Alexander Maurits
Alexander Maurits, född 1978, är en svensk kyrkohistoriker och akademisk ledare.
Biografi redigera
Bördig från Ulricehamns kommun studerade Maurits humanistiska och teologiska ämnen vid Lunds universitet. Efter att ha avlagt magisterexamen i historia var han doktorand i kyrkohistoria. I december 2011 disputerade han på avhandlingen Den vackra och erkända patriarchalismen: Den lundensiska högkyrklighetens präst- och mansideal, en studie av 1800-talets prästmannaideal. Därefter har Maurits forskning bland annat berört svenska kyrkan och moderniteten, prästfruideal under 1900-talet, kvinnliga präster, kyrka och idrott samt antiklerikalism.[1] År 2021 blev Maurits docent i kyrkohistoria vid Lunds universitet.
Alltsedan tidigt 2010-tal har Maurits kombinerat sin gärning som lärare och forskare med olika typer av akademiska ledningsuppdrag. Han har varit utbildningsledare vid de humanistiska och teologiska fakulteterna i Lund, och sedan 2015 är han prefekt för Centrum för teologi och religionsvetenskap.[2]
Maurits har vid flera tillfällen deltagit i den högskolepolitiska debatten.[3][4]
Bibliografi (urval) redigera
- Maurits, Alexander, Den vackra och erkända patriarchalismen: den lundensiska högkyrklighetens präst- och mansideal (Lund, 2011).
- Cronqvist, Marie & Maurits, Alexander (red.), Det goda seminariet: forskarseminariet som lärandemiljö och kollegialt rum (Göteborg, 2016).
- Gudmundsson, David, Maurits, Alexander & Nykvist, Martin (red.) Classics in Northern European church history over 500 Years: Essays in honour of Anders Jarlert (Frankfurt am Main, 2017).
- Ljungberg, Johannes, Maurits, Alexander & Sidenvall, Erik (red.), Cultures in Conflict: Religion, History and Gender in Northern Europe c. 1800–2000 (Berlin, 2021).
Referenser redigera
- ^ ”Alexander Maurits | Centrum för teologi och religionsvetenskap”. www.ctr.lu.se. https://www.ctr.lu.se/person/AlexanderMaurits. Läst 24 januari 2021.
- ^ ”Prefekt | Centrum för teologi och religionsvetenskap”. www.ctr.lu.se. https://www.ctr.lu.se/institutionen/organisation/prefekt. Läst 24 januari 2021.
- ^ ”DEBATT: ”Regeringens hårda styrning skadlig för högskolan””. Svenska Dagbladet. 26 juli 2017. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/regeringens-harda-styrning-skadlig-for-hogskolan. Läst 24 januari 2021.
- ^ ”DEBATT: ”Andra målsättningar går ut över högskolans kvalitet””. Svenska Dagbladet. 31 juli 2017. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/andra-malsattningar-gar-ut-over-hogskolans-kvalitet. Läst 24 januari 2021.