Ådalens poesi (film, 1947)

film från 1947 regisserad av Ivar Johansson
(Omdirigerad från Ådalens poesi (1948))
Den här artikeln handlar om filmen från 1947. För filmen från 1928, se Ådalens poesi (film, 1928). För boken, se Ådalens poesi.

Ådalens poesi är en svensk dramafilm från 1947 i regi av Ivar Johansson.

Ådalens poesi
GenreDrama
RegissörIvar Johansson
ProducentRune Waldekranz
ManusIvar Johansson
SkådespelareAdolf Jahr
Nine-Christine Jönsson
Kenne Fant
OriginalmusikGunnar Johansson
ProduktionsbolagSandrew-produktion
Premiär1947
Speltid94 minuter
LandSverige
SpråkSvenska
IMDb SFDb Elonet

Handling

redigera

Det råder rivalitet mellan Norrbyn och Sörbyn i Ådalen på ömse sidor av Ångermanälven. Olles far blev svårt misshandlad av några bönder på sörsidan, däribland Zackris Månsson. Men nu har Olle förälskat sig i Månssons dotter Imbär och de två tycker att de får vara slut på fiendskapen.

Om filmen

redigera

Filmen premiärvisades 26 december 1947 på några biografer i landet. Till Stockholm kom filmen först 20 februari 1948. Regissören Ivar Johansson är för eftervärlden främst ihågkommen som manusförfattare och regissör till denna sorts bonderomantiska dramafilmer som blev populära efter kriget och gjordes fram till mitten av 1950-talet, till exempel: Livet i finnskogarna, Driver dagg faller regn och På dessa skuldror. Filmkritikerna brukade avfärda dessa med ord som "Lösskägg" och "Skansenbönder" medan de ofta var populära hos publiken.

Rollista

redigera

Musik i filmen

redigera
  • Frösöblomster. D. 1. Hälsning, kompositör Wilhelm Peterson-Berger, instrumental.
  • Frösöblomster. D. 2. Vid Larsmäss, kompositör Wilhelm Peterson-Berger, instrumental.
  • Klockringning, kompositör Wilhelm Peterson-Berger, instrumental.
  • Frösöblomster. D. 2. Jämtland, kompositör Wilhelm Peterson-Berger, instrumental.

Källor

redigera