Togianbulbyl[2] (Hypsipetes aureus) är en fågel i familjen bulbyler inom ordningen tättingar.[3]

Togianbulbyl
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljBulbyler
Pycnonotidae
SläkteHypsipetes
ArtTogianbulbyl
H. aureus
Vetenskapligt namn
§ Hypsipetes aureus
Auktor(Walden, 1872)
Synonymer
  • Thapsinillas longirostris aurea
  • Thapsinillas aurea
  • Alophoixus longirostris aureus
  • Alophoixus aureus

Utseende och läte

redigera

Togianbulbylen är en traststor tätting med en lång och kraftig näbb. Den är olivgrön på huvud och ovansida, medan undersidan är enfärgat gul. Ögat är mörkt. Ungfågeln är mattare i färgerna och har ljust öga. Arten är ljudlig, med en komplex kombination av raspiga ljud, visslingsar och melodier, ofta inledda med nasala "chup".

Utbredning och systematik

redigera

Fågeln förekommer i Togianöarna utanför Sulawesi.[3] Tidigare kategoriserades den vanligen som underart till Hypsipetes longirostris, men urskiljs numera som egen art.

Släktestillhörighet

redigera

Arterna i artkomplexet placerades tidigare ofta i släktet Alophoixus eller Thapsinillas, men genetiska studier visar att de är en del av Hypsipetes.[4]

Levnadssätt

redigera

Togianbulbylen hittas i skogar och plantage i låglänta områden och förberg. Den ses vanligen i smågrupper.

Arten har ett litet utbredningsområde, men beståndet anses vara stabilt. Den placeras i hotkategorin livskraftig.[1]

  1. ^ [a b] Birdlife International 2016 Hypsipetes aureus Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2016.3 www.iucnredlist.org. Läst 11 december 2016.
  2. ^ BirdLife Sverige (2023) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2016) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2016 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-08-11
  4. ^ Shakya, S. B. & Sheldon, F. H. 2017. The phylogeny of the world's bulbuls (Pycnonotidae) inferred using a supermatrix approach. Ibis 159: 498–509.

Externa länkar

redigera