Adolf Fredriks församling
församling i Stockholm
(Omdirigerad från Adolf Fredriks församlingshem)
Adolf Fredriks församling är en församling som utgör ett eget pastorat i Domkyrkokontraktet i Stockholms stift i Svenska kyrkan.[3] Församlingen ligger i Stockholms kommun i Stockholms län.[4]
| Adolf Fredriks församling Sankt Olofs församling (-1775) Församling | |
 | |
| Land | Sverige |
|---|---|
| Kommun | Stockholms kommun[1] |
| Trossamfund | Svenska kyrkan |
| Stift | Stockholms stift |
| Bildad | 1675 |
| av | Kungsbacksförsamlingen |
| av del av | Klara församling |
| Utbrutet | Sabbatsbergs fattighus församling (1752) Sankt Matteus församling (1906) Gustav Vasa församling (1906) |
| Införlivat | Barnhusförsamlingen (1786) Sabbatsbergs fattighus församling (1888) Borgerskapets änkhus församling (1889) Straff- och arbetsfängelset å Norrmalm församling (1889) |
| Medlemmar | 4 316 (49 %) ()[2] |
| Folkmängd | 8 859 ()[2] |
| Upphov till | Stockholms Adolf Fredriks distrikt |
| Karta | |
 Sankt Olofs församling (-1775)s läge i Stockholms län.  Adolf Fredriks församling Sankt Olofs församling (-1775)s läge i Stockholms län. | |
| Koordinat | 59°20′17″N 18°03′36″Ö / 59.337944444444°N 18.060111111111°Ö |
| Utsträckning | SCB:s kartsök |
| Koder, länkar | |
| Församlingskod | 018007 (–) 018005 (–) |
| Pastoratskod | 130106 |
| Kyrkoarkiv | SE/SSA/0001 |
| Redigera Wikidata | |
Församlingen ligger i Stockholms innerstad på Norrmalm och i Vasastan, och begränsas av Kungstensgatan, Dalagatan, Tegnérgatan, Klara sjö, Olof Palmes gata, Tunnelgatan och Döbelnsgatan.
Administrativ historik
redigeraFörsamlingen bildades 1675 under namnet Sankt Olofs församling genom en utbrytning ur Klara församling och införlivning av Kungsbacksförsamlingen. Namnet ändrades 1 maj 1775 till det nuvarande. 1 augusti 1752 utbröts Sabbatsbergs fattighus församling som återuppgick 1 juli 1888. 3 mars 1786 införlivades Barnhusförsamlingen. 1889 införlivades Borgerskapets änkhus församling samt Straff- och arbetsfängelset å Norrmalm församling. 1 maj 1906 utbröts Gustav Vasa och S:t Matteus församlingar.
Församlingen ingick till 1 maj 1775 i Klara pastorat för att därefter utgöra ett eget pastorat.[5]
Areal
redigeraAdolf Fredriks församling omfattade den 1 januari 1976 en areal av 0,5 kvadratkilometer, varav 0,5 kvadratkilometer land.[6]
Kyrkobyggnader
redigeraFörsamlingshem
redigeraAdolf Fredriks församlingshem ligger på Kammakargatan 30. Byggnaden uppfördes 1908-1910 enligt ritningar av Hagström & Ekman.
Präster
redigeraKyrkoherdar
redigera| Ämbetstid[7] | Namn | Levnadstid | Övrigt |
|---|---|---|---|
| 1775–1789 | Johan Gustaf Flodin | 1741–1808 | Senare kyrkoherde i S:t Nikolai församling. |
| 1786 | Pehr Olofsson Fredell | 1754–1788 | Utnämndes 1786 och avled för tillträdandet. |
| 1789–1813 | Per Samuel Drysén | 1760–1818 | Senare kyrkoherde i S:t Nikolai församling. |
| 1813–1818 | Johan Olof Wallin | 1779–1839 | Senare kyrkoherde i S:t Nikolai församling. |
| 1818–1824 | Erland Colliander | 1760–1824 | |
| 1825–1838 | Lars Christian Tunelius | 1785–1848 | Senare kyrkoherde i Sala församling. |
| 1838–1870 | Nils Johan Ekdahl | 1799–1870 | |
| 1871–1895 | Albert Staaff | 1821–1895 | |
| 1897–1908 | Elis Heüman | 1859–1908 | |
| 1910–1927 | Carl Rudolf Hasselrot | 1855–1927 | |
| 1929–1937 | Anders Hagardt | 1873–1937 | |
| 1938–1948 | Tord Valfrid Ström | 1878–1955 |
Förste komministrar
redigera| Ämbetstid[7][8] | Namn | Levnadstid | Övrigt |
|---|---|---|---|
| 1674–1689 | Petrus Andreæ Muur | –1689 | |
| 1691–1718 | Nicolaus Petri Tjällman | 1652–1718 | |
| 1720–1759 | Petrus Rudberg | 1680–1759 | |
| 1761–1764 | Jonas Warolin | 1720–1764 | |
| 1765–1775 | Nils Olin | 1723–1806 | Senare kyrkoherde i Väsby församling. |
| 1775–1783 | Jonas Raphael Rothstein | 1744–1820 | Senare kyrkoherde i Billinge församling. |
| 1783–1795 | Johan Eric Unge | 1759–1795 | |
| 1798–1801 | Sven Johan Almqvist | 1769–1843 | Senare kyrkoherde i Gränna församling. |
| 1801–1809 | Johan Fredrik Hvalström | 1766–1842 | Senare kyrkoherde i Ulricehamn. |
| 1809–1820 | Mathias Rudolph Norelius | 1773–1826 | Senare kyrkoherde i Arbrå församling. |
| 1820–1827 | Nathanael Wallin | 1787–1870 | Senare kyrkoherde i Västra Tunhems församling. |
| 1827–1839 | Johan Biljer | 1790–1841 | Senare kyrkoherde i Hjälstads församling. |
| 1839–1850 | Lars Wilhelm Löhman | 1803–1869 | Senare kyrkoherde i Spånga församling. |
| 1850–1858 | Gustaf Janzon | 1813–1877 | Senare kyrkoherde Gillberga församling. |
| 1858–1883 | Carl Erik Höök | 1821–1883 | |
| 1886–1919 | Jöns Persson Vicander | 1834–1919 | |
| 1919–1947 | Karl Erik Wallstersson | 1872– |
Andre komministrar
redigera| Ämbetstid[7] | Namn | Levnadstid | Övrigt |
|---|---|---|---|
| 1876–1886 | Jöns Persson Vicander | 1834–1919 | |
| 1886–1893 | Edvard Evers | 1853–1919 | Senare kyrkoherde i Norrköping. |
| 1894–1906 | Gustaf Edvard Ring | ||
| 1906–1925 | - | - | Indragen. |
| 1925–1939 | Ernst Gustaf Wolfbrandt | 1869–1945 |
Organister
redigeraLista över organister.
| Verksam | Namn | Levnadstid | Övrigt |
|---|---|---|---|
| 1692-1703 | Nils Larsson Breman | -1703 | Organist |
| 1705 | Nils Lind | ||
| 1740 | Isaac Biörck | Organist | |
| 1755 | Carl Dijkman | -1771 | Organist |
| 1760 | Johan Gottfried Jäger | 1741-1822 | Organist och musikant. |
| 1783-1815 | Daniel Baijard | Organist | |
| 1815-1818 | Peter Askergren | 1767-1818 | Organist |
| 1818-1854 | Carl Gustaf Carlsson | 1774-1854 | Organist |
| 1898-1901 | A. A. Holtz | Organist | |
| 1914-1949 | Gustaf Nordqvist | 1886-1949 | Organist.[9] |
| 1954–1962 | Folke Brundin | 1908–1962 | Organist |
| 1963–1964 | Eskil Burman | 1928-2004 | Organist.[10] |
| 1962–1999 | Anders Öhrwall | 1932–2012 | Organist.[11] |
Körer
redigeraAdolf Fredriks vokalensemble är en av församlingens körer, liksom Adolf Fredriks ungdomskör.
Se även
redigeraKällor
redigera- ^ Nationell Arkivdatabas Referenskod: SE/018005000, läst: 18 juni 2018.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Medlemmar i Svenska kyrkan i förhållande till folkmängd den 31.12.2019 per församling, kommun och län samt riket, Svenska kyrkan, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ ”Stift, kontrakt och pastorat i nummerordning med ingående församlingar 2019-01-01” (PDF). Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/contentassets/0e74e16a6fe541599d409efc5059dcab/skp2018_20171212.pdf. Läst 23 december 2018.
- ^ ”Län, kommuner och församlingar i nummerordning samt koder för församlingarnas pastoratstillhörighet 2019-01-01” (PDF). Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/contentassets/13ec5841d80045498d960d456e87ea78/lkf2018_171212.pdf. Läst 23 december 2018.
- ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013.
- ^ (PDF) Folk- och bostadsräkningen 1975, Del 3:1, Folkmängd i kommuner och församlingar. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1977. sid. 14. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folk_o_bostadsrakningen_1975_3_1.pdf. Läst 6 juli 2015
- ^ [a b c] Adolf Fredriks församling i Gunnar Hellström, Stockholms stads herdaminne från reformationen intill tillkomsten av Stockholms stift (1951)
- ^ S:t Olofs församling i Gunnar Hellström, Stockholms stads herdaminne från reformationen intill tillkomsten av Stockholms stift (1951)
- ^ Kyrkomusikernas riksförbund: 1901-2001. Stockholm: Kyrkomusikernas riksförbund. 2001. sid. 166. Libris 8376384. ISBN 9177180224
- ^ DOMPROSTERIET i Sveriges statskalender 1964
- ^ Adolf Fredriks församling i Projekt Runeberg
