Wilhelm Rein, född den 10 augusti 1847 i Eisenach, död den 19 februari 1929 i Jena, var en tysk pedagog.

Wilhelm Rein (1865)
† Jena

Rein studerade i Jena, Heidelberg och Leipzig, var ett år lärare vid gymnasiet i Barmen, blev seminarielärare i Weimar 1872, seminarierektor i Eisenach 1876 och professor i pedagogik i Jena 1886.

Rein var en av de främsta representanterna för den herbartska riktningen inom den samtida tyska pedagogiken. Han var påverkad av Tuiskon Ziller, men intog i många punkter en mindre formalistisk ståndpunkt än denne. Han kom genom sin vänsälla personlighet, sin föreläsartalang och sin klara stil som skriftställare att i hög grad bidra till att hålla den herbartska skolans pedagogik vid liv.

Särskilt gällde detta i tyska folkskolekretsar, även sedan i det hela tidens vetenskap gått utöver dess råmärken. Även dem, som principiellt stod på en annan ståndpunkt, hade han mycket att ge genom sommarkurserna vid universitetet i Jena och genom den av honom ledda pedagogiska övningsskolan och det pedagogiska universitetsseminariet där. Även i Stockholm höll han pedagogiska föreläsningar (1895 och 1923 - sistnämnda år även i Uppsala).

Bibliografi redigera

  • Theorie und praxis des volksschulunterrichts nach herbartischen grundsätzen (vanligen kallad "Die schuljahre", tillsammans med A. Pickel och E. Scheller, 1879-85; 8:e upplagan 1908)
  • Pädagogik in grundriss (1890; 4:e upplagan 1908)
  • Pädagogik in systematischer darstellung (3 band, 1902-06; 2:a upplagan 1911)
  • Encyklopädisches handbuch der pädagogik (2:a upplagan, III, 1902-10)
  • Deutsche schulerziehung (2 band, 1907)

Därjämte utgav han flera mindre skrifter och skrev uppsatser i de av honom utgivna periodiska publikationerna "Pädagogische studien" (1875 ff.), "Zeitschrift fiir philosophie und pädagogik" (tillsammans med Otto Flügel, 1884 ff.), och "Aus dem pädagogischen universitätsseminar in Jena" (1888 ff.).

Källor redigera

 Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Rein, Wilhelm, 1904–1926.