Öppna huvudmenyn

400 meter häck för herrar i friidrott vid olympiska sommarspelen 2012

Herrarnas 400 meter häck vid olympiska sommarspelen 2012, i London i Storbritannien avgjordes den tredje, fjärde och sjätte augusti på Londons Olympiastadion.[1] Tävlingen inleddes med en försöksomgång där alla deltagare försökte kvalificera sig till det efterföljande steget i tävlingen. Efter försöksomgången hölls semifinaler och till sist finalen där 8 idrottare deltog.[2] Angelo Taylor från USA var regerande mästare efter att han i Peking 2008 vunnit finalen.[3]

Olympiska sommarspelen 2012
Friidrott Athletics pictogram.svg
Herrarnas 400 meter häck
Information
Datum36 augusti 2012
Nationer34 nationer
Deltagare50 deltagare
ArenaLondons Olympiastadion
Regerande
mästare
Flag of the United States.svg Angelo Taylor (USA)
Placeringar
Gold medal icon.svg Flag of the Dominican Republic.svg Félix Sánchez (DOM)
Silver medal icon.svg Flag of the United States.svg Michael Tinsley (USA)
Bronze medal icon.svg Flag of Puerto Rico.svg Javier Culson (PUR)
Olympic Rings black.svg Föregående Följande Olympic Rings black.svg
Peking 2008 Rio de Janeiro 2016
Friidrott vid
olympiska sommarspelen 2012
Herrar Grenar Damer
Detaljer
Detaljer
Detaljer
Detaljer
Detaljer
Detaljer
Detaljer
100 m
200 m
400 m
800 m
1.500 m
5.000 m
10.000 m
Detaljer
Detaljer
Detaljer
Detaljer
Detaljer
Detaljer
Detaljer
0
Detaljer
Detaljer
Detaljer
100 m häck
110 m häck
400 m häck
3.000 m hinder
Detaljer
0
Detaljer
Detaljer
Detaljer
Detaljer
4 × 100 m
4 × 400 m
Detaljer
Detaljer
Detaljer
Detaljer
Detaljer
Maraton
20 km gång
50 km gång
Detaljer
Detaljer
0
Detaljer
Detaljer
Längdhopp
Tresteg
Detaljer
Detaljer
Detaljer
Detaljer
Höjdhopp
Stavhopp
Detaljer
Detaljer
Detaljer
Detaljer
Detaljer
Detaljer
Diskus
Kulstötning
Spjutkastning
Slägga
Detaljer
Detaljer
Detaljer
Detaljer
0
Detaljer
Sjukamp
Tiokamp
Detaljer
0

Innehåll

MedaljörerRedigera

RekordRedigera

Före tävlingarna gällde dessa rekord:

Världsrekord (WR)   Kevin Young (USA) 46,78   Barcelona, Spanien 6 augusti 1992 [4]
Olympiskt rekord (OR)   Kevin Young (USA) 46,78   Barcelona, Spanien 6 augusti 1992 [5]
Världsårsbästa (WL) ej fastställt

ProgramRedigera

Tider anges i lokal tid, det vill säga västeuropeisk sommartid (UTC+1).[1]

3 augusti
  • 11:15 – Försök
4 augusti
  • 19:00 – Semifinal
6 augussti
  • 20:45 – Final

ResultatRedigera

  • Q innebär avancemang utifrån placering i heatet.
  • q innebär avancemang utifrån total placering.
  • DNS innebär att personen inte startade.
  • DNF innebär att personen inte fullföljde.
  • DQ innebär diskvalificering.
  • NR innebär nationellt rekord.
  • OR innebär olympiskt rekord.
  • WR innebär världsrekord.
  • WJR innebär världsrekord för juniorer
  • AR innebär världsdelsrekord (area record)
  • PB innebär personligt rekord.
  • SB innebär säsongsbästa.

FörsöksomgångRedigera

Den inledande försöksomgången ägde rum den 3 augusti. Omgånge bestod av totalt 50 deltagare där de tre främsta i varje heat gick till semifinal tillsammans med de i övrigt tre bästa tiderna.

Ranking Heat Namn Nation Tid Noteringar
1 4 Javier Culson   Puerto Rico 48,33 Q
2 4 Kerron Clement   USA 48.48 Q, SB
3 4 Omar Cisneros   Kuba 48.63 Q, SB
4 3 Dai Greene   Storbritannien 48.98 Q
5 4 Tristan Thomas   Australien 49.13 q, SB
5 2 Michael Tinsley   USA 49.13 Q
7 4 Rhys Williams   Storbritannien 49.17 q, SB
8 4 Michael Bultheel   Belgien 49.18 q, PB
9 1 Amaurys Valle   Kuba 49.19 Q, PB
10 3 Emir Bekrić   Serbien 49.21 Q, NR
11 1 Brendan Cole   Australien 49.24 Q, PB
11 6 Félix Sánchez   Dominikanska republiken 49.24 Q
13 5 Angelo Taylor   USA 49.29 Q
14 2 Leford Green   Jamaica 49.30 Q
15 2 Kurt Couto   Moçambique 49.31 Q
16 1 Amaechi Morton   Nigeria 49.34 Q
17 3 José Reynaldo Bencosme de Leon   Italien 49.35 Q
18 5 Jehue Gordon   Trinidad och Tobago 49.37 Q
19 3 Brent Larue   Slovenien 49.38 q, PB
20 2 Eric Alejandro   Puerto Rico 49.39 q
21 6 Jack Green   Storbritannien 49.49 Q
22 6 Mamadou Kasse Hanne   Senegal 49.63 Q
23 1 Kenneth Medwood   Belize 49.78 q
24 3 Jamele Mason   Puerto Rico 49.89
25 6 Tetsuya Tateno   Japan 49.95
26 6 Josef Robertson   Jamaica 49.98
27 2 Rasmus Magi   Estland 50.05
28 5 Stanislav Melnykov   Ukraina 50.13 Q
29 2 Winder Cuevas   Dominikanska republiken 50.15 SB
30 5 Silvio Schirrmeister   Tyskland 50.21
31 1 Roxroy Cato   Jamaica 50.22
32 1 Chen Chieh   Kinesiska Taipei 50.27
32 5 Periklis Iakovakis   Grekland 50.27
34 5 Louis Jacob van Zyl   Sydafrika 50.31
35 6 Boniface Mucheru   Kenya 50.33
35 5 Josef Prorok   Tjeckien 50.33
37 4 Vjatjeslav Sakajev   Ryssland 50.36
37 1 Li Zhilong   Kina 50.36
39 3 Cheng Wen   Kina 50.38
40 3 Vincent Kiplangat Koskei   Kenya 50.80
41 4 Jorge Paula   Portugal 51.40
42 6 Artem Dijatlov   Uzbekistan 51.55
43 5 Viktor Leptikov   Kazakstan 51.67
44 3 Cornel Fredericks   Sydafrika 52.29
45 6 Andrés Silva   Uruguay 53.38
46 4 Maoulida Daroueche   Komorerna 53.49
1 Takayuki Kishimoto   Japan DQ
3 Lankantien Lamboni   Togo DQ
2 Akihiko Nakamura   Japan DQ
2 Kariem Hussein   Schweiz DNS

SemifinalerRedigera

Semifinalerna ägde rum den 4 augusti.

Heat 1Redigera

Placering Idrottare Nationalitet Tid Noteringar
1 Félix Sánchez   Dominikanska republiken 47,76 Q, SB
2 Jehue Gordon   Trinidad och Tobago 47.96 Q, NR
3 Kerron Clement   USA 48.12 q, SB
4 Dai Greene   Storbritannien 48.19 q
5 Mamadou Kasse Hanne   Senegal 48.80 PB
6 Michael Bultheel   Belgien 49.10 PB
7 Eric Alejandro   Puerto Rico 49.15
8 Kurt Couto   Moçambique 51.55

Heat 2Redigera

Placering Idrottare Nationalitet Tid Noteringar
1 Javier Culson   Puerto Rico 47,93 Q
2 Angelo Taylor   USA 47.95 Q, SB
3 Omar Cisneros   Kuba 48.23 SB
4 Emir Bekrić   Serbien 49.62
5 Kenneth Medwood   Belize 49.87
6 Stanislav Melnykov   Ukraina 50.19
7 Tristan Thomas   Australien 50.55
Jack Green   Storbritannien DNF

Heat 3Redigera

Placering Idrottare Nationalitet Tid Noteringar
1 Michael Tinsley   USA 48,18 Q, SB
2 Leford Green   Jamaica 48.61 Q, SB
3 Brent Larue   Slovenien 49.45
4 Rhys Williams   Storbritannien 49.63
5 Brendan Cole   Australien 49.65
6 José Reynaldo Bencosme de Leon   Italien 50.07
7 Amaurys Valle   Kuba 50.48
Amaechi Morton   Nigeria DQ

FinalRedigera

Finalen hölls den 6 augusti.

Placering Idrottare Nationalitet Tid Noteringar[6]
  Félix Sánchez   Dominikanska republiken 47,63 WL, SB
  Michael Tinsley   USA 47,91 PB
  Javier Culson   Puerto Rico 48,10
4 Dai Greene   Storbritannien 48,24
5 Angelo Taylor   USA 48,25
6 Jehue Gordon   Trinidad och Tobago 48,86
7 Leford Green   Jamaica 49,12
8 Kerron Clement   USA 49,15

ReferenserRedigera

  1. ^ [a b] ”Men's 400m Hurdles” (på engelska). Arkiverad från originalet den 26 april 2013. https://archive.is/20130426235803/http://www.london2012.com/athletics/event/men-400m-hurdles/timetable/. Läst 18 juli 2012. 
  2. ^ ”Men's 400m Hurdles competition format” (på engelska). Arkiverad från originalet den 27 april 2013. https://archive.is/20130427005116/http://www.london2012.com/athletics/event/men-400m-hurdles/competition-format/. Läst 18 juli 2012. 
  3. ^ ”Resultat 400 meter häck, Peking 2008”. Internationella friidrottsförbundet. 18 augusti 2008. Arkiverad från originalet den 17 juli 2012. https://web.archive.org/web/20120717223157/http://www.iaaf.org/oly08/results/eventcode=3659/racedate=08-18-2008/sex=M/discCode=400H/combCode=hash/roundCode=f/results.html#detM_400H_hash_f. Läst 18 juli 2012. 
  4. ^ ”Världsrekord, herrar”. Internationella friidrottsförbundet. http://www.iaaf.org/statistics/recbycat/location=O/recordtype=WR/event=0/age=N/area=0/sex=m/records.html. Läst 18 juli 2012. 
  5. ^ ”Olympiska rekord, herrar”. Internationella friidrottsförbundet. http://www.iaaf.org/statistics/recbycat/location=O/recordtype=CR/event=OLY/age=N/area=0/sex=M/records.html. Läst 17 juli 2012. 
  6. ^ ”400 meter häck - herrar, final”. london2012.com. Arkiverad från originalet den 3 januari 2013. https://archive.is/20130103142659/http://www.london2012.com/athletics/event/men-400m-hurdles/phase=atm044100/index.html. Läst 6 augusti 2012.