Öppna huvudmenyn

AN Ursae Majoris

stjärna i Stora björnens stjärnbild

AN Ursae Majoris är en kataklysmisk variabel av AM Herculis-typ (AM)[2] i stjärnbilden Stora björnen. Den är prototypstjärna tillsammans med AM Herculis för en grupp dvärgnovor med starka magnetfält hos den vita dvärgen. Någon vanlig insamlingsskiva bildas därför inte utan istället följer materialet från givarstjärnan de magnetiska fältlinjerna och ansamlas vid de magnetiska polerna på den vita dvärgen. Dessa blir källor till röntgenstrålning och sänder ut polariserat ljus. Variabeltypen kallas därför också ibland polariserande variabel.[5][6]

AN Ursae Majoris
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildStora björnen
Rektascension11t 04m 25,66s
Deklination+45° 03′ 13,94″[1]
Skenbar magnitud ()14,5-19,3 (V)[2]
Stjärntyp
VariabeltypKataklysmisk variabel av AM Herculis-typ (AM+E)[2]
Astrometri
Radialhastighet ()-279±6, med stor osäkerhet km/s
Egenrörelse (µ)RA: -44,989±0,099 mas/år
Dek.: -24,972±0,141 mas/år
Parallax ()3,0993±0,1371 mas
Andra beteckningar
2MASS J11042568+4503138[3], AAVSO 1058+45[3], 1RXS J110425.6+450319[4], 2EUVE J1104+45.0[4], EUVE J1104+45.0[4], RBS 938[4], SDSS J110425.64+450313.9[4], SDSS J110425.64+450314.0[4] och V* AN UMa[4]

MagnetfältRedigera

En typisk variabel av denna typ har magnetfält med fältstyrkor på 10 – 80 miljoner gauss (1000–8000 tesla.[5] Den vita dvärgen hos AN Ursae Majoris har det starkast kända magnetfältet bland de kataklysmiska variablerna, med 230 miljoner gauss, dvs. 23 kilotesla.[6]

LjusstyrkaRedigera

Stjärnan varierar mellan visuell magnitud +14,5 och 19,3 med en period av 0,07975274 dygn eller 114,84395 minuter.[2] Variabeln kräver medelstora teleskop för att studeras.

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

NoterRedigera

  1. ^ ”Basic data: V* AN UMa – CV of AM Her type (polar)” (på engelska). Centre de Données astronomiques de Strasbourg. http://simbad.u-strasbg.fr/simbad/sim-basic?Ident=AN+UMa&submit=SIMBAD+search. Läst 1 augusti 2019. 
  2. ^ [a b c d] ”AN UMa” (på engelska). The International Variable Star Index. AAVSO – American Association of Variable Star Observers. http://www.aavso.org/vsx/index.php?view=detail.top&oid=37171. Läst 1 augusti 2019. 
  3. ^ [a b] SIMBAD Astronomical Database
  4. ^ [a b c d e f g] SIMBAD Astronomical Database
  5. ^ [a b] Cropper, Mark (1 december 1990). ”The polars” (på engelska). Space Science Reviews 54 (3–4): sid. 195–295. doi:10.1007/BF00177799. ISSN 0038-6308. 
  6. ^ [a b] Krzeminski, W. (augusti 1977). ”Extremely high circular polarization of AN Ursae Majoris” (på engelska). The Astrophysical Journal Letters 216: sid. L45. doi:10.1086/182506.