Adlerberg
Adlerberg är en svensk adlig ätt från Sillerud i Värmland.[1]
Adlerberg | |
![]() Adlerbergs vapensköld | |
Ursprung | Sillerud i Värmland |
---|---|
Stamfar | Olof Svebilius söner adlades 1684 Adlerberg |
Adlad | 1684[1] |
Utgrenad i | Erik Adlerberg blev stamfader för den ryska grenen |
![]() | |
Introducerad | 1686[1] |
Grad | Adlig ätt nr 1061 [1] |
† Utslocknad i Sverige | |
Utslocknad | i Sverige, fortlever i Ryssland |
Svärdssidan | Erik Gustaf Alexander Swebilius (1869-1920) |
Spinnsidan | Doris Viktoria Swebilia (född 1901, okänt dödsår) |
![]() | |
Introducerad | 1777 |
Värdighet | ätt nr: |
![]() | |
Introducerad | 1821 |
Värdighet | ätt nr: |
Riddarhuset i Arensburg | |
Introducerad | ? |
Värdighet | ätt nr: |
† Utslocknad i Arensburg | |
Utslocknad | ? |
Adel i Ryssland | |
Värdighet | Grevlig |
† Utslocknad i Ryssland | |
Utslocknad | 1990 |
Ättens stamfader är en Ersmus som var från Swebyn i Sillerud, varifrån hans ättlingar upptog namnet Swebilius. Hans sonson Göran Eriksson var berkevärv i Värmland och anställd av Oxenstierna som fogde. Den senares hustru var Ingeborg Larsdotter, född i Rostad i Närke och dotter till en löjtnant. Ett av deras barn var Olof Svebilius, som blev ärkebiskop. Ärkebiskop Svebilius var gift med Elisabeth Gyllenadler, som var dotter till Samuel Enander och en dotter till Jonas Petri Gothus. Deras barn adlades 1684 och sönerna introducerades på Riddarhuset 1686.[2]
Carl Gustaf Adlerberg var 1807-1808 svenskt sändebud vid beskickningen i London.
En sonson till ärkebiskopen, Erik Adlerberg, flyttade till Estland, inskrevs på dess riddarhus, och blev stamfader för den ryska grenen, till vilken generalguvernören över Finland, greve Nikolaj Adlerberg (1819-1892), hörde. Ätten fortlever i Ryssland och i rysk emigration, men är utslocknad i Sverige.
Personer med efternamnet AdlerbergRedigera
- Carl Gustaf Adlerberg (1763–1814), svensk diplomat
- Julia Adlerberg (1760–1839), kejserlig rysk guvernant, hovdam
- Nikolaj Adlerberg (1819–1892), rysk generalguvernör över Finland
KällorRedigera
- Gabriel Anrep, Svenska adelns Ättar-taflor
- Svensk adelskalender för år 1900, Karl K:son Leijonhufvud, P A Norstedt & Söner, Stockholm 1899 sidan 3
NoterRedigera
- ^ [a b c d] Svensk adelskalender 1901, av Karl Karlsson Leijonhufvud
- ^ Info på Riddarhusets hemsida Arkiverad 8 oktober 2007 hämtat från the Wayback Machine.