Öppna huvudmenyn

Abraham Brodersson (tjurhuvud)

svensk politiker

Abraham Brodersson (i vapenskölden förde han ett tjurhuvud), död 1410 var riddare och riksråddrottning Margaretas och Erik av Pommerns tid. Han omtalas första gången 1380, stod högt i gunst hos de båda och var under Kalmarunionen en framgångsrik befälhavare. Hans politiska och militära insatser belönades så rikligt att han kom att bli en av de förmögnaste i unionen, så rik att han kunde låna ut stora belopp åt danska staten. Mot slutet av sin levnad ägde han 200 gårdar och byar i södra Sverige, i Finland och på Själland.

Sina rikedomar skaffade han sig på olika sätt. På borgen Piksborg i sjön Bolmen i Småland residerade slottsherren Ebbe Pik. När han dog gifte sig Abraham Brodersson med änkan och kom på det sättet över hennes gårdar i Finnveden. Flera andra gårdar tog han över genom att hota ägarna med våld om de inte sålde till honom för en summa han själv bestämde. På det sättet övertog han gården Karlsbol i Småland från dess ägare adelsmannen Filip Bonde. Först flera år efter Abraham Broderssons död fick Filip Bonde tillbaka sin gård.

När de svenska stormännen ville göra sig av med Albrekt av Mecklenburg hölls ett möte med Danmarks drottning Margareta i Dalsland. En av undertecknarna av det upprättade Dalaborgstraktaten år 1388 var Abraham Brodersson. Traktatet följdes av striderna mot kung Albrekt, och i februari 1389 vid Åsle mosse utanför Falköping då kung Albrekt togs tillfånga och avsattes. Det blev dock inte slutet på kriget, 1393–1394 ledde Abraham Brodersson belägringen av Stockholm och de Albrektvänliga borgarna i staden.

I november 1403 skickades unionens krigsflotta till Gotland för att återta ön från Tyska Orden, som gjort sig herrar efter att ha kastat ut Vitaliebröderna. Befälhavare var Abraham Brodersson, Algot Månsson Sture och Sven Sture. Krigsföretaget misslyckades militärt, men efter stor blodutgjutelse uppnåddes en överenskommelse genom Gotlands lösen. Den gick ut på att unionen mot 9000 engelska nobler[1] fick återköpa Gotland. Åren 1403–1405 var han hövitsman på Kalmar slott.

Under unionstidens envisa och prestigefyllda krigspolitik i Holsteinfrågan var också Abraham Brodersson inbegripen. Under ett för honom ödesdigert anfall på Sønderborgs slott förgrep han sig på en försvarslös ung kvinna. Att stillestånd rådde för tillfället gjorde inte saken bätte, och han fördes inför Erik av Pommerns domare och dömdes till svärdet. Det kom lägligt – den rike militären hade blivit ett potentiellt hot även för kungen.

Drottning Margareta lät uppföra ett kapell med altare i Lunds domkyrka, där skulle hållas mässor för såväl hans själ som för hennes.

ReferenserRedigera

  1. ^ ”Gotlands historia”. www.guteinfo.com. http://www.guteinfo.com/historia/?id=2781. Läst 25 november 2015.