Wikipediadiskussion:Trovärdighet

Verifierbarhet eller trovärdighet?

Ska sidan fokusera på trovärdighet och vad som gör wikipedia trovärdigt, eller på verifierbarhet? IMO beror dess utformning rätt mycket på detta. / Habj 28 december 2005 kl.19.44 (CET)

En annan möjlig term kunde vara fakta ska gå att bekräfta alt. fakta ska gå att kontrollera. / Habj 28 december 2005 kl.20.40 (CET)

Jag tyckte att "trovärdighet" är ett mer använt ord än verifierbarhet, så jag valde det. Man kan nog utforma det på bra sätt ändå, tror jag.

Detta är ju hittils också bara en "brainstorming", mer eller mindre. Det är svårt att skriva en välformulerad riktlinje från scratch, det får väl liksom växa till sig.

Fred Chess 1 januari 2006 kl.17.03 (CET)

Trovärdighet är väl det viktiga egentligen, men verifierbarhet känns som ett nödvändigt (om än inte tillräckligt) villkor för att nå trovärdighet.

En viktig sak tycker är att ange käller även där fakta inte är ifrågasatta. Då kan avsaknad av explicit angivna källor bli en varningssignal i sig. En förustättning för det är dock ett enhetligt sätt att märka upp källor. Har vi det? I artikeln Norman Worker har jag helt enkelt satt "Källor / mer läsning" som en rubrik, men vi kanske har något snyggare sätt? Särskillt för längre artiklar där man kan behöva källhänvisningar för enskilda påståenden i artikeln behövs en mer detaljerad notapparat ... --kaj@kth.se 3 januari 2006 kl.18.09 (CET)

Något man dock ska akta sig för är att ange engelska Wikipedia som källa i artikeln. Dels då detta är en Wikipediareferens, och sådana ska helst undvikas, och dels då engelska Wikipedia inte är någon auktoritiv källa. Bättre är i sådana fall att ange att artikeln är hämtad från enwiki i redigeringssammanfattningen. Ofta när man skriver skriver man ju också från eget huvud, speciellt när det handlar om okontroversiella saker, "mitt huvud" är ju heller ingen snygg källa... Man får inte överdriva källkravet, för det skulle troligen få ner skrivaktiviteten. /Grillo 4 januari 2006 kl.14.46 (CET)

Så sant. Men en källa behöver inte vara det som artikelförfattaren läste innan hen skrev artikeln, det kan även vara något annat som kan bekräfta artikelns innehåll. Dvs man kan mycket väl lägga till källor / rekomenderad vidareläsning i efterhand. --kaj@kth.se 4 januari 2006 kl.15.44 (CET)

Kategori "Källhänvisningar saknas" / notapparat?

Att öka Wikipedias trovärdighet är naturligtvis mycket angeläget. Att kräva källhänvisningar är däremot problematiskt eftersom det strider mot den grundläggande principen att "vem som helst ska kunna redigera en sida när som helst". Det är inte heller önskvärt tycker jag att vi lägger hämsko på spontana redigeringar – mycket korrekturläsning skulle t.ex. gå förlorat i.o.m. det.

Förslagvis kan man hitta en egen kategori e.dyl. för artiklar som behöver källhänvisningar. Artiklar som är "tillräckligt långa" men behöver källor för att bli helt trovärdiga skulle kunna läggas i den kategorin. Med andra ord – artiklar som påtagligt saknar information mår i allmänhet bättre av information utan källhänvisningar, längre artiklar som är mer användbara som referenser bör naturligtvis göras ännu bättre genom att förses med t.ex. en notapparat.

Genom denna lösningen hindrar man inte den spontana förbättringen av alla påbörjade artiklar men öppnar samtidigt vägen för förbättringar av våra bästa artiklar. Samtidigt skulle t.ex. en notapparat förhoppningsvis minska antalet fall av vandalism i de längre artiklarna.

/ Mats Halldin 5 januari 2006 kl.19.17 (CET)

Tidningar som källor

Jag har skrivit nästan samma sak på Bybrunnen, man kan även ta upp det här. En artikel i Aftonbladet eller Dagens Nyheter om cancer kan inte vägas mot en lärobok i medicin. Detta gäller inte bara medicin utan alla ämnen som studeras på universitet, inbegripet statsvetenskap, för den delen.

När denna sida exemplifierar vilka källor som är godtagbara står först böcker och sedan tidningsartiklar. Det borde stå mer om olika slags böcker, att populärvetenskapliga böcker väger lättare än vetenskapliga (med noter, källor osv, eller läromedel vid universitet), byta ut tidningsartiklar till tidskriftsartiklar, och avråda från att använda tidningar som källor, vissa enstaka fall undantaget, som personliga intervjuer, Under Strecket, nyhetsartiklar (analyser undantaget, åtminstone svenska), och debattinlägg.//--IP 5 augusti 2006 kl. 17.09 (CEST)

Jag tycker att trovärdigheten och verifierbarheten är det viktigaste kriteriet på vad som är acceptabla referenser. Inom vetenskapen avänds t.ex. inte sällan en referens till en namngiven person som "Personal communication" om den personen har givit muntliga upplysningar till någon annan som behöver referera till det i sitt arbete. En trovärdig tidiningsartikel är fullt acceptabel som referens under vissa förutsättningar t.ex. att den bygger på verifierbara uppgifter från en trovärdig person. Därmed inte sagt att man kan artiklar i ansedda vetenskapliga tidskrifter eller liknande om sådana finns. På Wikipedia tycker jag dessutom att det är bra med referenser som är lättillgängliga och lätta att läsa och förstå, så därför är populärvetenskapliga artiklar och böcker bra som referenser om de är trovärdiga.//Eriatlov 8 augusti 2006 kl. 16.32 (CEST)

Framtida händelser

Hitflyttad från Wikipedia:Bybrunnen av StefanB 26 december 2006 kl. 20.34 (CET)

Med anledning av bland annat diskussion:Svenska riksdagsvalet 2018 och diskussion:2100 behövs det nog en principdiskussion om i hur hög grad framtida händelser kan anses vara ordentligt verifierbara, och i viss mån också hur intressant det egentligen är för en läsare att få reda på att det ett visst år kommer att vara 100 år sedan något annat hände. I viss mån kan sådana artiklar till och med vara vilseledande; som jag skrev på riksdagsvalsdiskussionen är det inte alls säkert att bara för att något har inträffat vart fjärde år de senaste åren kommer det att göra det för all framtid (extremfall: vinter-OS). Samtidigt har jag hittills avstått från att snabbradera årtalsartiklar, även om det ibland har varit frestande (t ex 2028), eftersom det verkar som att det trots allt har lagts ned en del jobb på dem. //Essin 16 november 2006 kl. 22.29 (CET)

Jag tycker att det är bättre att redirecta till samlingsartiklar för resp decennier och sekler i många av dessa fall, på så vis kan man samla infon om t.ex 2020-talet och ha rubriker för de olika årtalen där istf. separata artiklar. Dessutom slipper man att nya tomartiklar skapas på nytt om man gör så. En rubrik som vi saknar som en: har med är årtalen "in fiction". Den tycker jag gör framtidsårtalsartiklarna intressantare. / Elinnea 16 november 2006 kl. 23.11 (CET)

Jag har mycket svårt att förstå varför man överhuvudtaget ska ha artiklar som inte har något verifierbart innehåll. "Det är svårt att sia, speciellt om framtiden" som Hans Werthén sa. Några enstaka undantag kan säkert tänkas, men generellt bör vi vara mycket restirktiva med detta.JKn 17 november 2006 kl. 09.33 (CET)

Artiklar som 2028 kan snabbraderas. Det enda den innehåller är en mall och en rubrik, det vill säga samma beteende som vid skapandet av substubbar. Vi bör bara skriva om verifierbara fakta, ingen vet om Sverige ens kommer att vara en demokrati år 2018. /Grillo 17 november 2006 kl. 15.51 (CET)

Däremot vet vi att nästa sommar-OS är planerat att äga rum i Peking 2008 och att Halleys komet beräknas återvända 2061, så helt värdelösa är artiklarna inte så länge de kan fyllas med vettigt innehåll som inte är spekulationer. —CÆSAR 18 november 2006 kl. 01.19 (CET)

Tja, rent teoretiskt kan ju världskrig utbryta, vilket förmodligen skulle göra så att OS skulle ställas in, och rent teoretiskt kan det ju inträffa något med kometens omloppsbana som gör att den inte återkommer 2061... /Grillo 18 november 2006 kl. 01.38 (CET)

Jag menade naturligtvis inte att information om framtida händelser som redan idag planeras i detalj skulle raderas – planerna är ju verifierbara. Halleys komet är ett gränsfall, eftersom astronomiska regelbundna händelser å ena sidan är något av det mest regelbundna och därmed förutsägbara och verifierbara som finns, medan det å andra sidan kanske är lite onödigt att ha en artikel som bara handlar om det man kan räkna ut genom att läsa Halleys komet. En rimlig övre gräns för att ändå ta med sådana händelser skulle väl vara 100 år, längre än så kommer knappast de som läser Wikipedia idag att ha nytta av informationen. Elinneas påpekande om fiktiva händelser är en mycket bra idé, vad som står i böcker och filmer idag kan ju verifieras, men kanske skulle man lägga det i en separat artikelserie i stil med sportåren för att inte riskera att blanda ihop verklighet och fiktion. Vissa mycket kända fiktiva årtal som 1984 och 2001 borde förstås även kunna nämnas i huvudårtalsartikeln, men att fylla en årtalsartikel med fiktionsuppgifter bara för att det inte finns något annat att skriva känns lite obalanserat. //Essin 18 november 2006 kl. 02.27 (CET)

Vi vet att nästa sommar-OS är planerat att äga rum i Peking 2008, inte att det kommer att äga rum där och då. Det är ju knappast spekulationer. Hade det däremot stått att sossarna väntas återta regeringsmakten 2010, då vore det spekulationer. —CÆSAR 21 november 2006 kl. 10.35 (CET)

Föreslagen riktlinje

Diskussionen hitflyttad från Wikipedia:Förslag om policy och riktlinjer

Denna sida har länge haft en mall om att den ligger på den här sidan, men det gör den inte. Den bör bli riktlinje snarast, och jag tycker att den är bra nog för att bli det. /Grillo 15 april 2006 kl.14.51 (CEST)

Ja.//Hannibal 7 december 2006 kl. 10.57 (CET)

I mitt tycke en av de viktigaste utgångspunkterna för att bygga en seriös encyklopedi, jag håller med Grillo. //Essin 7 januari 2007 kl. 06.26 (CET)

Ny policy

Jag har gjort den till en ny policy, Engelska wikipedia och Jimbo Wales är mycket stora förespråkare för denna och om man ser till hur artiklarna ser ut i Sverige så är det tydligt att tydlighet behövs kring detta. Karl Eriksson 23 mars 2007 kl. 13.52 (CET)

Har egentligen inte tid att skriva så mycket just nu, men eftersom Karl verkar vilja ha snabba besked så vill jag ändå ta upp en sak som jag tycker är problematisk med sidan som den ser ut idag. På svenska Wikipedia råder det sedan några månader en stark tro på att många citat höjer artikelkvalitén. Det finns mycket som är bra med att hänvisa till källor, men det finns också negativa aspekter av att säga att "allt ska beläggas med källor - annars tas det bort".

• En sak är att det rimmar illa med uppmaningen att vem som helst som surfar förbi och som kan tillföra artiklar något gärna får göra det. När man läser denna sida får man i stället bilden av att om man inte på rak arm kan ge källhänvisningar till allt man skriver så bör man låta bli att skriva. Är det rimligt att kräva det? Är det nödvändigt? Är det önskvärt?
• Vidare: Det är bra om man kan citera en annan pålitlig källa, men som det är nu fungerar inte citeringen alltid så bra ur en rent vetenskaplig synvinkel. Många tycker att man ska citera källor när man skriver kontroversiella påståenden i artiklarna, men då bör man ju också i artikeln skriva ut vem som står för denna kontroversiella åsikt, och inte skrivdet som ett allmänt påstående bara för att man kan källbelägga det. Att källbelägga var och varannan mening i artiklarna uppmanar över huvud taget till att citera på ett ovetenskapligt sätt, där enskilda artiklar lätt tillmäts alltför stort värde på bekostnad av helhetsbilder av olika forskningsfält.

Nötskalet i artikelhuvudet talar bara om pålitliga källor. Men bygger Wikipedias trovärdighet verkligen bara på hur långa avsnitten med källhänvisningar är?

//Salsero 23 mars 2007 kl. 16.10 (CET)

Jag håller med. När det gäller en artikel som t.ex. Intelligent design är det viktigt med källor eftersom det är ett kontroversiellt ämne. Men om jag t.ex. vill skriva en artikel om Solen, måste jag då verkligen ange en källa om jag skriver "Solen är vår närmaste stjärna och jorden kretsar runt solen."? En parallell: när jag skriver en vetenskaplig artikel och använder relativistiska beräkningar, inte sjutton citerar jag Einstein då. Det tillhör liksom allmängodset. Ibland är källhänvisningarna nästan löjligt långa och som ibland är en del av dessa källor inte speciellt, tja, trovärdiga. --RE 23 mars 2007 kl. 17.04 (CET)

Nej, i policyn står det tydligt att det är bara text som är ifrågasatt eller sannolikt kommer att bli ifrågasatt som bör källbeläggas när den läggs in. Policyn är till för att skydda dig när någon försöker lägga in nonsens utan att hänvisa till källor, då slipper du ett redigeringskrig på halsen. Karl Eriksson 23 mars 2007 kl. 17.37 (CET)

Som sagt till RE så behöver man inte källbelägga varje mening, enbart det som är ifrågasatt eller sannolikt kommer ifrågasättas bör källbeläggas direkt. Så du behöver inte källbelägga att Jorden är rund eller dylikt. Det är däremot rimligt att man källbelägger saker som är under kontrovers eller inte helt självklara och det är definitivt önskvärt att nya medlemmar, precis som veteraner gör precis detta.

Det du berör är en NPÒV fråga i din andra spalt, källor är bara en del i det men dom skall ses i sin helhet och ej som isolerade företeelser (vilket står i policyn) så dina farhågor är redan genomtänkta och lösta. Men i NPOV syfte så är det bättre att källor finns i en konflikt än att inga finns alls för källor tillåter full insyn då vem som helst kan kontrollera påståendet, vilket inte är fallet om inga källor används. Så som det står i policyn, det rör sig om en helhetsyn, man skall inte se denna policyn som en isolerad företeelse. Karl Eriksson 23 mars 2007 kl. 17.35 (CET)

Jo alltså, jag håller ju med om att det ska vara källor i omstridda artiklar, speciellt när det är en konflikt på gång, det är därför det är som mycket referenser i mitt exempel Intelligent design. Men samtidigt så instämmer jag i vad Salsero skrev. --RE 23 mars 2007 kl. 17.44 (CET)

Läs mitt svar, Salseros tankar är riktiga och viktiga men de är redan genomtänkta och fixade i policyn om ni läser hela den och ser den i relation till NPOV policyn. Policyn är väldigt välgenomarbetad av Engelska wikipedian och extremt viktig för att öka kvalitén på artiklar och minska antalet konflikter. Karl Eriksson 23 mars 2007 kl. 17.48 (CET)

(Sidan är f.n. ett förslag till riktlinje, inte en policy). En vantolkning som ofta verkar göras av kravet på trovärdiga källor är att det är ok att lägga in ett kontroversiellt påstående i en artikel så fort man kan visa på en källa. Jag gillar inte den tanken, och inte heller att man kan plocka bort allt man själv ifrågasätter bara för att det inte har någon fotnot. En välskriven artikel består per definition huvudsakligen av sådant som inte är kontroversiella påståenden. Artiklar med varannan mening hit (källa) och varannan dit (annan källa) är ofta väldigt dåliga och nonsensartade. Jag tycker inte att texten klarar av detta problem just nu. /storebror 23 mars 2007 kl. 17.56 (CET)

Policyn gynnar inte de som vill skriva sina åsikter som fakta, så långt är jag med dig. Men är detta något dåligt? Det har jag väldigt svårt att förstå varför. Policyn berör främst kontroversiella artiklar eller artiklar där fakta är omtvistat och då är det viktigt att människor inte skall kunna skriva vad som helst och lägga in det som fakta utan att hänvisa till källor. Poängen med källor är just att ge insyn och öppna upp för kritisk granskning, det ger även läsarna utifrån en helt annan chans att undersöka en artikels trovärdighet. Det är givetvis ok att lägga in ett kontroversiellt påstående om man har en källa, det är verifierbarhet som är det viktiga och det tillåter andra att granska källan och kritisera, kompletera eller acceptera den. Karl Eriksson 23 mars 2007 kl. 18.05 (CET)

Jag menar att sidan (som inte är policy för närvarande och därför inte bör refereras till som "policyn") visst kan gynna dem som vill skriva sina åsikter som fakta. Den ger nämligen intrycket att så fort det går att hitta en publicerad mening som styrker åsikten, så har den åsikten företräde tills någon orkar leta upp en källa som bevisar motsatsen. Allt skräp som påstås blir inte alltid motbevisat i publikationer, för vetenskap har också ett annat sätt att sålla bort värdelösa påståenden - helt enkelt genom att inte citera dåliga studier, så att de inte blir en integrerad del av forskningsfältet.

Därför är det oerhört problematiskt ifall en oseriös användare med hjälp av en källhänvisning ska kunna "överbevisa" flera andra användare, som utan att kunna citera en källa ändå vet att det oseriösa påståendet inte är riktigt.

Det här liknar problematiken med att precisera regler på Wikipedia alltför noggrannt. Med alltför precisa regler skull vissa lyckas använda dem på ett sätt som de inte var tänkta att användas, och inget utrymme finns kvar för debatt och sunt förnuft. En artikel bör debatteras på diskussionssidan, och citat från olika källor är lämpliga argument i en sådan debatt, men de kan inte anses vara helt avgörande. Som det är nu förs debatten lätt snarare direkt i artikeln, eftersom många användare tycker att så fort de har hittat en källa så finns det inget mer att debattera om - då har de ju bevisat att de har "rätt". Det är olyckligt, och befrämjas inte av den kompromisslösa ton som Wikipedia:Trovärdighet för näravarande är skriven i.

//Salsero 24 mars 2007 kl. 13.04 (CET)

Det du skriver bevis varför policyn är nödvändig. Du vill ha sunt förnuft och debatt (vilket lätt innebär godtyckliga åsikter och konflikter) istället för hänvisning till forskning. Huruvida en "oseriös" användares redigering är fel kan man inte döma innan man läst källan, att döma på förhand bara för att man tror låter extremt farligt eftersom det finns risk att ni har fel. Poängen med källor är just den att oseriöa kommer avslöja sig om de fuskar, utan källa så går det inte att kontrollera överhuvudtaget. Engelska wikipedia skrev den i kompromisslös ton eftersom dom INTE vill ha in saker som inte kan källbeläggas, Jimbo menade att bättre ingen text alls än text utan källor och dom på engelska wiki håller med och så gör även jag. Det behövs en tydlig policy så det inte råder några tvivel vad som gäller kring källor. Anser du att policyn är ett misslyckande på engelska wikipedia? Som jag förstått så har den fungerat väldigt väl. Karl Eriksson 24 mars 2007 kl. 13.31 (CET)

Jag har just försökt förklara att en källhänvisning faktiskt inte nödvändigtvis avslöjar en fuskare, eftersom det går att hitta källor även för oseriösa påståenden. Problemet ligger i att man inom forkningen inte kan kan hävda att man har rätt bara för att man hittar en artikel som styrker ens påstående, men att man kan det på Wikipedia, åtmistone ifall föreliggande förslag till riktlinje går igenom. //Salsero 24 mars 2007 kl. 14.07 (CET)

Givetvis inte, men det ökar chansen enormt. Det du pratar om går under NPOV, om någon citerar källa av dålig kvalitet eller enbart citerar källor som stödjer den egna ståndpunkten så rör det sig om POV problem och då tillåter just källor att man kan kontrollera båda dessa saker. Det bidrar till att lyfta nivån från "jag tycker si, du tycker så" till en mer akademisk nivå där man faktiskt måste vara insatt i ämnet vilket bör gynna artiklarna... Därför är policyn en mycket god ide. Karl Eriksson 24 mars 2007 kl. 14.14 (CET)

När Jimbo sade det så gällde diskussionen biografier över levande personer och inget annat. Blanda inte ihop korten. I övriga fall så gäller balans och bara för att det finns källor så ska kvalificeras inte text för att vara med på Wikipedia. Källorna ska vara trovärdiga och balanserade och de som redigerar artiklar avgör om de är neutrala, trovärdiga och godtagbara. Om de inte uppfyller de villkoren så ska texten tas bort, en konsensustanke lika god som någon policy. //StefanB 24 mars 2007 kl. 14.20 (CET)

There seems to be a terrible bias among some editors that some sort of random speculative "I heard it somewhere" pseudo information is to be tagged with a "needs a cite" tag. Wrong. It should be removed, aggressively, unless it can be sourced. This is true of all information, but it is particularly true of negative information about living persons.

Som sagt, du tar upp andra frågor som redan finns beskrivna i andra policies och riktlinjer, denna policyn berör text som saknar källor. Om ifrågasatt text inte kan styrkas med text så skall den tas bort, det är extremt rimligt och det enda effektiva sätt att hindra oseriösa användare och vandaler från att lägga in mängder med felinformation. De kan göra det ändå med källor, men det kräver mycker mer arbete och är mycket enklare att granska. Karl Eriksson 24 mars 2007 kl. 14.34 (CET)

Är det bara jag som tar upp sådant finns i andra policys och riktlinjer? Gör inte du det också, eller tycker du att det är rätt att rycka Jimbos citat ur sitt sammanhang och använda det som argument här? Gå till engelskspråkiga Wikipedia och och klicka på random article. Du behöver inte klicka många gånger innan du hittar en källa saknas-tagg. Däremot kommer du knappast att stöta på sådana i deras biografier om levande personer. För övrigt tycker jag du ska läsa på om Jimbos roll där han själv ser sig som en i mängden och hur han anser att det är Wikipediagemenskapen som avgör hur Wikipedia ska skötas. Du måste väl begripa att bara för att det finns källor så är de inte kvalificerade som text på Wikipedia. Hur skulle det se ut om vilken kvacksalvare som helst kunde skapa artiklar utan vidare? //StefanB 24 mars 2007 kl. 14.53 (CET)

Hans citat står i klartext, kan inte bli mer tydligt. Du läser uppenbarligen inte vad jag skriver, jag har varit klar och tydlig med att poängtera att källor inte nödvändigtvis betyder att texten är korrekt, men det är ett minimikrav för att det skall gå att kolla upp, och sedan tar andra policies in. Text utan källa går inte att kolla överhuvudtaget vilket gör att den bör tas bort om den är ifrågasatt. Läs policyn, allting står där kring detta. Lät mer än nöttexten. Karl Eriksson 24 mars 2007 kl. 15.18 (CET)

Ok, jag att jag själv, StefanB, och Karl Eriksson har fört fram sina poänger. Jag föreslår att vi nu låter andra användare uttrycka sin åsikt innan textmassan blir helt oöverskådlig på den här diskussionssidan. //Salsero 24 mars 2007 kl. 15.26 (CET)

Jag vet inte riktigt- å ena sidan så bör ju påståenden som är det minsta kontroversiella kunna källbeläggas, å andra sidan är det ju en uppenbar risk att personer som inte insett vad NPOV innebär hänvisar till en sån här artikel och tycker att just deras favoritteori skall beskrivas som sanningen bara för att de hittat vad som tycks vara en källa. Denna sida skulle behövas fyllas på med stycken om hur NPOV skall relateras till källor innan jag kan anse att den skall vara vettig att ha som riktlinje.

andejons 24 mars 2007 kl. 15.45 (CET)

Svar till Salsero: Tyvärr verkar intresseet för wikipedias framtid avslaget bland övriga medlemmar och tidigare diskussion innan detta var 2 inlägg och 2 månaders tystnad.

Andejons: Sådan sektion fanns i policyn innan du i egen hög person tog bort den [1]. Den användaren som hittar vad han anser är en bra källa och lägger in den gör precis det han skall, han agerar i god tro (får vi anta) och ställer således sin text till möjlighet för kritik och total insyn. Om han feltolkat, felciterat, ljugit eller vinklat så kan nu vem som helst granska det gentemot källan. Om han kanske bara citerat ena sidan i debatten (kanske av okunskap) så kan då dom andra användarna kompletera med andra källor för att få balans. Återigen så gör källor att allting är helt öppet för granskning vilket leder till att diskussionerna tvingas bli mer sakliga och välunderbyggda. Så återigen så fanns det redan en sektion som tog upp farhågorna, policyn är mycket välgenomarbetad och genomtänkt.

Men låt min poängtera igen att källor inte utgör ett skydd för vandaler, tvärtom, det tillåter full insyn i varenda påstående som görs där vem som helst, både inom och utanför wikipedia kan granska innehållet till fullo. Karl Eriksson 24 mars 2007 kl. 16.20 (CET)

Nja, det enda det där stycket egentligen gjorde var att påstå att detta och wikipedia:Ingen ny foskning (som inte ens finns!) är policy.

andejons 24 mars 2007 kl. 17.13 (CET)

Kärnan i det var Dessa tre policies bestämmer typen och kvalitén på det material som är accepterat i Wikipedias artiklar. De skall ej tolkas i isolation från varandra, alla användare skall göra sig bekant med alla tre. Sen behöver givetvis länken fixas och policy status bekräftas, men ingen original forskning är väl etablerat även på svenska wiki? Jag hittade dock aldrig länken men den skall nog finnas i policy eller riklinje iaf. Så jag föreslår att vi fixar länken och inför denna policy såvida ingen har några protester? Det här är ett utmärkt tillfälle att göra något positivt för wikipedia. Karl Eriksson 24 mars 2007 kl. 17.33 (CET)

Lugn i stormen Karl. Policyer ska inte skapas bara för att de "borde finnas". Läs gärna en:Wikipedia:Avoid instruction creep. Vill du göra något positivt för Wikipedia? Skriv då artiklar, inte policyer. //Salsero 24 mars 2007 kl. 17.38 (CET)

Det är en etablerad policy på engelska wikipedia och inget jag knåpat ihop för att vara elak. Finns behovet? Behovet är gigantiskt, att svenska wikipedia artiklar är välciterade är ett undantag snarar än regel, det är dags att fakta över motsatsen. Karl Eriksson 24 mars 2007 kl. 17.43 (CET)

Alla överens? Karl Eriksson 23 mars 2007 kl. 20.43 (CET)

Lugna ner dig. Bara för att alla som är här fredag kväll verkar överens så kan det fortfarande komma åsikter de närmaste dagarna. Wikipedia går inte under om detta inte blir riktlinje idag.

andejons 23 mars 2007 kl. 21.07 (CET)

Jag tycker det är ganska uppenbart vem användaren Karl Eriksson är och vad han/hon är ute efter (nämligen personen bakom J.S. Bach etc. respektive att kunna göra ändringar utifrån extremtolkning av en källhänvisningspolicy). Detta är inte en sund diskussion. /storebror 24 mars 2007 kl. 19.09 (CET)

Kanske dags för en foliehatt? Hur är det inte en sund diskussion att diskutera huruvida wikipedia skall införa en viktig policy eller inte? Karl Eriksson 25 mars 2007 kl. 01.20 (CET)

En liknande diskussion förs på enwiki - kanske kan vara av intresse att följa den.

Jag tror det blir problem om förslaget blir riktlinje. "Tröskeln för inkludering i Wikipedia är verifierbarhet..." inleder artikeln. Det hoppas jag verkligen att det inte är, däremot är verifierbarhet en av flera nödvändiga förutsättningar. En uppgift måste ju dessutom vara relevant och NPOV.

Förslaget hanterar inte heller det problem som ni redan har diskuterat, att det nästan alltid går att hitta minst en källa även för de mest oseriösa påståenden. Som förslaget är nu finns det risk för att även uppgifter som strider mot etablerad vetenskap får stå kvar för att någon har hittat en enda källa som stöder dem.

För övrigt anser jag att verifierbarhet är viktig, men att varje påstående inte behöver verifieras (om det inte ifrågasätts). Det är bättre att lägga kraft och tid på att skriva bra artiklar än att leta upp referenser till varje faktauppgift.

Kanske Karl Eriksson är J.S. Bach och kanske inte, men det är inte viktigt. Viktigt är att en riktlinje kan hantera dem som vill få en ursäkt för att lägga in suspekta uppgifter under sken av vetenskaplighet. Som det ser ut just nu anser jag inte att sidan är mogen att bli riktlinje. Bland annat måste förhållandet till NPOV klaras ut.Sjö 25 mars 2007 kl. 13.38 (CEST)

Nu har vi redan tagit upp exakt detta flera gånger i diskussionen. Verifierbarhet skall ses i relation till NPOV regeln, man skall alltså både vara NPOV och använda verifierbar text. Verifierbarhet är ofta en nödvändighet för att kontrollera POV vilket gör att dom kompletterar varandra.

Om någon hittar en källa som strider mot etablerad forskning så blir det inga problem att visa vad den etablerade forskningen tycker för de andra, det är bara att antingen citera egna källor eller komma med saklig kritik mot källan. Det finns ingen anledning att slåss mot väderkvarnar.

Återigen så behöver inte varje mening vara verifierbar, enbart de som ifrågasätts eller sannolikt kommer att ifrågasättas. Allt står i policyn redan.

Du menar alltså att det är bättre att lägga in 'suspekta' uppgifter som inte går att kontrollera är bättre än att lägga in suspekta uppgifter som är helt öppna för granskning? Den som använder källor är den som ställer sig helt öppen för kritik. Som det ser ut idag så kan vem som helst skriva i princip vad som helst utan att man kan göra mycket åt det (iaf utan att starta ett mindre krig) och detta behövs åtgärdas till förmån till seriösa användare med kunskap. Karl Eriksson 25 mars 2007 kl. 13.48 (CEST)

Det är ofta "konflikter" angående källor på engelska wikipedia när någon raderar en massa för h*n upptäckte att det saknades så kallade källor för det mesta som skrivits. Känns som det logiska är att sträva efter mer bra källor på lång sikt när det kanske inte finns så mycket nytt att tillägga i wikipedian längre, och det ligger nog ett antal år in i framtiden. Kontroversiella påståenden bör ju styrkas med källor men så fungerar det redan i praktiken på svenska wikipedia.

Ska det vara krav på källor så borde tillämpningen ges störst utrymme, vilket i princip saknas helt på trovärdigshets sidan.

Till exempel: Cykel är en modernare benämning på velociped d.v.s. ett tvåhjuligt trampfordon. Detta kallas således cykel därför att hjulen går runt vid färd.

Bör inledningen till artikeln cykel styrkas av ett antal källor som bekräftar en så där 3-4 rätt starka påståenden? Bör handlingen i Flykten från Alcatraz bekräftas med källor annat än, ja filmen själv är ju en rätt säker källa? Har sett film-exemplet ett antal gånger på engelska wikipedia så är inte helt tagit från luften. Det är en sak att frågasätta något som skrivits däför man har en anledning, och det som ofta händer på engelska wikipedia, att till exempel handlingen i en film frågasätts endast på grund av avsaknad av källreferenser.

Som sagt, på lång sikt tycker jag psreonligen att man borde sträva efter bra källor till allt som kan tänkas ha bra källor så länge man inte använder källhänvisningar överallt i själva texten. Men det är nog väldigt långt fram i tiden innan det bör vara viktigare än tillförseln av innehåll. Mina 2 ören... 83.253.3.26 25 mars 2007 kl. 13.59 (CEST)

Fungerar så i praktiken på wikipedia? Har jag verkligen inte märkt, snarare tvärtom. Som sagt så är det ifrågasatta saker som skall källbeläggas, om du skriver om Cykel eller liknande så är det sannolikt att det inte kommer uppstå några som helst problem. Återigen så har policyn redan tagit upp dessa frågor, alla dessa diskussioner har redan förts på engelska wikipedia och lett fram till policyn vi ser idag. Karl Eriksson 25 mars 2007 kl. 14.07 (CEST)

Skillnaden skulle ju vara att förmodligen 99% valfritt innehåll här kan radaras med stöd av en policy som denna, oberoende av diskussioner som förs. 83.253.3.26 25 mars 2007 kl. 14.28 (CEST)

Om det är så illa ställt här på wikipedia så talar det för policyn snarare än emot den. Men Engelska wikipedia upplevde aldrig några problem med massborttagningar så jag tror vi kan känna oss väldigt säkra på den fronten. Det är intressant att ingen på Svenska wikipedia verkar vilja införa den medan Engelska wikipedia införde den som policy, är kulturen här annorlunda? Karl Eriksson 25 mars 2007 kl. 14.44 (CEST)

Ja, det är en otroligt stor skillnad i innehåll mellan engelska och svenska wikipedia vilket torde innebära en annan 'kultur' och strategi, speciellt när det gäller förslag som detta. Som princip diskussion om man bortser från tillämpning så är skillnaden väldigt stor. Tror du att till exempel Volkswagen Typ 1 skulle ha mycket innehåll om vi körde med hårda krav på källor?

Principiellt så ser jag personligen hellre en svensk wikipedia med mycket innehåll och information i stället för en liten mängd 99% säkerställd informtion. Tveksamt om svenska wikipedia ens skulla vara användbart för mig om vi använt/använder det nuvarande regelverket och kulturen fråm engelska wikipedia.

Som sagt, den största skillnaden som jag kan tänka mig om vi börjat använda denna policy i dess nuvarande form borde bli att man kan försöka få vad som helst bortaget även om de flesta tycker att det ska vara kvar. Har svårt att se det som något positivt.

Det vore intressant att höra vilka effekter du tror att en striktare hålling i detta läge får, positiva och negativa. Just nu håller jag personligen inte med men om det finns bra argument som man missat så kan nog många med mig ändra åsikt. Kom att tänka på en annan sak när jag läste det senaste inlägget, vad är det som det är så illa ställt med? 83.253.3.26 25 mars 2007 kl. 15.45 (CEST)

Svenska wikipedia borde satsa på kvalité istället för kvantitet, vi kan aldrig hoppas nå upp till mängden information som Engelska wiki har men vi kan definitivt försöka få samma kvalite på det vi faktiskt har. Volkswagen artikeln lär knappast förändras såvida inte någon anser att ni har lagt in tveksamma uppgifter. Om så är fallet så är det utmärkt om det blir borttaget eller att någon skriver en text som kan verifieras.

Vad de flesta tycker är intressant ur många synvinklar, men om de flesta tycker att tveksam text utan källor bör stå kvar så visar det hur viktig policyn faktiskt är. Det hindrar t.ex. att fem högstadiebarn får rätt mot en expert inom kärnfysik.

Positiva effekter är att vi kan börja redigera seriöst utan fruktan för att någon okunnig eller POV nisse ändrar eller inför text som är rent nonsens. Idag kan en användare producera spaltmängder med ren skit och den som försöker ändra eller ta bort det får enorma problem. Negativa effekter finns det gott om, men enbart för användare som inte tycker om att använda källor. Ur mitt perspektiv så finns det i princip inga negativa effekter alls, jag ser hellre en stubb än 5 sidor nonsens. Men för de som ser kvantitet som ett mål i sig själv så innebär givetvis detta en risk för att artiklar kommer att kortas ner. Men om man ser till Engelska wikipedia så är det främst i områden med konflikt som denna policy används, och det är precis där den behövs. Karl Eriksson 25 mars 2007 kl. 16.25 (CEST)

(Börjar om) Vi kan ju inte ha en policy och säga att den bara ska användas på vissa sidor; jag har svårt att tro att det kommer att fungera. Förslaget som det är nu innebär att alla uppgifter utan källhänvisning skall bort "aggresively" (och uppgifter får vara kvar om de har en källhänvisning.) Det är en alldeles för kompromisslös inställning och om den efterlevs fullt ut skulle det leda till att mycket alldeles korrekt information raderas. Det är väl inte källhänvisningar som är målet utan att informationen skall vara korrekt? (Enligt min åsikt är det för övrigt nästan 100% av alla uppgifter på Wikipedia som riskerar att någon gång bli ifrågasatta av någon.) Andra uppslagsverk klarar sig för övrigt bra med i princip inga källhänvisningar i artiklarna.

En annan sak är att förhållandet till policies och riktlinjer behöver klargöras. Ja, det finns regler i t.ex. WP:NPOV men det här förslaget strider mot den policyn i och med att den sätter verifierbarhet som tillräcklig förutsättning för att en uppgift skall finnas i en artikel. Det är enligt min mening olyckligt om olika policies motsäger varandra, dels för att det skapar en osäkerhet hos användare (som kan leda till att de drar sig för att redigera) dels för att dt skapar spelutrymme för den som vill missbruka systemet.

I det här förslaget skulle jag vilja se att det görs klart att det inte räcker med en källa för att en uppgift skall "platsa" i Wikipedia. Det vore också bra med en markering att alla källor inte är lika bra, så en kort hänvisning till källkritikens grunder vore bra. Jag skulle också kunna tänka mig att man skriver en riktlinje som innebär en hård linje (höga krav på verifiering) för artiklar om levande personer och lägre på övriga artiklar.Sjö 25 mars 2007 kl. 22.16 (CEST)

Kom att tänka på ett problem till med förslaget. Ett påstående som "Företaget X kritiseras för att deras produkt X innehåller Y" brukar inte vara svårt att belägga. Däremot "Företaget X uppger att deras produkt inte innehåller Y" skulle man inte kunna styrka med en hänvisning till företagets egna hemsida eller tryckta material (enligt regeln om självpublicerat och omstritt). Däremot skulle en sekundärkälla vara OK, t.ex. om företagets uppgift publicerats i en tidning. Visst går detta att lösa genom att använda sunt förnuft och inte tillämpa förslaget så strikt, men min erfarenhet är att sunt förnuft inte alltid tillämpas i konflikter om artiklar.Sjö 26 mars 2007 kl. 07.21 (CEST)

Håller med Sjö. Vad som också borde pekas ut är att den som lägger in något med hänvisning till en källa har ett visst (rättare sagt: stort) ansvar för att källan är trovärdig och ger stöd för det som påstås. I en wikipedia bör man inte överlåta problemet på läsaren. En (1) undersökning som hävdar att vitaminer är livsnödvändiga ger noll trovärdighet åt ett sådant påstående i en artikel, möjligen kan man skriva "det finns en undersökning som visar att ..." (vilket i sig antagligen inte vore så intressant). Av detta skäl tror jag att artiklar om kontroversiella områden mår mycket bättre av att avkontroversialiseras än av att ha en mängd motsägande - källbelagda - uppgifter, och jag tror att principen om NPOV är ett mycket bättre redskap än att plocka bort allt som inte är källbelagt. (Formsak: vad som diskuteras är väl en tänkt riktlinje och inte en ny policy, dessutom kanske man borde ta sig en titt på hur den såg ut före Karl Erikssons radikala omskrivning). /storebror 26 mars 2007 kl. 13.15 (CEST)

Jag är i stort sett ening med Sjö och Storebror. Jag tog mig också friheten att återställa till den variant som gällde innan Karl Erikssons stora omskrivning, så att vi får en chans att diskutera igenom större förändringar, eftersom det ändå rör sig om en föreslagen riktlinje. Jag vill dock poängtera att jag inte motsätter mig omskrivningar, jag vill bara att dessa skall diskuteras igenom först. --MiCkE^d_b 26 mars 2007 kl. 13.38 (CEST)

Ja, den återställningen förändrar onekligen en hel del. Jag tror fortfarande att det är svårt att skriva en riktlinje om trovärdighet (eftersom det förmodligen är svårt att veta - och därmed också att enas om - vad som egentligen skapar trovärdighet), men att det är lättare att komma överens om konkreta ställningstaganden när det gäller verifierbarhet, och tycker fortfarande att sidan borde heta Wikipedia:Verifierbarhet. Ifall vi vill ha en Wikipedia:Trovärdighet så bör den kanske vara av mer resonerande karaktär än av riktlinje-karaktär.//Salsero 26 mars 2007 kl. 14.33 (CEST)

Omskrivning är att ta i, det är en översättning av Engelska wikipedias policy, och ni verkar inte har förstått innebörden av den än eftersom ni gång på gång tar upp frågeställningar som helt missar poängen. Det är fantastiskt hur ni lyckats bli administratörer när inte ens klarar av enkla resonemang. I slutändan så vill ni bara ha total godtycklighet och helt regelfritt så att ni kan bestämma över artiklarnas innehåll helt efter eget tycke. Nåväl, förr eller senare kanske folk börjar uppmärsamma er vandalism av wikipedia. Gnaarp 27 mars 2007 kl. 13.26 (CEST)

Bach du är verkligen A pain in the ass. Hakanand 27 mars 2007 kl. 13.35 (CEST)

Angående det som Storebror skrev: en:Wikipedia:Reliable sources and undue weight kan vara värd att titta på och några idéer därifrån inkorporeras i denna sida. //Essin 29 mars 2007 kl. 04.03 (CEST)

Verifierbarhet eller trovärdighet revisited

Se även första avsnittet på sidan

Namnet "Trovärdighet" är olyckligt tycker jag, eftersom det är långt ifrån uppenbart på vlket sätt trovärdighet bäst uppnås. "Verifierbarhet" är betydligt lättare att enas kring, och dessutom handlar artikeln mest om detta som det ser ut idag. Jag föreslår ett namnbyte. Sedan vore det förstås bra om någon funderade över hur man kan befrämja trovärdighet också, och där utgör verifierbarhet en viktig del. //Salsero 23 mars 2007 kl. 16.21 (CET)

Instämmer. Karl Eriksson 23 mars 2007 kl. 17.38 (CET)

I så fall tycker jag att man borde ha en mer resonerande text om vad som gör ett uppslagsverk trovärdigt (förslagsvis under titeln Wikipedia:Trovärdighet) och en mera "hands-on"-text om att Wikipedia inte är till för saker som inte kan bekräftas, egen forskning och egna påhitt (kanske under titeln Wikipedia:Verifierbarhet). Dessa sidors relation till Wikipedia:Källhänvisningar, Wikipedia:Radering av artiklar#Verifierbarhet och Wikipedia:Vad Wikipedia inte är#Ingen samling av originalidéer borde också ses över; det finns nog en del material som borde flyttas över därifrån. //Essin 26 mars 2007 kl. 17.31 (CEST)

Ny policy.

Hitflyttad från Wikipedia:Bybrunnen av StefanB 2 april 2007 kl. 07.59 (CEST)

Jag har gjort : Wikipedia:Trovärdighet till en ny policy på wikipedia. Motsvarande är policy på Engelska wikipedia och har stort stöd av Jimbo Wales. Svenska artiklar innehåller sällan bra källor och det råder en attityd att man kan lägga till vadsomhelst, ofta personliga erfarenheter och betrakta dem som fakta, därför är det viktigt att ha en tydlig policy i dessa frågor.

Kom gärna med kommentarer, förhoppningsvis så kan vi få konsensus kring detta. Karl Eriksson 23 mars 2007 kl. 13.58 (CET)

Så du menar att vi först ska skapa en policy och sedan kolla om det finns konsenus kring ditt beslut? Jag trodde det fungerade tvärtom. //StefanB 23 mars 2007 kl. 14.04 (CET)

I grunden håller jag med om att detta är en viktig princip som förtjänar policystatus, men skulle gärna också jag sett att man först öppnade upp för en diskussion...--MiCkE^d_b 23 mars 2007 kl. 14.06 (CET)

Nu har vi en diskussion, vilket är skälet till att jag skrev här, när en ändring har gjorts så blir det mer angeläget att diskutera än om man försiktigt "jo, men vi kanske skall ändra den till policy". Wikipedia:Var djärv Karl Eriksson 23 mars 2007 kl. 14.09 (CET)

Det är självklart viktigt med diskussionen och Wikipediasidan är viktig, men att vara så djärv att man skapar en policy rakt upp och ner utan diskussion vet jag inte om jag stöder. Sidan har tidigare föreslagits att bli en riktlinje, men inte policy. //StefanB 23 mars 2007 kl. 14.13 (CET)

Då försöker vi igen. Är det någon som inte tycker att den borde vara policy så vädra era åsikter här och nu så fick kan diskutera frågan och förhoppningsvis nå konsensus. Mvh Karl Eriksson 23 mars 2007 kl. 14.17 (CET)

Jag tycker att det är en bra policy, så räkna in mig i konsensuset. Jag tycker dock att det är fel att dig att göra någonting till policy utan att ha en omröstning först. Policymallen säger ju att den är "officiell" och därmed måste den ju vara antagen på något sätt, och inte bara produkten av en enskild användares uppfattning, då den i och med sin officiella status mer eller mindre sägs representera oss alla. Muneyama 23 mars 2007 kl. 14.21 (CET)

Jag var också djärv, och omvandlade policyn till en riktlinje. Att Wikipedia måste vara trovärdigt är ju i det närmaste en truism, men på vilket sätt trovärdighet befrämjas tror jag inte att det råder någon klar konsensus om. //Salsero 23 mars 2007 kl. 14.27 (CET)

Bra formulerat Salsero! Tvärt om står det ju på annan plats att text inte bör raderas om den är omstridd. Denna text är redan policy, så har har vi en tydlig konflikt mellan två bra utgångspunkter...--MiCkE^d_b 23 mars 2007 kl. 14.33 (CET)

Den ena berör verifierbarhet, den andra neutralitet, det är ingen konflikt utan dom fungerar tillsammans. Salsero: jag tror det är mer intressant att veta varför du tycker på ett visst sätt istället för att du gör det. Karl Eriksson 23 mars 2007 kl. 15.01 (CET)

Har jag skrivit att jag har tyckt något? Vad syftar du på?//Salsero 23 mars 2007 kl. 15.06 (CET)

Så din redigering i policyn var alltså bara demonstrativ, ok, bra att vi fick det uppklarat. Karl Eriksson 23 mars 2007 kl. 15.13 (CET)

Ok, så mitt "tyckande" bestod i att jag inte tror att det råder konsensus? Det var inte i demonstrativt syfte jag tog bort policymallen, det var för att en policy inte bör utses på det viset som du just gjorde det. //Salsero 23 mars 2007 kl. 15.22 (CET)

StefanB har redan påpekat det på Karl Erikssons diskussionssida, men: det är inte en god ide att först göra kontroversiella borttagningar i en artikel (Cannabis) och sedan skapa en policy som stöder just detta. Snarare är det Dagens Sämsta Idé. Salsero har naturligtvis gjort fullständigt rätt. /storebror 23 mars 2007 kl. 15.26 (CET)

Försök #2: Då försöker vi alltså diskutera sakfrågan är detta en bra policy? Läs gärna Jimbo Wales åsikt i frågan först: [2] Karl Eriksson 23 mars 2007 kl. 15.29 (CET)

Först bör väl diskussionen tas, om huruvida detta skall vara en policy öht? --Strangnet _{(d, b)} 23 mars 2007 kl. 15.34 (CET)

Det är mycket tydligt att det inte finns stöd för tillvägagångssättet att först göra en sida till policy och sedan debattera om dess lämplighet att vara policy. Det är också tvivelaktigt att du, Karl Eriksson, ropar "WP:POINT" om andras agerande när du själv undsluppit dig formuleringen när en ändring har gjorts så blir det mer angeläget att diskutera än om man försiktigt "jo, men vi kanske skall ändra den till policy". Jag tar bort policymallen, och förselår att fortsatt diskussion i sakfrågan sker på Wikipediadiskussion:Trovärdighet.//Salsero 23 mars 2007 kl. 15.34 (CET)

Det är inte speciellt kontroversiellt eftersom policyn är en i princip exakt kopia av den engelska som är vedertagen policy som har starkt stöd av Jimbo Wales. Karl Eriksson 23 mars 2007 kl. 15.36 (CET)

Karl Eriksson bör också vara medveten om att arbetssättet att först skapa en policy och sedan kolla om det finns konsensus, inte är det arbetssätt som används på engelskspråkiga Wikipedia, oavsett vad Jimbo tycker. Om Jimbo tycker att något ska vara en policy, så blir det inte det om inte wikipediagemenskapen stöder hans uppfattning. Läs igenom Wikipediadiskussion:Trovärdighet. Det tycks finnas konsensus för att det ska vara en riktlinje, medan policydiskussionen aldrig har varit aktuell. I klartext: Vad som är dåligt med denna policy är ditt enväldiga beslut. //StefanB 23 mars 2007 kl. 15.44 (CET)

Försök se den större bilden, Försök diskutera sakfrågan, Försök att göra wikipedia bättre. Istället för att ta detta tillfälle och diskutera det som är viktigt så fokuserar man på obetydliga detaljer. Väldigt märkligt beteende. Karl Eriksson 23 mars 2007 kl. 15.47 (CET)

"Obetydliga"? Det är inte alls obetydligt om någon kommer och egenmäktigt försöker skapa ny policy. Sluta återställa artikeln, så kanske det kan bli diskussion om huruvida den skal bli policy.

andejons 23 mars 2007 kl. 15.50 (CET)

Ta det lugnt,Karl Eriksson. Det behöver inte bli en policy j u s t e x a k t n u. Invänta konsensus på diskussions sidan. Just nu verkar det vara konsensus att sidan skall vara en riktlinje. --MiCkE^d_b 23 mars 2007 kl. 15.51 (CET)

Jag har föreslagit på Wikipediadiskussion:Trovärdighet att sidan i stället ska heta Wikipedia:Verifierbarhet (vilket den gjorde från början och vilket överensstämmer bättre med den engelska motsvarigheten). Ingen verkar för närvarande emot, men jag väntar ett par dagar med att utföra flytten så att folk har tid att reagera. Som Habj har nämnt så har namnet viss betydelse för hur sidan bör utformas, så frågan är inte alldeles oviktig. //Salsero 24 mars 2007 kl. 12.43 (CET)

Flytten är utförd. //Salsero 12 juni 2007 kl. 12.11 (CEST)

Tog bort jämförelse med andra uppslagsverk

Jag tog bort jämförelsen med susning eftersom den är rätt meningslös och intetsägande för oss som aldrig har varit aktiva där. //StefanB 12 juni 2007 kl. 06.01 (CEST)

Generaliseringar

Jag ändrade de specifika utpekandena av tidningar och webbhotell och generaliserade skrivningen. Att peka ut speciella tidningar eller webbhotell öppnar annars för möjligheten att använda sig av andra liknande media som källor. Jag täppte alltså igen ett kryphål. //StefanB 12 juni 2007 kl. 07.29 (CEST)

Kapning och redigeringskrig

Kan man infoga frågan om kapning av wikipediaartiklar och redigeringskrig i denna hjälpsida eller annorstädes i dylikt ämne? Det vore informativt att lägga till. --Vannucci (diskussion) 8 maj 2019 kl. 15.20 (CEST)