Adlerberg (ryska: Адлерберг) är en svensk adelsätt från Sillerud i Värmland.[1]

Adlerberg
Adlerbergs vapensköld
UrsprungSillerud i Värmland
StamfarOlof Svebilius söner adlades 1684 Adlerberg
Adlad1684[1]
Utgrenad iErik Adlerberg blev stamfader för den ryska grenen
Sverige Sveriges riddarhus
Introducerad1686[1]
GradAdlig ätt nr 1061 [1]
† Utslocknad i Sverige
Utslocknadi Sverige, fortlever i Ryssland
SvärdssidanErik Gustaf Alexander Swebilius (1869-1920)
SpinnsidanDoris Viktoria Swebilia (född 1901, okänt dödsår)Doris Viktoria Swebilia Adlerberg, gift Wendel, avled 1994.
Sverige Riddarhuset i Reval
Introducerad1777
Värdighetätt nr:
SverigeRiddarhuset i Riga
Introducerad1821
Värdighetätt nr:
Riddarhuset i Arensburg
Introducerad?
Värdighetätt nr:
† Utslocknad i Arensburg
Utslocknad?
Adel i Ryssland
VärdighetGrevlig
† Utslocknad i Ryssland
Utslocknad1990

Historik

redigera

Ättens stamfader är en Ersmus som var från Swebyn i Sillerud, varifrån hans ättlingar upptog namnet Swebilius. Hans sonson Göran Eriksson var berkevärv i Värmland och anställd av Oxenstierna som fogde. Den senares hustru var Ingeborg Larsdotter, född i Rostad i Närke och dotter till en löjtnant. Ett av deras barn var Olof Svebilius, som blev ärkebiskop. Ärkebiskop Svebilius var gift med Elisabeth Gyllenadler, som var dotter till Samuel Enander och en dotter till Jonas Petri Gothus. Deras barn adlades 1684 och sönerna introducerades på Riddarhuset 1686.[2]

Carl Gustaf Adlerberg var 1807–1808 svenskt sändebud vid beskickningen i London.

En sonson till ärkebiskopen, Erik Adlerberg, flyttade till Estland, inskrevs på dess riddarhus, och blev stamfader för den ryska grenen, till vilken generalguvernören över Finland, greve Nikolaj Adlerberg (1819–1892), hörde. Ätten fortlever i Ryssland och i rysk emigration, men är utslocknad i Sverige.

Personer med efternamnet Adlerberg

redigera

Släktträd

redigera

Källor

redigera

Externa länkar

redigera