Torarin kortfäll

isländsk skald

Torarin kortfäll (Þórarinn stuttfeldr) var en isländsk furstelovskald hos den norske kungen Sigurd Jorsalafare (död 1130). Han är omnämnd i Skáldatal och några av hans strofer citeras i kungasagorna.

Torarin kortfälls sagaRedigera

I Morkinskinna och i några av handskrifterna till Snorre Sturlassons Heimskringla finns en kortsaga (þáttr) som handlar om Torarin kortfäll, men förutom upplysningen att han då stod i begrepp att göra en pilgrimsresa till Rom är ingenting känt om hans liv.

Sagan omtalar två episoder, vilka bör ha inträffat omkring år 1120. Kung Sigurd hade med hirden gått till aftonsång, men sången lät ynkligt eftersom alla var bakfulla. Då fick kungen syn på en man i kort skinnpäls som han i en kviðlingr[1] gav skulden: Villir vísdóm allan; veldr því karl í feldi, det vill säga "All visdom (=gudstjänsten) blir störd; det vållar karlen i fällen". Mannen trädde då fram och kvad en vers där han uppmanade kungen att ge honom en skikkja (mantel eller kappa):

Här dock kan du en härman
hälsa i korta pälsen:
värdig mig är visst slik en
vanprydnad kan jag anta.
Välgärning vore visst, om
vänare mig förlänat
skänkrik skindrott, ty enkla
skinntrasor intet aktas.[2]
Hykk, at hér megi þekkja
heldr í stuttum feldi
oss, en ek læt þessa
óprýði mér hlýða.
Værir mildr, ef mæra
mik vildir þú skikkju,
– hvat hafim heldr an tötra –
hildingr, muni vildri.

[På prosa: "Jag vet att man här ser mig i en ganska kort skinnfäll, men denna vanprydnad passar nog mig. Du skulle dock vara en givmild kung om du ville klä mig i en något bättre mantel; vad som helst hellre än paltor."]

Torarin blev nu kallad kortfäll (stuttfeldr) eftersom han själv nämnt sig så i dikten. Dagen efter framförde han en drapa för kungen, för vilken han blev rikligt lönad.

I kortsagans andra episod berättas hur Torarin lurades av hirdskalden Arne fjäreskev (Árni fjöruskeifr),[3] som också nämns i Skáldatal, att framföra en smädevisa inför kungen om en av dennes fränder med öknamnet Flottstrut (mörstrútr). Missförståndet blev emellertid uppklarat och Torarin hämnades med en smädevisa om Arne, som beskylldes för att inte bara vara en dålig skald utan även ha visat feghet i Särkland. Han hade med andra ord deltagit i kungens korståg. Arne var troligen norrman[4] — annars hade islänningarna nästan monopol på furstediktningen vid denna tid.[5]

VerkRedigera

Den drapa om kung Sigurd Jorsalafare, som Torarin framförde vid det tillfälle då han fick sitt öknamn, har kallats Stuttfeldardrápa och sex strofer och en kvartsstrof av den har bevarats i Morkinskinna, Hulda/Hrokkinskinna och Heimskringla. De är författade på versmåttet töglag och handlar om det berömda norska korståget till Jorsala (Jerusalem). I en av stroferna får man rentav veta att kungen badat i Jordanfloden. Dikten är i formellt hänseende en imitation av Torarin lovtungas och Sighvat skalds Knutsdrapor, men rimmen är inte systematiskt genomförda. «Der mærkes en vis flugt og fart i beskrivelser, men ellers udmærker digtet sig egentlig ikke ved nogen særlig poetisk ånd,» skriver Finnur Jónsson.[6] Den isländska skaldepoesin hade vid denna tid passerat sin höjdpunkt.

Tre improviserade lausavísur har också bevarats i Torarin kortfälls saga.

Källor och litteraturRedigera

  • Torarin kortfälls saga (Þórarins þáttr stuttfeldar) finns i De isländska sagorna, del 5, Steinsviks bokförlag, Stockholm, 1964. Översättare: Åke Ohlmarks.
  • Finnur Jónsson, Den oldnorske og oldislandske litteraturs historie, del 2:1, København, 1898, sid 61ff.
  • Finnur Jónsson, Tilnavne i den islandske oldlitteratur, København, 1908.

NoterRedigera

  1. ^ Kortstrof på två rader eller kvartsstrof.
  2. ^ Åke Ohlmarks översättning i Torarin kortfälls saga.
  3. ^ Det försvenskade tillnamnet fjäreskev kommer från Ohlmarks översättning Torarin kortfälls saga. Originalets fjöru- är genitiv av fjara (ebbstrand) och skeifr betyder skev eller sned. Finnur Jónsson skriver om detta tillnamn att eftersom man inte vet hur det har uppstått kan man inte heller säga vad det betyder. Jónsson (1908), avsnitt 10.
  4. ^ Arne tilltalar i sagan Torarin "du islänning" och kallar honom "islänningen", vilket en landsman knappast skulle ha gjort. Uppenbarligen har sagaförfattaren uppfattat Arne som norrman. Se vidare Jónsson (1898), sid 28f.
  5. ^ Arne fjäreskev är också omnämnd i Sturlungasagan (I: 14-15) där han sägs ha vistats hos hövdingen Torgils Oddason på Staðarhóll vintern 1117-1118. Av hans diktning finns dock ingenting bevarat.
  6. ^ Jónsson (1898), sid 62.

Externa länkarRedigera