Lufthockey (engelska: air hockey)[1] är ett elektromekaniskt bordsspel där två motståndarspelare försöker göra mål mot varandra på ett sargförsett lågfriktionsbord med en plastpuck och varsin handhållen diskformad "klubba", vanligen kallad "paddel". Spelarna står i varsin kortände av bordet och skjuter plastpucken emellan varandra tills någondera lyckas träffa målet i den andres kortände, i stor likhet med datorspelet Pong.

Lufthockey // Air hockey
Marines roll up their sleeves, turn old nightclub into Boys & Girls Club 170424-M-RH401-052 (cropped).jpg
Lufthockeymatch
OriginaltitelAir hockey
Utgivningsår1972–
Antal spelare2
GenrePuckspel/Målspel
SpelmekanikElektromekanik
KategoriBordsspel
Arkadspel
Hockeyvariant

Spelets namn kommer från spelets primära elektromekaniska komponent, en bordskiva täckt av luftventiler varifrån luft trycks ut under spelet i syfte att minska puckens och paddlarnas friktion med underlaget för ökat glidmoment, vilket skapar ett mer kaotiskt spel.

Lufthockey förekommer både som hemmaspel och som arkadspel.

BeskrivningRedigera

 
Lufthockeybord med puck och paddlar. Notera luftventilerna i bordsytan.

Lufthockey är en bordsspel inom klassen elektromekaniska spel, vilket betyder att spelet har en spelanordning som använder sig av både rörliga delar och elektriska komponenter. Spelanordningen består av ett rektangulärt bord försett med spelplansyta och sarg, med mål i var kortände. Resterande spelmateriell består av en låg puck i plast och två stycken handhållna skottdon kallade "paddel". Paddlarna består av en puck med kantfläns och greppknopp ovanpå, ungefär i formen av en sombrero, och utgör spelarnas "hockeyklubbor" för att skjuta pucken med under spel.

SpelRedigera

Spelet går ut på att två motståndarspelare står i var kortände och använder paddlarna för att skjuta pucken mot varann i syfte att träffa den andres mål. Vid spel får ingen kroppsdel eller annat redskap än paddlarna användas för att spela. Skott sker genom att låta paddeln glida över bordet likt pucken för att inte skapa luftburna skott.

Vid mål hamnar pucken i ett insamlingsutrymme och ligger antingen tillgänglig för spelarna eller samlas in av spelet. Vissa exempel har en elektrisk målräknare och elektromekaniskt pucksläppsystem som återsätter pucken på bordet efter mål. Om spelet är av arkadtyp, d.v.s. en spelautomat, behöver spelare traditionellt sätta in mynt eller polletter i maskinen för att sätta pucken i spel.

Matcherna spelas antingen på tid, då resultatet efter ett visst antal minuter gäller, eller till ett förutbestämt antal mål, ofta 7.

BordRedigera

Lufthockeybord har ofta en bordsyta runt 1,5 × 3 meter på fullskaliga maskiner, men storleken varierar. Bordsytan är utformad som en ishockeyrink med rundade kanter och sarg för spelytan. Spelplanen är utformad med lågfriktionsyta för att ge pucken och paddlarna högt glidmoment, varav pucken enkelt kan avledas från eller ledas runt sargen. I höjd med spelplanen finns i var kortände en cirka 25 cm bred målslits som det gäller att slå in pucken i för mål.

Under spelytan ligger elektromekaniskt luftsystem som skjuter luft genom små luftventiler utöver hela spelplanen när spelet är igång. Detta minskar friktionen som pucken och paddlarna har med spelplanen och ökar deras glidmoment under spel.

HistoriaRedigera

Spelet uppfanns av Bob Lemieux 1972 i USA och blev en omedelbar succé. 1978 skapades ett officiellt förbund för spelet, USAA (United States Air-Table Hockey Association) av Philip Arnold, för att hålla reda på regler. Air hockey började spelas organiserat under 80-talet och spred sig sedan till Europa och Asien.[källa behövs]

Nationella föreningarRedigera

United States Air-Table Hockey Association är tidernas första och största air hockey-förbund och skapades 1978 i USA av Philip Arnold.

MästerskapRedigera

Europeiska mästerskapenRedigera

 
Bild från Kataloniska lufthockeyligan, 2003.
År Vinnare Tvåa Trea
2006 (Individuellt)   Goran Mitic   Michael L. Rosen   José Luis Camacho
2006 (Lag)   Spanien   Tjeckien

Amerikanska mästerskapenRedigera

 
Bild från "2004 Texas state open air hockey championship".
År Vinnare Tvåa Trea
1978   Jesse Douty   Phil Arnold   Rolf Moore
1979   Jesse Douty   Phil Arnold   Joe Campbell
1980   Jesse Douty   Phil Arnold   Joe Campbell
1980   Jesse Douty   Robert Hernandez   Mark Robbins
1981   Bob Dubuisson   Paul Burger   Jesse Douty
1981   Jesse Douty   Bob Dubuisson   Paul Marshall
1982   Jesse Douty   Mark Robbins   Bob Dubuisson
1983   Bob Dubuisson   Jesse Douty   Phil Arnold
1984   Mark Robbins   Robert Hernandez   Bob Dubuisson
1985   Bob Dubuisson   Robert Hernandez   Vince Schappell
1985   Bob Dubuisson   Robert Hernandez   Mark Robbins
1986   Robert Hernandez   Bob Dubuisson   Mark Robbins
1986   Mark Robbins   Bob Dubuisson   Robert Hernandez
1987   Robert Hernandez   Jesse Douty   Phil Arnold
1987   Jesse Douty   Mark Robbins   Robert Hernandez
1988   Jesse Douty   Bob Dubuisson   Robert Hernandez
1988   Jesse Douty   Bob Dubuisson   Joe Campbell
1989   Tim Weissman   Bob Dubuisson   Jesse Douty
1989   Tim Weissman   Jesse Douty   Robert Hernandez
1990   Tim Weissman   Jesse Douty   Robert Hernandez
1990   Tim Weissman   Phil Arnold   Mark Robbins
1991   Tim Weissman   Mark Robbins   Robert Hernandez
1991   Tim Weissman   Jesse Douty   Albert Ortiz
1992   Tim Weissman   Robert Hernandez   Mark Robbins
1992   Tim Weissman   Keith Fletcher   Vince Schappell
1993   Tim Weissman   Andy Yevish   Keith Fletcher
1994   John Giraldo   Mark Robbins   Tim Weissman
1995   Billy Stubbs   Wil Upchurch   Don James
1996   Tim Weissman   Wil Upchurch   Andy Yevish
1997   Wil Upchurch   Tim Weissman   Jesse Douty
1999   Jose Mora   Pedro Otero   Jimmy Heilander
2000   Jose Mora   Pedro Otero   Tim Weissman
2001   Danny Hynes   Tim Weissman   Jose Mora
2002   Danny Hynes   Ehab Shoukry   Billy Stubbs
2003   Ehab Shoukry   Jose Mora   Andy Yevish
2004   Danny Hynes   Andy Yevish   Anthony Marino
2005   Danny Hynes   Billy Stubbs   Anthony Marino
2006   Danny Hynes   Wil Upchurch   Davis Lee Huynh

ReferenserRedigera

  1. ^ ”Lufthockey”. finto.fi. http://finto.fi/jupo/sv/page/p2459. Läst 11 november 2022.