Agoutiprotein[1] (ASP) är ett protein som tillsammans med melanocytstimulerande hormon (MSH) reglerar bildningen av melanin i melanocyter. Proteinet kodas av agoutigenen. ASP och MSH har motsatt verkan på pigmentbildningen.

Agoutiprotein

Agoutiproteinet upptäcktes först hos möss, där dess protein - agoutiproteinet - visade sig signalera att bilda feomelanin (gula och röda pigment) istället för eumelanin (svarta pigment). Möss med överuttryckta agoutiprotein blir följaktligen mera gula än bruna, och är vanligare i höga nivåer hos nyfödda än hos adulta. Samma protein gör samma möss mer benägna för fetma, för att drabbas av cancer, och för att i tidig ålder bli infertila. Det visade sig påverka kalciumomsättningen och ha ett samband med diabetes.[2]

1994 upptäcktes människans agoutigen lokaliserad på 20q11.2, vilken kodar för agoutiproteinet som består av 132 aminosyror. Den finns uttryckt i fettvävnad, testiklar och äggstockar under fertil ålder, hjärtat, levern, njurar, och i ytterhuden. Det har antagits att agoutiproteinet kan förklara fall av högt blodtryck, fetma och diabetes, på grund av att proteinet ökar kalciumnivåerna i cellerna.[2]

Det binder till samma receptor som MSH. Medan MSH ger en preferens för eumelaninet att öka, får ASP feomelaninet att öka.[2][3] ASP har en tendens att blockera produktionen av cAMP. Det antas kunna verka neuroendokrint genom att det tycks samverka med melanokortinerna.[3]