnasium och blev 1757 student vid Uppsala universitet.[2] Där han promoverades till filosofie magister 1761. 1772 anställdes han som vikarierande lektor, och ordinarie följande år, vid läroverket i Karlstad. Från 1792 var han verksam som director musices vid läroverket. Han tjänstgjorde även som organist i domkyrkan. En av hans elever var Erik Gustaf Geijer. Hans prästerliga ämbetsbana avlutades med att han blev kyrkoherde i Hammarö församling och prost. Piscator invaldes i Kungliga Musikaliska akademien år 1800 som ledamot nummer 187.
Familj redigera
Piscator gifte sig 13 maj 1781 i Karlstad med Eva Fredrika Gärtner (född 1765). Hon var dotter till domkyrkoorganisten Gabriel Gärtner och Eva Greta Fredriksson i Karlstad. De fick tillsammans barnen Eva Fredrika (1783–1839), Anna Elisabet (1785–1841), Sara Maria (1786–1788), Sara Johanna (1788–1849), Magnus Gabriel (1793–1794) och Lovisa (1795–1869).[2]
Verk redigera
- Sinfonia C-dur
- Sinfonia F-dur
- Sonat Ess-dur för två violiner och bas
- Sonat A-dur för två violiner och bas
- Duett C-dur för violin och violoncell
- Duett c-moll för violin och violoncell
- Två tvåstämmiga menuetter
Skrifter redigera
- De Cicerone Mathematico, avhandling pro exercitio, Uppsala, 1759.
- Qua in Specimen Generaliter Solvendi Problematis Mathematici, Explicatur Motus.
- Collidentium Lubricorum Corporum, Non Gravium, avhandling pro gradu, Uppsala, 1761.
- Försök till öfwersättning af danska låfskriften Om Sjöfarten, desz Uprinnelse och werkningar, anonym utgåva (författad av Christian Braunmann Tullin och översatt tills m Johan Christopher Stricker), Stockholm: Peter Hasselberg, 1766.
- Verlds Systemet. I anledning af Sidsta Observationerne På Veneris gång genom Solen. Karlstad, 1774.
- Wid flere bedröflige tillfällen… Program vid Karlstads gymn. till Olof Bjurbäcks parentation öfver Konung Gustaf III, Karlstad, 1792.
Referenser redigera
- Lennart Hedwall, Den svenska symfonin. Stockholm: AWE/Geber. 1983. Libris 7219593. ISBN 91-20-06932-4 (inb.)
- http://www.levandemusikarv.se/
Noter redigera
- ^ [a b] BNE:s auktoritetsdata, XX5118480, läs online, läst: 22 juni 2020.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Räf, Per-Ola (2007). Orglar och organister i Karlstads stift t o m 1869. Skara: Per-Ola Räf. sid. 32-33. ISBN 978-91-633-0908-3