Öppna huvudmenyn
Skelett hos elefant...
... och häst. Lägg märke till att den större elefanten, till följd av allometrisk skalning, har grövre skelettben än hästen.

Allometri (från grekiskans a’llos ("olik"/"annan") och me’tron ("mått")),[1] betraktas som en av biologins få naturlagar,[2] och handlar om hur olika egenskaper hos organismer skalenligt förhåller sig till varandra,[3] framförallt i förhållande till organismers kroppsstorlek. Viktiga personer i den allometriska forskningens historia var bland annat Julian Huxley och Georges Teissier, som tillsammans myntade namnet allometri.[4]

ExempelRedigera

Allometrisk skalning används inom många olika områden.[5] Ett par exempel är:

  • Ontogenetisk allometri (kallas också allometrisk växt) handlar om organismers olika kroppsdelars växttakt i förhållande till varandra. Många ryggradsdjur, bland dem människan, har till exempel väldigt olika kroppsproportioner i juvenil respektive vuxen ålder. Det beror på att olika kroppsdelar växer med olika hastighet. En människobäbis har mycket stort huvud och korta armar/ben. Under uppväxten växer huvudet långsammare än benen och leder till att den vuxna människans huvud är förhållandevis mindre i förhållande till benens längd än hos bäbisen.[6] Motsatsen är isometrisk växt, där olika kroppsdelar växer med samma hastighet.
  • Hos däggdjur verkar många anatomiska egenskaper hänga samman med kroppsstorleken; ju större ett däggdjur är, desto kompaktare är skelettet, desto långsammare slår hjärtat och desto högre är livslängden.[2]

ReferenserRedigera

  1. ^ ”Allometri”, i Nationalencyklopedin, 1:a bandet (Bra Böcker AB, Höganäs, 1989), sid. 233.
  2. ^ [a b] ”Allometry (biology)”, Britannica Online Encyclopedia, läst 2013-02-25.
  3. ^ Shingleton, A (2010), “Allometry: The Study of Biological Scaling”, Nature Education Knowledge 3(10): 2.
  4. ^ Huxley J. S & Teissier G (1936), “Terminology of relative growth”, Nature 137: sid. 780-781.
  5. ^ Klingenberg C.P. "Multivariate allometry", i Marcus F.L, Corti M, Loy A, Naylor G.J.P. & Slice D.E, Advances in morphometrics, Plenum Press, New York, sid. 23-49.
  6. ^ "Timing is Everything: Morphogenesis, Heterochrony and Evolution", Department of Biology, University of Miami, läst 2013-02-25.

Externa länkarRedigera