Wikipediadiskussion:Skiljedomskommitté/arkiv

Sidan visas fel, rutan "Konfliktlösning" täcker delvis den fetstilta texten "Detta är ett förslag...". Jag vet inte själv hur man korrigerar rutors placering så jag undrar om någon annan kan göra det? Åsa L 7 juni 2006 kl.18.31 (CEST)

Jag kan inte se problemet, vare sig i IE eller i senaste firefox... Vilken webläsare gäller det? \Mike 8 juni 2006 kl.14.44 (CEST)

Förtroendekommitté

Diskussionen är hitflyttad från Bybrunnen.

Jag har skrivit ett utkast till en wikipedia:förtroendekommitté, en motsvarighet till engelskans Arb Com. / Fred Chess 13 januari 2006 kl.15.27 (CET)

Fint jobbat Fred! Vi kan nog alla vara överens om att det behövs. Jag nämner några kandidater jag tycker är lämpliga på diskussionssidan. /Grillo 13 januari 2006 kl.15.37 (CET)

Om vi ska ha både användarkontrollanter och en förtroende/skiljedomskommitté, är det nog lämpligt att användarkontrollanterna ingår i kommittén. // Habj 13 januari 2006 kl.17.40 (CET)

Det torde vara i utformandet av själva sidan wikipedia:förtroendekommitté det avgörs hur det ska se ut och gå till, så gå in där och läs, fundera och redigera! // Habj 13 januari 2006 kl.21.52 (CET)

Och nu råder det iaf diskussion ifall vi skall ha en kommitté där vissa användare har rätt att besluta (godtyckligt?) över andra. --Rapvatten 13 januari 2006 kl.22.22 (CET)

Detta är Wikipedia-standard för att hantera olika typer av problem. Se t.ex. en:Wikipedia:Arbitration Committee och fr:Wikipédia:Comité d'arbitrage. Om man inte accepterar att vissa användare har rätt att besluta över andra, ska man nog öht undvika ställen som håller sig med administratörer. // Habj 13 januari 2006 kl.22.52 (CET)

Alla användare skall få redigera alla artiklar så länge de inte bryter mot några direkta regler upprepade gånger trots varningar. Principen med denna grupp vekar vara att ett litet antal personer i slutet skall bestämma utformningen av kontroversiella artiklar vilket i sin tur kan sägas bryta mot hela Wikipediastandarden. Administratörsfunktionen är till för att vissa användare skall kunna se till att reglerna följs- något mer behövs inte vad de än har i den franska eller engelska versionen. En grupp förkonfliktshantering vore bättre - men som inte kan fatta beslut mer än alla andra. --Rapvatten 13 januari 2006 kl.22.56 (CET)

Enligt Wikipedia:Tinget så har ett tidigare ting kommit fram till att inrätta en förtroendekommité. Detta bör alltså ha mandat / Fred Chess 14 januari 2006 kl.15.36 (CET)

Det hela verkar ha stannat upp just nu. Men jag berömmer rapvattens inisiativ. Det behövs en förkonfliktshanteringsgrupp som kan ta aktiv del i den fas som är innan kommittén behöver kopplas in /Grön 20 januari 2006 kl.17.29 (CET)

Stannat upp... otåliga ungdomar som kräver att något ska hända varje dag. ;-) Förutom själva sidan, kolla in Wikipediadiskussion:Skiljedomskommitté#Enkät om antalet ledamöter, fundera - och om du har en åsikt, gör den hörd genom att bidra med ditt svar till enkäten. // Habj 21 januari 2006 kl.01.31 (CET)

En ny sak har faktiskt hänt: wikipedia:Medling :) \Mike 25 januari 2006 kl.07.38 (CET)

Bra initiativ

Ett lovvärt initiativ, det här behövs verkligen! För att få igång frågan omedelbart förelår jag några lämpliga användare. Spontant kommer jag att tänka på Användare:Thuresson, Användare:E23, Användare:Habj, Användare:Mats Halldin, Användare:Elinnea och Användare:Fenix. Samtliga har varit här länge, är betrodda av "allmänheten" och har visat på ett bra omdöme i de flesta fall. /Grillo 13 januari 2006 kl.15.39 (CET)

Jag ändrade formuleringen "diskutera på diskussionssidan" till en uppmaning att förbättra sidan. Alltför många på svwiki är alltför rädda för att redigera sidorna i namnrymden wikipedia, och den tidigare formuleringen kunde tolkas som att sidan inte borde redigeras utan bara diskuteras. Vi vill nog inte ha sju olika sidor med sju olika förslag; bättre att arbeta om den här sidan till en form vi vill ha den. // Habj 13 januari 2006 kl.15.43 (CET)

Tack så mycket, Grillo, men själv skulle jag nog snarare föreslå Nicke. /Fenix 13 januari 2006 kl.15.48 (CET)

Jag tror inte att kommittén på något sätt kan vara direkt underställd stewards, däremot Jimbo Wales. Jag har skrivit in att den ska vara underställd stiftelsen wikimedias styrelse - det är jag ärligt inte helt säker på, det bör vi undersöka. // Habj 13 januari 2006 kl.15.59 (CET)

En så här kommitté skall inte vara underställd någon. Den är främsta autoritäten när det gjälder blokkeringar och lignande. Jimbo Wales kan inte egenrådigt överstyra ett beslut av ArbCom (Förtroendekommitté), men om det skulle vara nödvändigt (om hela kommittén går bananas och blokkerar alla användarne eller något) ville Wikimediastyret kunne överstyra ett beslut av en så här kommitté. Jon Harald Søby 13 januari 2006 kl.16.10 (CET)

Den är självklart underställd Jimbo i egenskap av att vara del av Wikipedia och Wikimedia rörelsen. Men det är sant -- dessa råder inte över kommittén. Jag vet inte om du har läst hela sidan, men det står längre ner. / Fred Chess 13 januari 2006 kl.16.22 (CET)

Elinnea faller IMO på att hon inte är kontaktbar per mail - det ser jag som ett absolut krav, faktiskt. Jag - tja, kanske. Jag undrar om jag inte är en smula för kontroversiell. // Habj 13 januari 2006 kl.18.44 (CET)

Förtroendekommitté / skiljedomskommitté

Jag menar att det är bättre att kalla kommittén för skiljedomskommitté. // Habj 13 januari 2006 kl.16.01 (CET)

Skiljedomskommitté tycker jag också är mer beskrivande än det kanske något luddiga förtroendekommitté. Förtroende för att göra vad? Om man nu ska snegla på en, betyder ju också "arbitration" just "skiljedomsförfarande, medling" //Knuckles...wha? 13 januari 2006 kl.16.26 (CET)

Överallt annars talas om förtroendekommitté, tex: Wikipedia:Diskussion om förtroendekommitté

Fred Chess 13 januari 2006 kl.17.43 (CET)

Det är det äldsta namnförslaget, ja. // Habj 13 januari 2006 kl.18.39 (CET)

Skiljedomskommitté tycker jag för tankarna på domar och domstolar. Varför inte Wikipedia:Medling eller Wikipedia:Medlingskommitté, det låter neutralare än både skiljedomskommitté och förtroendekommité. //Tåggas

Är inte tanken att Förtroendekommitten skall tas till när medling inte funkat? - Tournesol 13 januari 2006 kl.19.59 (CET)

Jo, iofs. Jag tänkte på att arbitration betyder just skiljedomsförfarande/medling. Förtroendekommitté låter bättre än skiljedomskommitté. //Tåggas 13 januari 2006 kl.21.08 (CET)

Jag röstar för "skiljedom" eftersom det innebär att "medling" slutat fungera och att kommittén inskränker sig till att fatta ett beslut som skiljer de stridande åt, inte ta ställning i en sakfråga.
/ Mats Halldin 13 januari 2006 kl.22.44 (CET)

Varför inte kalla det hela för centralkommitté? // Rudolf 14 januari 2006 kl.16.40 (CET)

ROFL! Finns det någon BJAODN på svenska wikipedia eller är Sverige patenterat humorlöst? Rursus 3 november 2006 kl. 18.24 (CET)

Skiljedomsnämnd ?

Kan det inte heta "nämnd" istället för "kommitté"?/Nicke L 13 januari 2006 kl.23.07 (CET)

Skiljedomsnämnden... kanske det. // Habj 13 januari 2006 kl.23.19 (CET)

Eller skiljenämnd?

Det vi talar om är ju en tolkande, dömande makt, så associationen etymologiskt till skiljedom är ganska bra. Men det är ju oftast inte fråga om skiljedomslut. /RaSten 21 januari 2006 kl.22.20 (CET)

Varför namnet skiljedomskommitté?

Skiljedom enligt NE: skiljedom, avgörande av skiljemän i rättstvist som parterna valt att lösa utan medverkan av allmän domstol eller i fråga som enligt lag skall avgöras genom skiljeförfarande. Skiljeförfarande (enl. NE), den form av privat rättskipning som består i att parter i ett rättsförhållande väljer att låta sina tvister i anledning av detta rättsförhållande avgöras av särskilt utsedda skiljemän. Är det vad vi ska förknippa med denna kommitté? Namngivningen blir dock enkel, det blir Wikipedia:Skiljemän som vi väljer till kommittén. //Tåggas 14 januari 2006 kl.11.56 (CET)

Bättre en association till skiljemän/skiljenämnd än till domstol, IMO. Ett annat alternativ kunde vara "KOMmittén för lösandet av INTERNa konflikter" - Wikipedia:KOMINTERN :-D

// Habj 14 januari 2006 kl.12.19 (CET)

Jag gillar båda förslagen! :P

/ Mats Halldin 18 januari 2006 kl.01.55 (CET)

Kandidater

Som kandidater till kommittén tänker jag först och främst på dem jag redan nämnt som tänkbara personer som användarkontrollanter: ShineB, Gunnar Larsson och Grillo. // Habj 13 januari 2006 kl.17.04 (CET)

Kommittén bör utgöras av erfarna användare som har visat på taktfullhet och rådighet i diskussioner och konflikter, och då är väl undertecknad som gjuten för det uppdraget? ;-) Skämt åsido! De tre ovan nämnda användarna känns IMO som lämpliga kandidater till kommittén. ¤ Torvindus ¤ 13 januari 2006 kl.17.59 (CET)

En tanke som slår mig är att det borde finnas en mångfaldssträvan bakom vilka som sitter i kommittén. Jag vet att det är en närmast omöjlig sak att administrera, men jag tror att Wikipedias trovärdighet skulle öka om sådana här beslut togs av en kommité som bestod av ett så vitt spektra av åsiktstillhörigheter, ålder, kön, etnicitet, klass, etc, som möjligt. Men som sagt, jag vet inte hur det skulle kunna utföras rent praktiskt, men Wikipedia är ju ett visionärt initiativ så vem vet... --AHA 27 januari 2006 kl.17.54 (CET)

Njaeä, det skulle innebära att kandidaterna öppet ska uppge sånt som åsiktstillhörighet (politiska åsikter?), etnicitet, klass (över-,medel-,under) etc. Det blir nog svårt att göra det. //Tåggas 27 januari 2006 kl.18.28 (CET)

Antalet ledamöter

Antalet ledamöter tål att diskuteras. Åtta låter IMO lite mycket att börja med. Om vi säger att kommittén, vid varje ärende, måste bestå av absolut minst tre personer som tar del i beslutet - hur många måste vi då ha, med tanke på att folk reser bort, kan vara inblandade i konflikten/de aktuella artiklarna själva och därför inte bör delta i beslut vad gäller vissa ärenden etc?

Mitt förslag är att vi börjar med fem ledamöter - det tror jag kan vara bra att börja med. Sen kan vi låta kommittén säga till när den tycker den behöver bli större. // Habj 13 januari 2006 kl.18.42 (CET)

Internet gör att man inte behöver begrännsas av ekonomi som det brukar vara när man utser sånna här grupper, tack vara internet så kan gruppen bara begrännsas av vad som är hanterbart. Med ett större antal ledamöter så blir den demokratiska förankringen desto större /Grön 13 januari 2006 kl.21.42 (CET)

Jag tror också på fem medlemmar. Åtta är en "magisk gräns" för hur många som kan ingå i en grupp innan det börjar uppstå "fraktioner". Med fem medlemmar som alla åtnjuter wikigemenskapens förtroende finns ingen risk att skiljedomskommittén degenererar till "på vågen"-beslut.

/ Mats Halldin 13 januari 2006 kl.22.50 (CET)

Borde det inte vara ett ojämnt antal? Annars kan det bli lika i omröstning och inget beslut kan fattas. Fem st tycker jag låter bra. Ingenting är ju hugget i sten, utan det kan utformas efter hand om vi ser att behoven är annorlunda. //Knuckles...wha? 14 januari 2006 kl.09.50 (CET)

Eftersom kan kan utgå från att det mycket ofta kommer att vara så att inte alla ledamöter i kommittén deltar i alla beslut, är det IMO helt onödigt att se till så kommittén består av udda antal ledamöter. Det är standard i styrelser etc. men denna wiki-baserade sits är IMO lite annorlunda. // Habj 13 januari 2006 kl.22.34 (CET)

Det stämmer. Dessutom ska kommittén inte rösta för beslut som går genom med minsta möjliga marginal.

Vad gäller antalet, så håller det absolut inte med fem ledamöter, Habj.

Fred Chess 14 januari 2006 kl.01.19 (CET)

Mitt förslag är (som synes ovan) fem till att börja med - och inval av flera när kommittén känner behov av det. Detta för att det kan vara lättare att arbeta fram arbetssätt i en mindre grupp. // Habj 14 januari 2006 kl.10.07 (CET)

Jag röstar på 8 till att börja med. Det är bra att kommittén inte kan ta beslut med liten marginal så då är 8 okej. /Grön 14 januari 2006 kl.10.09 (CET)

Jag har ett försslag på hur vi kommer fram till hur många delegater wikipediaanvändarna vill ha. Vi sätter upp några regler (minst 20 röster, 80% ja-röster bara som exempel) och så ser vi hur många kandidater som når upp till detta. Och vips har vi ett antal. Och eftersom kommittén inte bör kunna genomföra beslut med minsta möjliga marginal så är det oviktigt om det resulterar i ett ojämt tal. Detta liknar väll det förfarandet som var vid senaste steward omröstningen. /Grön 16 januari 2006 kl.11.22 (CET)

Enwikis kommitté består av tolv ledamöter, varav en tredjedel byts ut varje år (såvida inte folk hoppat av). [1] Behöver vi en lika stor kommitté som de? // Habj 20 januari 2006 kl.22.15 (CET)

Efter att ha läst längre ner på denna sida påminner jag mig, att det är tänkt att den första kommitté som utses (på sina håll kallad interrimskommitté) har en extrauppgift att sköta, nämligen att utarbeta detaljer i sina egna regler.

I detta sammanhang är det förslag om ersättare jag nyss skrev här nedan inte full relevans. Jag vill därför modifiera mitt förslag till att det utses fem ordinarie och fyra ersättare som tillsammans likvärdigt ska utarbeta sitt eget reglemente, men att ersättarsystemet träder i funktion när det gäller att avhandla och besluta i enskilda anmälda ärenden. /RaSten 21 januari 2006 kl.22.47 (CET)

Ersättare

Jag har svårt för att placera in min åsikt i enkätsvaren nedan (varför är enkätingressen osignerad förresten?). Min bestämda uppfattnng är att det i varje ärende ska vara ett udda antal beslutande, och inte för många. Detta innebär 5, 7 eller 9 beslutande. Jag tror dessutom att besluten inte blir bättre av för många, så 5 är mitt förstahandsval här.

Men oberoende av antalet är risken stor att någon ledamot blir jävig i ett ärende, så därför föreslår jag en mekanism med ersättare, lika många som ledamöter, med en bestämd inkallelseordning. Dessa träder i funktion då någon ordinarie inte kan tjänstgöra i ett visst ärende av något skäl. Detta skäl kan vara "vit vecka" eller annan typ av frånvaro, det kan vara jäv (alltså att vederbörande är direkt eller indirekt inblandad i ärendet som part), eller det kan vara att vederbörande just i ifrågavarande ärende avstår från att delta av något annat skäl, som kanske inte ens behöver anges.

Om konstruktionen med ersättare inte vinner burskap, föreslår jag i andra hand ett lottningssystem eller eller turordningssystem, där det t ex bland 10 förtroendevalda personer för varje ärende utses fem beslutande som handhar ärendet ifråga.

I de fall där ledamot inte deltar på grund av jäv, får denne inte tillgång till kommitténs interna diskussion, vare sig den utförs i e-postlista, irc-kanal eller på annat sätt. /RaSten 21 januari 2006 kl.22.34 (CET)

De ordinarie och ersättare som inte tjänstgör som beslutande i ett visst ärende har "närvaro- och yttranderätt" (dvs får följa och delta i diskussionen och bidra med information) i de ärenden där de inte är jäviga. /RaSten 21 januari 2006 kl.22.47 (CET)

Jag tror vi får oss själva ett onödigt krångel på halsen om vi inför ersättare. Om vi bara väljer tillräkligt många så behöver det aldrig ske att tillräkligt många har jäv för att det ska påverka. eftersom att Kommittén helst ska jobba efter konsensus och inte votering så gör det ju inte så mycket vilket tal de är. /Grön 22 januari 2006 kl.10.37 (CET)

Min erfarenhet från andra sammanhang gör att jag tror mer på min idé än vad Grön gör. Idén med turordnings- eller lottsystem har vi i vårt domstolsväsende, så kanske det är mer relevant än ersättarsystemet som jag relaterade. I vart fall tror jag inte på att en fix uppsättning ledamöter på låt säga 7 ledamöter i alla situationer skulle vara beslutsfähig eller beredd att med tillräckligt kort varsel ta sig an en diskussion av ett anmält ärende. /RaSten 24 januari 2006 kl.23.11 (CET)

Kommittén ska under inga omständigheter fungera som någon "jourdomstol" ändå, så det är inte helt relevant emm. Jag håller med om att 7 personer kan vara svårt att få beslutsfähigt, (därför föreslog jag 9), men hur som helst så tror jag att man tillräckligt snabbt kan skramla ihop tillräckligt många av de ordinarie ledamöterna. \Mike 25 januari 2006 kl.02.14 (CET)

Nej jourdomstol är det väl inte fråga om. Men att förneka att kommittén har en dömande (uttolkande) funktion som vilken domstol som helst är att inte inse rollfördelningen. /RaSten 25 januari 2006 kl.19.39 (CET)

Jag ifrågasatte inte domstolsdelen av uppdraget, bara jour-delen (det vill säga att man snabbt måste få ihop en beslutsmässig grupp). Vad jag dock inte förstår är vad lottnings/turordningssystemet har för relevans för domstolsstrukturen? \Mike 26 januari 2006 kl.10.34 (CET)

Enkätingressen är inte signerad, för att den ska kunna justeras av den som finner det lämpligt att göra så. // Habj 5 februari 2006 kl.23.10 (CET)

Jag tillåter mig att envisas med att framhålla att ett ersättarsystem skulle lösa en del av de frågor som annars dyker upp här. Det gäller fr a jäv och längre tids frånvaro. Turordning är självklar, alternativet är personliga ersättare. Om man väljer bort ersättarsystemet är det bättre med lottning än att alltid dras med fulla styrkan minus jäviga och frånvarande.

Vad gäller antalet tycker jag att frågan kan vänta med att avgöras till frågan om existensen av ersättare är löst. /RaSten 5 februari 2006 kl.23.31 (CET)

Ersättare behövs IMO inte. Rimligen väljer man hellre kommittén såpass stor, att ersättarna är fullvärdiga medlemmar som redan ingår i kommittén. Suppleanter blir bara onödigt krångel. Om de ska stå "stand by", kan de hellre vara fullvärdiga kommittémedlemmar hela tiden.

Finns flera än RaSten som vill ha något slags suppleanter/ersättare? // Habj 5 februari 2006 kl.23.35 (CET)

Jag finner inga hållbara motargument till det jag skrivit, och det jag skrivit är en allvarlig invändning mot att ha många likvärdiga ledamöter. Det är dumt att inte dra nytta av beprövad erfarenhet här.

Att två personer utan att vederlägga argumenten på ett övertygande sätt förkastat det jag skrivit ser jag inte som ett skäl att inte sätta sig in i min argumentation. Dessutom är mitt förslag tudelat: antingen ett ersättarsystem eller ett system där varje ärende behandlas av den delmängd av en större grupp.

Och min allvarligaste invändning mot en stor grupp likvärdiga: jävsfrågan måste lösas på förhand, så att det finns ett tydligt regelverk att handera den. /RaSten 7 februari 2006 kl.14.37 (CET)

Det enda av dina argument för ersättare som jag kan se hittills inte har bemötts är att du vill ha en liten grupp för varje beslut istället för en större. Denna åsikt delas såvitt jag kan se inte av wikigemenskapen; tvärtom är många rädda för en liten "klick" som kommer att dra iväg med sina åsikter åt något skevt håll. Alla övriga aspekter du nämner löses precis lika gärna genom att man istället för 5 i kommittén och 4 ersättare, eller vad man nu vill ha för proportioner, väljer 9 fullvärdiga skiljemän. Problemet med skiljemäns frånvaro från kommittén, av jäv eller andra skäl, är därmed nöjaktigt löst.

Här finns flera med erfarenhet av kommunpolitik. Vart Grön hör kan man lista ut på hans nick och av hans användarbidrag... vem som inte satt sig in i vems argumentation, avstår jag från att yttra mig om. Istället kan vi fråga oss: har alla varit tillräckligt tydliga? Behöver något förklaras mera? // Habj 7 februari 2006 kl.16.44 (CET)

Oavsett: det vi ska utse i första rummet är en interrimskommitté. Det finns möjlighet att justera förutsättningarna för nästa kommitté sen, om det förefaller lämpligt. // Habj 7 februari 2006 kl.16.45 (CET)

OK. Jag drar tilbaka mitt förslag, och om ingen annan har något emot det, förklarar jag den här frågan avgjord. Nästa steg är alltså att bestämma sig för antalet ledamöter i interimskommittén. Eller hur? /RaSten 11 februari 2006 kl.15.37 (CET)

Enkät om antalet ledamöter

Detta är en enkät för att utröna ungefär hur många medlemmar som wikigemenskapen anser det vara lämpligt att välja till den första kommittén. Den ska tolkas med sunt förnuft, inte efter rigida formalia; därför behöver är utformningen mindre viktig än om man håller formella beslutsfattande omröstningar. När enkäten läggs upp, finns alla alternativ som hittills nämnts med; det är fritt fram att lägga till flera. Det är bra att skriva om man är t.ex. starkt för eller svagt emot, och även motivera.

5 ledamöter

• För. Fem ledamöter kan funka i en interrimskommitté som får ett halvår på sig att hantera en mindre mängd ärenden, och bereda underlag för arbetssätt etc. till kommande kommittéer - under förutsättning att det ordnas inval av flera om kommittén känner att de behövs. // Habj 20 januari 2006 kl.22.20 (CET)
• Emot. Definitivt för få. \Mike 20 januari 2006 kl.22.33 (CET)
• EmotGrön 21 januari 2006 kl.16.27 (CET) för få
• Emot Tåggas 25 januari 2006 kl.22.08 (CET) Det är för få.
• För. Instämmer med Habj, åtminstone vad gäller interrimskommittén. /Fenix 25 januari 2006 kl.22.18 (CET)
• För Agneta 11 februari 2006 kl.19.17 (CET) Antalet 5 kan vara minsta beslutsföra kommitté.
• Försiktigt för //aktalo^ 13 mars 2006 kl.15.36 (CET)
• Emot för få Marsve 13 mars 2006 kl.17.25 (CET)
• För något så extremt förb-sk-t stenhårt!

Pro primo: antalet skall vara ett primtal för att minimera antalet låsningar.

Pro secundo: antalet skall vara 7 eller mindre enligt en av mina kompisar som hade långvarig erfarenhet av att sammankalla människor. Mer än 7 är omöjligt att samla i tiden. På nätet borde det vara möjligt, men jag tror diskussion och omröstning tar alldeles för lång tid, för att kommittén skall vara effektiv.

Pro tertio: antalet 1 och 3 hade också varit acceptabelt, men jag såg inte de förslagen så då tar jag 5. Rursus 3 november 2006 kl. 18.55 (CET)

8 ledamöter

• För. Inte alltför för stort och tungrott, och inte lika känsligt som 5. // Habj 20 januari 2006 kl.22.21 (CET)
• Försiktigt för. För att vara säker på att den är beslutsför, så borde den nog ha åtminstone en till... \Mike 20 januari 2006 kl.22.33 (CET)
• För. Inte för att det inte skulle funka med fem, utan för att åtta människor har större chans att täcka upp olika intresse- och kunskapssfärer, vara o-jäviga, och ha större tyngd än enbart fem personer.Hannibal 20 januari 2006 kl.22.43 (CET)
• Fungerar för migGrön 21 januari 2006 kl.16.29 (CET)
• För Tåggas 25 januari 2006 kl.22.08 (CET) Jag tror det är ett lagom antal.
• Svagt emot. Bättre med ojämn siffra, helst 7. /Fenix 25 januari 2006 kl.22.18 (CET)
• Svagt för. Bättre med ett ojämnt antal, förslagsvis 7. Annars "vid lika röstetal gäller den linje ordförande förespråkar."Agneta 11 februari 2006 kl.19.18 (CET)
• För, inte för stor kommitté, men kan ändå klara att 2-3 ledamöter inte kan delta EnDumEn ✍ 13 februari 2006 kl.19.19 (CET)
• Svagt för Troligtvis för få Marsve 13 mars 2006 kl.17.25 (CET)
• För Verkar ganska lagom. Nicke L 14 mars 2006 kl.00.18 (CET)

9 ledamöter

• För Detta tror jag är lagom. \Mike 20 januari 2006 kl.22.33 (CET)
• Försiktigt för. Är lite rädd att vi inte ska få ihop så många. // Habj 20 januari 2006 kl.22.35 (CET)
• Fungerar för mig /Grön 21 januari 2006 kl.16.29 (CET)
• För, 8 eller 9 är inte så stor skillnad. Tåggas 27 januari 2006 kl.18.16 (CET)
• Svagt för Tror dock att det är lite för många, 7 är bättre. /Fenix 25 januari 2006 kl.22.18 (CET)
• För, hade tänkt ta 8 men det är bättre med ojämnt antal ledamöter. //Simon Eriksson(talk) 26 januari 2006 kl.11.37 (CET)
• 9 är precis rätt för interimskommittén. /RaSten 11 februari 2006 kl.16.08 (CET)
• Emot för den ordinarie kommittén. Blir mycket tungrott med så många i båten.Agneta 11 februari 2006 kl.19.20 (CET)
• För: eftersom man diskvalificerar sig själv om har deltagit i diskussioner eller försök medla behövs det nog ett större antal ledarmöten. (hittar inte hur många ledamöter det skall vara för att kommittén skall vara beslutsmässig) Marsve 13 mars 2006 kl.17.25 (CET)

12 ledamöter

• Försiktigt emot - just nu. Jag tvivlar på att vi får ihop tolv personer, och jag är också lite rädd för en situation där för många ledamöter gör att dess medlemmar tillåter sig att slarva - att "nånannanismen" kommer att stoppa fram sitt tryne. Jag är också lite rädd att det ser ut som "kommittén är stor, jag kan gå med även fast jag kanske får ont om tid och måste hoppa av - då får vi en kommitté där folk kommer och går, kanske. // Habj 20 januari 2006 kl.22.24 (CET)
• Svagt för. Kan bli knivigt att få ihop så många. \Mike 20 januari 2006 kl.22.33 (CET)
• Svagt för. Det finns inte så många som skulle vara bra att ha med /Grön 21 januari 2006 kl.16.29 (CET)
• Emot Det kan vara svårt att få ihop så många, och ännu svårare kan det bli vid omvalen. Tåggas 27 januari 2006 kl.18.16 (CET)
• Emot På tok för många, det blir ju nästan hälften av de aktiva användarna. /Fenix 25 januari 2006 kl.22.18 (CET)
• Emot det är att skapa nya baser för konflikter med så många i en grupp.Agneta 11 februari 2006 kl.19.26 (CET)
• Svagt för Troligtvis för många Marsve 13 mars 2006 kl.17.25 (CET)

Ej på förhand bestämt antal

Detta alternativ innebär att antalet ledamöter bestäms av resultatet i själva omröstningen

• Kanske. Det här beror lite på hur omröstningen utformas - men nog måste man ändå ha ett minimi- och maximiantal? // Habj 20 januari 2006 kl.22.25 (CET)
• Emot. Tror inte det är att rekommendera. \Mike 20 januari 2006 kl.22.33 (CET)
• För men jag vet inte hur mycket stöd som skulle krävas för varje /Grön 21 januari 2006 kl.16.29 (CET)
• Emot Det är bättre med ett bestämt antal. Tåggas 27 januari 2006 kl.18.16 (CET)
• Emot. Hög risk för oordning så att konflikter kan fortplantas in i kommittén om det blir ansamling i "läger" kring ett problem-Agneta 11 februari 2006 kl.19.28 (CET)
• EmotMarsve 13 mars 2006 kl.17.25 (CET)

Kommentar

Kom bara att tänka på att att ha udda antal ledamöter enbart är ett "krav" om vi ska komma att begära enkel majoritet i kommitténs beslut. Krävs exvis 75% (som i WP:BOA) så spelar det ingen större roll. \Mike 14 mars 2006 kl.15.21 (CET)

Hmm, tag t.ex. omröstning för alt 1. och alt 2, om det krävs 75% majoritet för alt 1, eller 75% för alt 2, inträffar ett stort antal fall då kommittén blir låst. Bara som exempel. Rursus 3 november 2006 kl. 19.14 (CET)

Att utse förtroendekommitténs ledamöter

Vi vet att "polls are evil", men nog måste ledamöterna röstas fram? Just nu pågår röstningsprocedur till ArbCom på engelska wikipedia, se en:Wikipedia:Arbitration Committee Elections January 2006. Vår omröstning bör nog regleras, så att inte allehanda marionett- och kompisröster dyker upp. På engelska wikipedia har man två kriterier för rösträtt för den omröstning som inleddes den 9 januari 2006: den röstande måste ha registrerat sitt användarnamn senast den 30 september 2005 och ha minst 150 edits vid omröstningens början. Att dessa omröstningar kan bli segslitna och infekterade behöver jag måhända inte upplysa om, se t.ex. en:Wikipedia:Arbitration Committee Elections January 2006/Vote/Kelly Martin. ¤ Torvindus ¤ 13 januari 2006 kl.19.14 (CET)

Hur man än gör blir det ju krångligt. Reglerna om vilka som får rösta, sätts de bara rakt upp och ner av någon, eller skall det röstas om de reglerna? Av pragmatiska skäl tror jag på att försöka kasta fram en kommitté på fem personer som kan få (typ) 90% stöd bland de WP-deltagare som uppfyller krav à la det Torvindus beskriver ovan. 150 edits känns dock väl lågt. - Tournesol 13 januari 2006 kl.19.17 (CET)

Det enklaste vore ju att ta engelska wp:s regler rakt av. Som vanligt behöver vi ju inte uppfinna hjulet på nytt. Minst 10 (fler?) röster och minst 80-90% stöd? /Grillo 13 januari 2006 kl.19.22 (CET)

Jag tycker att 30 september 2005 är något överdrivet.

Mitt förslag: 400 edits eller mer, registrerad senast 1 december 2005.

//Simon Eriksson(talk) 13 januari 2006 kl.19.26 (CET)

Kanske ett visst antal redigeringar på meta-sidor, dvs Wikipedia: och Diskussion: också. Någon som bara lagt till en mall i varje artikel om en riksdagsledamot behöver ju inte ha koll för fem öre. - Tournesol 13 januari 2006 kl.19.57 (CET)

Vad gäller siffror för att en användare ska bli vald: Om vi väljer ett på förhand bestämt antal ledamöter, behövs väl ingen procentgräns? Däremot kanske vi ska sätta en gräns att man behöver minst 20 positiva röster för att bli vald.

Vad gäller rösträtt: instämmer med Grillo att det är enklast att kopiera enwikis regler rakt av, alltså: registrerad senast 30 september 2005 och minst 150 redigeringar vid omröstningens början. Mera specifika krav än så blir IMO onödigt krångligt. Jag tycker inte tidskravet är extremt, den som inte har några månaders erfarenhet av wikipedia kan kanske inte bedöma vare sig användare eller uppgiften i kommittén så väl. // Habj 13 januari 2006 kl.20.10 (CET)

Jag kan hålla med Supersimon om att 30 september är väl tidigt, säg 1 december istället. Men det är ingen superviktig grej. Just omröstningssättet är ju egentligen det minst viktiga. /Grillo 13 januari 2006 kl.20.21 (CET)

Personligen kommer jag inte att rösta på någon som har varit medlem på wikipedia kortare tid än 6 månader. Vem bygger upp ett förtroende på 1-2 månader? Jag tycker också att den nominerade ska ha deltagit i flera diskussioner så att det går att bedöma lämpligheten. //StefanB 13 januari 2006 kl.20.46 (CET)

Jag missuppfattade frågan. Jag trodde det gällde vilka som får kandidera. Glöm mitt inlägg. Jag ska försöka hitta ett bättre ställa att lägga in det på. //StefanB 13 januari 2006 kl.23.20 (CET)

Uppgiften

Innan en kommitté utses kanske man ska specificera uppgiften (-erna) och hur de förväntas utföras. Först då kan ju de administratörer som föreslås bestämma om de kan ställa upp eller inte. Alla de ovan föreslagna är f.ö. i mina ögon antagligen bra på att sköta en sådan här "redaktionskommitté för kontroversiella frågor". Jag jämför med Svenska kennelklubbens "Diciplinnämnd", som tämligen byråkratiskt prövar brott mot SKK:s grundregler. a) Skydda syftet (Wp-artiklarna) b) Värna användarna c) Värna skribenterna (eller något däråt; SKK har a) hundarna och hunduppfödningen b) hundägarna c) hunduppfödarna.)Agneta 13 januari 2006 kl.19.48 (CET)

Jag förstår inte. Alla artiklar handlar ju inte om hundar? - Tournesol 13 januari 2006 kl.19.53 (CET)

Texten på denna sida är bl.a. till för att redogöra för kommitténs "när var hur och varför", och beslutsgången för att fastslå "när var hur och varför" torde främst bestå i utformningen av själva sidan + diskussioner som ett stöd för detta. Enbart diskussioner leder vanligen ingen vart. // Habj 13 januari 2006 kl.19.54 (CET)

Snälla Tournesol! SKK:s regelverk är bara ett konkret exempel (det finns 1000-tals andra). Vad jag menar är att det är rimligast att lösa problemet gm att först bestämma uppgiften (=vad) som ska åstadkommas. Så får man väl bestämma hur många som behövs för det antal problem man ska lösa m hj a kommittéen. Personligen tror jag att 3 ledamöter är för få, jag tror att det bör vara regelbundna ganska formella möten i kommittén och att besluten ska ha ett tydligt regelverk att stödja sig på. "Sakerna" disskuteras internt i gruppen och och saken+ besluten redovisas anonymt för "allmänheten", så kommer man bort från en massa personangrepp. Rimligt med låt säga 1 möte/månad och en hög grad av tillåtande attityd. Agneta 13 januari 2006 kl.20.39 (CET)

Det rimligaste är förmodligen att kommittén som första uppdrag får uppgiften att fastställa sin egen juridiktion. Om någon användare inte har förtroendet att ta ställning i denna fråga bör personen inte ingå i kommittén. Framtida kommittéer kommer att kunna få mer inskränkta uppdrag och möjligheter att avgöra hur aktivt man kan ta upp enskilda fall.
/ Mats Halldin 13 januari 2006 kl.23.08 (CET)

Jag tycker tvärtom att uppgiften först och regelverket spikas först, sen är det läge att rösta om vilka som har förtroendet att följa dessa regler och fatta beslut enligt dem. Risk annars att "jurisdiktionen" utökas efter hand i takt med att någon blir irriterad på något. Det underlättar också för att ta hand om okynnesanmälningar till kommittén, om kommittén och andra vet vad de ska syssla med.Agneta 14 januari 2006 kl.07.15 (CET)

En tämligen stor del finns redan specificerat - det är ju inte så att det här är taget ur luften och hittat på igår. Nog vet vi "vad kommittén ska syssla med" - det står på sidan ju! och vi håller som bäst på att förtydliga. Dock kan allt knappast göras klart på förväg. ... en gång till Agneta: det är på själva sidan arbetet sker. Att tro att man uträttar något genom att enbart skriva på diskussionssidor är fåfängt. Detta är en wiki, inte någon kommun eller hundklubb. Att tro att vi som inte ens nosat på uppgiften vet bäst exakt hur kommittén ska arbeta vore rätt korkat IMO. Jag ansluter mig till Mats Halldins åsikt. Om detta tillvägagångssätt känns obehagligt, kan man börja med att välja en interrimkommitté vars uppgift är dels att utarbeta reglemente och arbetssätt, och dels att under denna tid agera provisorisk skiljedomskommitté. Om sidan utarbetas ordentligt innan vi går till val, kan jag dock inte se att detta ska behövas. // Habj 14 januari 2006 kl.09.54 (CET)

Jag har följt jobbet och sidan. Och det är så att jag har förhoppning om att förtydliganden av "uppgiften" kan ske. Kanske med de diskussionsinlägg jag gör. jag kan livligt föreställa mig vad som skulle hända om jag skrev på sidan, Habj. Men regleverket måste vara allmänt hållet och det måste framgå vilken regel någon brutit mot för att en bestämd påföljd ska beslutas. Det är möjligen fåfängt av mig att föreslå exempel på sådana regelverk i andra sammanslutningar, men jag tror att det skulle underlätta om hjulen inte behöver uppfinnas igen. Wikin är en verksamhet med en ideell association. Alltså inte en formell organisation med formella medlemmar. Det utkast till "regler" eller "uppgifter" som nu räknas upp i artkeln hör IMO till vilka påföljder kommittén kan utdöma. Det bör förtydligas så att användarna lätt kan förstå de enskilda reglerna och varför kommittén använder sitt regelverk för att föma till medling, förhandling eller avstängning, uteslutning.Agneta 14 januari 2006 kl.10.38 (CET)

Eftersom gummidäck med luft passar bättre på en bil än vagnshjul av trä, finns den bästa erfarenheten i andra wikipediors motsvarande kommittéer. Vad som verkligen saknas är IMO att någon eller ännu hellre några tuggar sig igenom engelska och franska (och tyska, om de har någon kommitté) wikipedias sidor om de liknande kommittéerna. Jag är skeptisk till att någon kommer att ha den orken, förutom den nyvalda kommittén. Har du? Översätt gärna sidorna från enwiki och / eller frwiki till svenska, som arbetsmaterial för oss och vår kommitté. // Habj 14 januari 2006 kl.11.09 (CET)

Förfarande vid omröstning

Vad gäller förfarande vid omröstning, vill jag påpeka att vad gäller val till användarkontrollanter a.k.a. checkuser är formerna delvis bestämda från det internationella: "konsensus" (detta hatälskade ord) i sammanhanget definierat som 70%-80% med gillande från minst 25 eller 30 användare (se Wikipedia:Checkuserpolicy). Vi gör det lättast för oss om vi låter olika typer av val vara så lika varandra som möjligt - och även om vi låter våra val vara så lika andra liknande val i mediawiki-gemenskapen som möjligt. Därför föreslår jag följande:

Först bestäms en tidsperiod för nominering - en vecka eller två. När denna period är slut, börjar omröstningen som även den hålls mellan bestämda datum. Vid varje kandidat kan man rösta för, emot, eller neutralt. Neutrala röster räknas inte vid sammanräkningen. De fem kandidater som dels fått minst 20 positiva röster, och dels får starkast stöd mätt i procent blir valda.

Vitsen med att man kan lägga en neutral röst, är att en motivering vid en röst i allmänhet görs mera koncis och saklig än en diskussion längst ner på sidan, under själva omröstningen. Helst skulle jag se att inget sådant "diskussion"-avsnitt finns alls. Formerna för det hela ska vara färdigdiskuterat innan, och övriga metadiskussioner hör hemma på diskussionsidan! Vad som ska kommenteras är kandidaterna, och sin kommentar placerar man helst vid sin röst. Att kommentera andras kommentarer är sällan helt nödvändigt - se t.ex. den länk Torvindus postade ovan, en:Wikipedia:Arbitration Committee Elections January 2006/Vote/Kelly Martin. Fundera på hur ett tänkt avsnitt "Diskussion" skulle sett ut... IMO klarar vi oss bättre utan detta avsnitt "Diskussion" längst ner. Se även valen till stewards på meta m:Stewards/elections_2006. // Habj 13 januari 2006 kl.21.08 (CET)

Håller med. /Grön 13 januari 2006 kl.21.10 (CET)

Instämmer först med förslaget, men framför allt med användning av motiverad röst i stället för tom röst och diskussion på diskussionssidan. /Fenix 13 januari 2006 kl.21.43 (CET)

Håller också med. / Mats Halldin 18 januari 2006 kl.01.52 (CET)

Förtroendekommitté - Nej tack

Jag finner det stört att vissa användare skall kunna bestämma över andra. Vi har redan ett regelverk och de som inte följer detta skall kunna stängas av tillfälligt. Meningen med Wikipedia är att alla skall kunna redigera och Wikipedia skall inte vara någon slags representativ demokrati. --Rapvatten 13 januari 2006 kl.22.17 (CET)

Tja, att stänga av någon tillfälligt betyder ju att någon bestämmer över någon annan. Eller? //Tåggas 13 januari 2006 kl.23.23 (CET)

Men inte alls på samma plan. Det som föreslås här är ju total makt till en liten grupp utan någon direkt insyn. --Rapvatten 13 januari 2006 kl.23.24 (CET)

Vad är då insynen om jag personligen blockerar dig på en månad? (dvs om ingen annan upphäver den blockeringen). Nu måste jag dock erkänna okunskap, hur är det tänkt? Hur öppet/slutet ska förtroendekommitténs diskussioner vara? //Tåggas 13 januari 2006 kl.23.33 (CET)

Du kan inte godtyckligt blockera mig en månad utan att en annan admin unblockarmig (förhoppningsvis!). Om vi skulle ha en sluten grupp som tar slutna beslut och lägger fram vissa av sina egna regler så får vi genast ett demokratiskt problem även om gruppen är vald. Jag ser inte vilka problem idag som gör att vi måste skapa denna grupp. Om det är bara är medling som behövs så skulle medlingsgrupper vara bättre. Medlingsgrupper som inte bestämmer vad som är rätt och fel. --Rapvatten 13 januari 2006 kl.23.36 (CET)

Vi är många som ser problemen... i dagsläget har vi artiklar som är låsta månadsvis för att wikigemenskapen inte orkar med allt bråk och icke-konstruktivt tjafs - det är katastrof! Se en:User:Jimbo Wales/Statement of principles, punkt 3. Medlingsgrupper vore jättebra - som ett obligatoriskt steg under skiljedomskommittén. Erfarenheten hittills visar dock att medling är ett tröstlöst jobb som folk försöker med en stund och sen lägger av med, eftersom ingen kan hindra den som vill tjafsa och vägra försöka följa Wikipedias målsättning istället för sin egen - ingen utom kommittén. Troligen krävs en fungerande skiljedomskommitté för medling ska vara effektivt. Annars kan folk få för sig att det är en helt OK lösning att man bråkar sig fram till att sidor låses. // Habj 14 januari 2006 kl.10.01 (CET)

Skiljedomskommiten kommer ju förmodligen sabba det här med konsensustänkandet. Det är viktigt att alla parter är nöjda med en artikel, inte att en liten grupp skall bestämma vilken version som skall vara den korrekta. Att då gå såhär långt utan att för den delen provat någon organiserad medlingsform är underligt. --Rapvatten 14 januari 2006 kl.16.53 (CET)

Intressant det där med konsensus, något som jag sett Habj propagera stenhårt för i andra sammanhang. En sån här kommitté ersätter ju konsensusutopin med en aristokratisk styrelseform. // Rudolf 14 januari 2006 kl.16.56 (CET)

Jag tror att både Rudolf och Rapvatten har missförstått tanken med en Skiljedomskommitté (oavsett vad den kallas). Den är inte tänkt att ersätta konsensus. Den är heller inte tänkt att vara istället för medlingsförsök. Det finns en utmärkt beskrivning av vad det här är tänkt att vara, men ni hittar den inte här på diskussionssidan utan på artikelsidan. Om ni har några förslag på ändringar (t.ex. inskränkningar av kommitténs makt, andra ledamöter) får ni, liksom alla andra, ändra direkt i texten. Hannibal 14 januari 2006 kl.17.38 (CET) (Och läs gärna om Habjs inlägg ovan.)

och om man är emot hela tanken med en kommitté med beslutande makt och istället vill koncentrera sig på medlingsgrupper? --Rapvatten 14 januari 2006 kl.17.43 (CET)

Medling kräver att båda parter är intresserade av att lösa konflikten. Det funkar kanske i 90% av fallen, men det är naivt att tro att det aldrig felar. Jag tror vi måste ha metoder för att hantera användare (eller snarare: användarkonton) som vägrar ge sig, vägrar diskutera och vägrar delta i medling. Medlarna är ju helt frivilliga och oavlönade, så att belasta dem massor i de fall det rör sig om ren trolling känns inte särskilt pragmatiskt. - Tournesol 14 januari 2006 kl.17.49 (CET)

Behöver vi en kommitté för medling? Folk är generellt sätt villiga att medla. Jag har sett många godhjärtade medlingsförsök i olika dispyter. En officiellt kommitté skulle inte kunna göra det bättre. / Fred Chess 14 januari 2006 kl.17.53 (CET)

Möjligen inte, med tanke på att det i de flesta fall skulle vara precis samma människor. Men det är inte det som är det fina med en kommitté. Fördelen är nämligen att den har det sista ordet i vad som annars brukar bli ändlösa debatter om egentligen rätt små saker.

Två länkar att betänka: Wikipedia:Skyddade sidor och MPOV. Hannibal 14 januari 2006 kl.21.14 (CET)

De fall där folk glatt medlar oombedda syns inte. Det som syns är de fall som nöter ut de frivilliga medlarna för att det inte fungerar... en person som har som funktion att medla har troligen lite större pondus i rollen, än en frivillig. Jag tror dock att detta är sådant som kommer att utarbetas under hand; det behöver inte vara klart innan kommittén tillsätts. // Habj 15 januari 2006 kl.01.05 (CET)

Lite läsning till och apropå Rapvatten: en:Wikipedia:Consensus. Note that consensus can only work among reasonable editors who are making a good faith effort to work together to accurately and appropriately describe the different views on the subject.

Nej Rapvatten, det är inte "viktigt att alla är nöjda med en artikel". Det skulle innebära att den som vägrar att godkänna andras versioner, får veto... tror du att det är så det är? Viktigt är däremot att söka samförstånd. När användare inte gör detta trots att de borde, måste man - tyvärr - ta till andra vägar, även om det är mycket sorgligt att det ska behövas. Om du är emot hela idén med en kommitté med rätt att avkunna skiljedom - tja, om du är i liten minoritet (och särskilt om du inte är en betrodd användare utan tvärtom en person som ställt till trubbel) torde du ha tämligen lite att säga till om. Ser du något som helst fel i det, Rapvatten? // Habj 15 januari 2006 kl.01.18 (CET)

Nej Rapvatten, meningen med Wikipedia är inte att alla ska kunna redigera. Meningen med Wikipedia är att bygga ett uppslagsverk. Det är ingen rättighet att redigera på Wikipedia. (Snart tror jag att jag startar Wikipedia:Det är ingen rättighet att redigera på Wikipedia. Kommer någon före mig?) // Habj 15 januari 2006 kl.01.20 (CET)

Jag tillbakavisar hela idén med en skiljedomskommitté, som jag uppfattar som ett annat namn för en styrande junta. För att få ordning i kaos kräver jag istället att systemet "en redigering, en röst införs", d.v.s. meritokrati. // Rudolf 3 februari 2006 kl.14.06 (CET)

Ska jag tolka det som att du tar till dig arbetet med att "sortera ut" vilka redigeringar som är riktiga, och vilka som görs för att öka på sin egna röstvikt? \Mike 3 februari 2006 kl.14.13 (CET)

"En redigering, en röst" är foolproof så länge som man gallrar bottarna. Då går det inte att luras med olika användaridentiteter vid omröstningar, och det blir de mest engagerade som fäller utslaget när skrivbordspatrioter m.fl. behöver åtgärdas. // Rudolf 3 februari 2006 kl.14.17 (CET)

Så om någon sprutat in tusen stubbar om byar skall det väga tyngre än om någon skrivit färre men mycket längre texter? Hmm... - Tournesol 3 februari 2006 kl.14.22 (CET)

Då skulle vi verkligen få en styrande junta, och Rudolf själv skulle få 27 812 röster. Ett fåtal skulle få makten, utan möjlighet att avsätta eller byta ut dessa. //Tåggas 3 februari 2006 kl.14.23 (CET)

Det förslaget skulle förmodligen också leda till att många användare hoppar över förhandsgranskningsknappen, och istället trycker på "spara" efter varje kommatecken som ändrats. Det skulle leda till kraftigt ökad serverbelastning, och ohanterliga historik-listor. --Бoīvı€ 3 februari 2006 kl.14.27 (CET)

Nej, det är inte alls idiotsäkert - det finns inte något sätt att avgöra om en viss redigering skett via en robot eller manuellt - undantaget om användaren varit så öppen med sina intentioner att vederbörande skapat ett speciellt konto för botten. I versionshistorik etc. finns till exempel ingenting som säger att detta inlägg är skapat manuellt. Därtill finns möjlighet att göra bokstavligt talat tusentals "nonsensredigeringar" där man lägger till en extra blankrad eller något liknande - dessa syns som poster i användarens bidragshistorik, men för att hitta vilka som är sådana måste man öppna upp varje enskild redigering. Det är detta som jag menade ovan att "sortera" redigeringarna. \Mike 3 februari 2006 kl.14.29 (CET)

Ska man införa meritokrati är det nog isåfall bättre att räkna antalet infogade tecken som inte därefter raderats. Det är nog svårt att få till rent tekniskt, och även det har stora brister, till exempel gällande infogade texter från ugglan, återställningar av klotter, långa tabeller. Men meritokrati är nog ändå på det hela taget en mycket sämre lösning än nuvarande wikipediaregler. --Бoīvı€ 3 februari 2006 kl.14.38 (CET)

Innan Rudolf kommer dragande med "en redigering - en röst" borde han läsa vad stiftelsens stadgar säger om medlemskap. /RaSten 3 februari 2006 kl.19.02 (CET)

Förslag på ledamöter

Är det meningen att man ska kunna lägga till fler namn på listan om man vill, eller bör man ha tagit upp de namnen till diskussion på annan plats innan dess?/Nicke L 14 januari 2006 kl.01.25 (CET)

Om vi antar att det inte räcker med fem ledamöter, så måste man änåd föreslå ett par till för att ens komma upp till nödvändigt antal. Det rör sig dessutom bara om förslag. Så lägg till du / Fred Chess 14 januari 2006 kl.01.42 (CET)

Hur lång tid?

Kanske står någonstans och jag har missat det, men hur lång tid kommer de utvalda att sitta, kommer det bara vara ett val som gäller för alltid eller ska det förnyas en gång om året eller en gång i halvåret eller ngt? / Elinnea 14 januari 2006 kl.03.26 (CET)

Ett år. / Fred Chess 14 januari 2006 kl.03.44 (CET)

Ett år är för lång tid. Ett halvår är bättre. Det hinner hända så pass mycket på wikipedia under ett år så det behöver bytas ut folk på sånt här också. /E70 14 januari 2006 kl.03.46 (CET)

Om ledamöterna sitter ett år kan man byta ut hälften på halvårsbasis. Då säkrar man kontinuiteten i kommittén. --Bensin 14 januari 2006 kl.07.01 (CET)

Håller med E70 om att ett halvår är en lämplig mandatperiod. /Grön 14 januari 2006 kl.10.11 (CET)

Ett alternativ kan vara att välja på kortare tid första omgången, för att s.a.s. få en interrimskommitté vars jobb till stor det är att ta fram arbetssätt. Jag tror att vi kommer att bli tvungna att hålla nyinval då och då, icke schemabestämt - eftersom folk hoppar av kommittén, eller bara inte har tid och blir passiva medlemmar. Därför tror jag inte den typen av system är nödvändigt. Om jag har fel, går detta att införa i efterhand genom att i ett övergångsval välja in några ledamöter på kortare och andra på längre tid. Att genomföra ett sådant här val tar minst en månad, med nomineringstid och val. Val varje halvår innebär att vi har pågående val till kommittén en sjättedel av året, även om kommittén inte behöver kompletteras under gång.

Därför tror jag på ett år, utan abrovinker med utbyten på halvårsbasis - möjligen att välja på halvår första omgången, med sikte på att troligast välja på ett helår framöver. // Habj 14 januari 2006 kl.10.25 (CET)

Att ha det per halvår har både fördelar och nackdelar. Att interrimskommittén endast ska sitta i ett halvår låter som en bra idé i vilket fall. /Fenix 14 januari 2006 kl.12.44 (CET)

Helår är för lång tid oavsett om systemet har blivit inkört eller inte. Wikipedia förändras mycket under ett år. Dessutom försvinner många användare härifrån och ett antal nya kommer och tar över. Även wikins utgångsläge förändras hela tiden. Själv kom jag till Wikipedia i mitten på 2004 och det har hänt en hel del sedan dess. Med tanke på att situationerna förändras så snabbt här som det gör bör inte uppdrag av detta slag gälla i mer än ett halvår. Det handlar istället om att skaffa rutiner för val som gör att skiftet kan ske på ett smidigt sätt varje halvår. Tänk på att många här på Wikipedia som under en tid är mycket aktiva många gånger också hoppar av härifrån. Detta innebär att även den här typen av uppdrag behöver nytt folk snabbt som anpassar sig efter Wikipedias framtida utveckling med det folk som då kommer att vara aktiva här. /E70 16 januari 2006 kl.00.41 (CET)

Alla bör ha chansen att delta i sådant här arbete så länge som de är betroda, och man ska inte behöva vänta ett helt år på en chans att bli invald i ett sådant dynamistk projekt som wikipedia. /Grön 16 januari 2006 kl.11.19 (CET)

Jag tror vi tappar alltför mycket kontinuitet om hela ska bytas ut samtidigt. Jag röstar för att byta halva kommittén var 6:e månad. Då behöver man inte heller oroa sig för att det ska vara så långt mellan valen (=chanserna att bli invald :)... \Mike 16 januari 2006 kl.11.48 (CET)

Jag bör väl påpeka att kommittén kanske inte behövs så jätteofta. Man kan betänka hur många fall som hittils hade krävt en förtroendekommitté? Jag får det till 4-5 / år. Det är därför kanske inte värt mödan att rösta in nya ledamöter efter bara 6 månader. / Fred Chess 16 januari 2006 kl.12.26 (CET)

Oavsett om de kommer att behövas ofta eller inte så bör de bytas ut inom ett halvår och inte finnas kvar så länge som ett helt år. Wikipedia förändras för mycket för att ha kvar folk på en sådan här position så länge som ett år. /E70 16 januari 2006 kl.13.09 (CET)

Jag stöder ett-årsperioder. Visserligen är det lång tid på ett projekt som växer exponentiellt, men vi har redan nu lång erfarenheter av att många omröstningar inte gör någon gladare. Dessutom tror jag att det bästa är att den första förtroendekommittén själv utformar de första ramverket för sin verksamhet (åter igen, om vi inte har förtroendet att anförtro en grupp användare detta bör vi inte tillsätta en kommitté)
/ Mats Halldin 18 januari 2006 kl.01.13 (CET)

Jag tror snarare att det bör utformas en rutin för varje halvår med en omröstning. Eftersom wikipedia byter folk så ofta som det gör så är helår alldeles för lång tid. Det bör istället bli kommiténs uppgift att se till att en omröstning kan ske på ett smidigt sätt både för erfarna användare och nybörjare. En länk till omröstningssidan läggs lämpligtvis i huvudsidan. Jag tror därför inte att omröstningen i sig själv blir något problem. Det handlar istället om att förtroendekommitté bör bytas ut med jämna mellanrum och då är ett helt år för lång tid. Det kan skapa missnöje och se ut som en "maktelit" som kan bli svår att rubba. Vid eventuellt missnöje med förtroendekommittén är det bättre att denna kan bytas ut inom ett halvår och därmed kan de som är missnöjda också få säga sitt utan att behöva vänta för länge. /E70 18 januari 2006 kl.14.57 (CET)

Och självklart ska också medlemar i kommittén kunna bli ett ärende för kommittén och kanske röstas bort på samma sätt som en byråkrat och en administratör. /Grön 18 januari 2006 kl.15.55 (CET)

Svar: E70. Det är alls ingen omöjlig lösning. Men i så fall, är det orimligt att lägga upp röstningen på det sätt det fungerar på Arb Com!

Istället föreslår jag följande. (I) Man röstar bara "För" nominerade, inte emot -- det tar annars för lång tid, eftersom alla användare då måste kolla upp samtliga nominerade. (II) Varje användare för rösta max [ANTAL_LEDAMÖTER] gånger, för att undvika taktikröstning. (III) Varje användare redovisar vilka man har röstat på i en lista. Då ser man om någon röstar "skumt", man ser så att man verkligen inte har röstat mer än tillåtet, och det underlättar för användaren att se vilka h*n röstat på om h*n vill ändra sig. (IV) Man får rösta om ledamoter.

Visserligen blir man begränsad att bara rösta på ett bestämt antal, men som Grön påpekat så handlar det inte om att rösta in de allra bästa, utan att vem som helst som är betrodd bör kunna utföra jobbet.

Fred Chess 18 januari 2006 kl.18.10 (CET)

Jag tycker att man även ska kunna ha möjlighet att rösta emot, precis som man har med de som är nominerade till administratörer. När man röstar för eller emot en administratör visar man också många gånger anledningen till varför man röstar just så. Samma sak ska man även kunna göra här. Bland de användare som för närvarande har föreslagits finns det åtminstone ett par namn som jag hade röstat emot och vill därmed visa också att jag av olika orsaker ser denna person som mindre lämplig för denna uppgift. I ett par fall rör det sig t ex om administratörer som jag anser har varit det under alldeles för kort tid och är för oerfarna för ett sånt här uppdrag. Detta vill jag också få möjlighet att kunna markera. Jag tror därför att en omröstning av detta slag bör gå till på samma sätt som när man röstar för administratörer och byråkrater. Det bör kunna gå att ha en lämplig rutin för omröstningar om detta uppdrag enligt detta system och samtidigt låta förtroendekommittén finnas max ett halvår i taget. Givetvis ska en användare däremot kunna få möjlighet att bli omvald för ytterligare ett halvår om nu denna anses lämplig för detta. Däremot bör man kanske ha en maxgräns på hur många gånger en användare kan bli omvald. /E70 18 januari 2006 kl.18.28 (CET)

Det är nog bra om man kan ha möjlighet att rösta nej till någon. Något neutral-alternativ är inte nödvändigt, det är då bara att låta bli att rösta på den personen. Att motivera en nejröst ska dock vara frivilligt. Sen tycker jag att denna första gång ska vi rösta för ett halvår, man får se hur mycket arbete det blir under halvåret, blir det lite jobb kan vi ju gå över till ettårsperioder. Några reserver kan vara bra att ha också, om någon skulle hoppa av. //Tåggas 18 januari 2006 kl.21.56 (CET)

Fyllandsval tycker jag man kan ha om någon skulle sluta. Eller så låter man den som var närmst att komma in i valet tillfäligt komma in och sen har ett fyllnadsal där man ser om den personen har förtroende att ta platsen. Men ett problem är ju hur vi bestämmer antalet medlemar. Mitt förslag är.

1. Några regler (100 edits, registrerade innan omröstningen började)
2. Alla som får mer än 20 röster bildar kommittén.
3. Om ett mycket litet antal får tillräkligt stöd = är det värt att ha kommittén? /Grön 19 januari 2006 kl.09.04 (CET)

Det kan noteras att enwiki väljer sina "arbitrators" på tre år. [2]. // Habj 20 januari 2006 kl.21.48 (CET)

Vad engelska wikipedia gör känns minst sagt oväsentligt. De har tagit fram sina arbetsmetoder och fungerar inte riktigt som vi gör här. Det är därför inget argument för oss att göra samma sak som de gör där. Vi måste tänka själva och använda sunt förnuft och inte kopiera engelska wikipedia, vilket inte är förnuftigt. Tre år är en alldeles på tok för lång tid för den här sortens uppdrag. Då blir det verkligen en maktelit som blir svår att rubba vid missnöje. Svenska wikipedia behöver ingen maktelit utan enbart något som ser till att hålla ihop wikipedias funktion. Tre år är totalt vansinnig tid och är inte ens at tänka på. Ett år är också alldeles för lång tid. Ett halvår kan däremot vara lagom. På så vis får vi ingen maktelit här. Detta måste undvikas. /E70 20 januari 2006 kl.22.02 (CET)

Nå, det finns ju inget som säger att det automatiskt blir en maktelit bara för att man väljer någon på tre år, om någon missköter sig eller om skiljedomskommittén får kollektivet mot sig förutsätter jag att detta kommer att regleras enligt rutiner som vi får arbeta fram (se även rubriken nedan). Vi ska ju inte direkt tilsätta tyranner och diktatorer som ska härska enväldigt över wikipedia, detta ska vara ett (av flera) verktyg för att få slut på segdragna, inflammerade ärenden. Det stora problemet tror jag kommer att bli att det inte är tillräckligt många som känner sig manade och motiverade att ställa upp överhuvudtaget, så det kan säkert bli så att de som sitter, får sitta kvar lång tid då ingen annan vill ta över. Men jag hoppas att jag har fel. //Knuckles...wha? 20 januari 2006 kl.22.23 (CET)

Det finns inget som säger att det blir en maktelit men man skapar ett underlag för detta. Det är underlaget för en maktelit som måste undvikas. Det är möjligt att det är få som känner sig manade för denna typ av uppdrag men då är det inte värre än att kunna välja om de befintliga om inget annat finns. Helt plötsligt kan det nämligen dyka upp nytt folk som faktiskt känner sig manade. Då är tre år vansinnigt. Tre år har dessutom aldrig varit på tal här förut förrän Habj nämnde hur de gör på engelska wikipedia. Vi borde inte ens se vad de gör på engelska wikipedia. Att kopiera därfifrån saknar sunt förnuft. Det är nämligen inte säkert att det är bra där. Vi ska tänka själva och fungera självständigt. Ett halvår är lagom med möjligheter till omval. På så vis har man möjligheter till förändringar i samband med att wikipedia förändras och nytt folk kommer hit. Det skapar också bra möjligheter för att komma med förslag om skifte för att nominera nytt folk så att det inte känns förlegat. /E70 20 januari 2006 kl.22.33 (CET)

Men om?

Om någon i förtroendekommittéen blir anklagad för något som borde tas upp i kommittén, vad händer då? /Grön 14 januari 2006 kl.10.13 (CET)

Anmäler det till kommittén. Personen bör suspenderas tillfälligt från kommittén, och avstängas från dess maillistor och liknande.

Om någon i kommittén missköter sig totalt finns två val: antingen tiger vi och lider mandatperioden ut och väljer inte om personen till kommittén, utan låter tvärtom nästa kommitté bedöma huruvida personen ska rippas på sin adminbehörighet. Är det riktigt riktigt illa går vi till det internationella och tigger om hjälp - Jimbo och styrelsen lär inte vilja ingripa annat än i extrema nödfall, men möjligheten finns. // Habj 14 januari 2006 kl.10.18 (CET)

Ahh det är ju självklar, tack /Grön 14 januari 2006 kl.10.39 (CET)

Länkar till andra wikipediors skiljedomskommittér

Jag lade tillbaka länken till frwikis kommitté - det finns inget skäl varför vi måste kopiera engelska arb. com. mer än t.ex. den franska, och franska finns det hyggligt många som kan. Jag är lite tveksam till länken till dewiki - den heter något i stil med "konfliktlösning", inte något med kommitté. Det vore bra om någon som kan tyska kan kolla huruvida dewiki har en kommitté.

Egentligen borde vi kolla igenom de olika wikipediornas reglementen etc. för sina kommittéer... men jag tror det är mera realistiskt att lägga detta på den första kommittén, som utan tvivel kommer att vilja ta stöd av andras erfarenheter från rollen vilket i detta fall enbart finns på andra wikipedior. // Habj 14 januari 2006 kl.10.23 (CET)

Länken till nl-wp går till "frivilliga medlare" – inte riktigt detsamma som en skiljedomskommitté emm. /Fenix 14 januari 2006 kl.11.42 (CET)

Citat från enwiki

En länk till var på enwiki citatet finns, så folk kan kolla att det inte är förvanskat, vore önskvärt. Det vore även bra att stoppa in små klamrar, [...] eller liknande, för att visa var citatet förkortats. // Habj 14 januari 2006 kl.11.14 (CET)

Beslutsför

Det är inte rimligt att förvänta sig sig eller kräva att alla ledamöter kommer delta i alla möten. Därför bör man ange ett lägst antal ledamöter då kommitén är beslutsför. --Bensin 14 januari 2006 kl.15.05 (CET)

det fina med internet är ju att man kan ha möten i flera veckor. Men en sådan siffra är nog bra./Grön 14 januari 2006 kl.15.50 (CET)

Eftersom det verkar finnas motstånd mot att fastställa ett antal av ledamöter, blir det svårt att fastställa ett antal för beslutsför. Om kommittén t.ex. har 5 ledamöter, som Habj och Grön förespråkar, så kan man räkna med att det ofta hänger på tre ledamöter att ta beslut (i bästa fall). På eng wiki har man 12 ledamöter (som en jury), och ärenden öppnas när (minst) fyra ledamöter har accepterat det.

Fred Chess 14 januari 2006 kl.18.11 (CET)

Problemet är att jag inte tror att svenska Wikipedia har 12 användare som kan tillförtros detta. Säg att 7 användare utses, det borde räcka gott, då kan åtminstone 3 krävas för att beslut genomförs. /Grillo 14 januari 2006 kl.22.39 (CET)

Vore det inte rimligt att om kommittén består av 7 personer så krävs att åtminstone 4 av dem är överens för att nå ett beslut. Bara tre är ju en minoritet som (i teorin) skulle kunna bli ense om en åtgärd som övriga fyra inte skulle stå bakom. --82.212.68.237 14 januari 2006 kl.23.50 (CET)

Aldrig att jag har förespråkat 5. Jag tycker desto fler desto bättre /Grön 14 januari 2006 kl.22.46 (CET)

Grön korrigerade mig.

Nackdelen med endast 5 ledamöter är vidare att det lätt blir en liten elit-klick sätts för mycket makt på enskilda personer, och är då 1-2 frånvarande eller avstår av annan anledning, blir det än värre. Det accepterar inte jag i alla fall.

Är någon missnöjd med 7 ledamöter och beslutsför vid 4?

Bara utifall att anser jag att man äver utser en reserv-lista också med 3-4 namn, så man inte står där helt utan om det skulle krisa, det är ju inte bra att kalla in folk lite godtyckligt.

Fred Chess 15 januari 2006 kl.02.49 (CET)

Jag tycker framförallt att det ska behövas låt oss säga 75% av medlemarna för att en åtgärd ska utföras, och desto fler desto bättre. Alla på wikipedia ska kunna delta i sånt här arbete om andra användare litar på en, därför bör så många som möjligt ha chansen att delta. Självklart bara de som är betroda. /Grön 16 januari 2006 kl.11.17 (CET)

Mitt förslag: 9 medlemmar, varav minst 4 måste acceptera ärendet för att det ska tas upp, och för att en åtgärd ska vidtas, skall minst 5 fler "ja"- än "nej"-röster ges. (Det vill säga: om endast 5 medlemmar röstar, måste de vara eniga. Om alla 9 röstar, måste minst 7 rösta "ja" för att driva igenom beslutet - beslutsför blir kommittén alltså vid 5 "närvarande" medlemmar.) Kan detta fungera? \Mike 16 januari 2006 kl.11.45 (CET)

Jag tycker som sagt att antalet medlemar bestäms av hur många som får det stödet i omröstningen. /Grön 16 januari 2006 kl.12.59 (CET)

Grön, vi bör nog specificera exakt vilken röstningsmodell man använder först innan vi inför en sådan regel. Det känns (även om jag inte har funderat ut exakt hur det skulle kunna gå till) som att det finns lite väl stora möjligheter att taktikrösta i ett sådant system, där antalet ledamöter bestäms utifrån valresultatet... Det brukar vara lite (hm, nåja...) diskussioner på en: i samband med varje större val där, så jag tror det finns lite material att läsa där om man vill ha argument för och emot de olika valmetoderna... \Mike 16 januari 2006 kl.13.54 (CET)

Brukar enwiki organisera sina val till sin arb com likadant varje gång, eller har det varit många olika designer? Mike, har du förslag på sidor från enwiki som bör översättas så vi enklare kan använda dem som underlag? T.ex. jag kan göra ett insats där. // Habj 16 januari 2006 kl.23.14 (CET)

Insåg att enwiki inte har haft så många val ännu - bara tre stycken, enligt Wikipedia:Arbitration_Committee_Elections. Juli 2004 användes Approval voting (det vill säga, de röstande ger en "ja"röst till samtliga de stöder, och de med flest jaröster vinner). Dock var detta ett "fyllnadsval" då två hade hoppat av från Jimbos ursprungliga, egenhändigt utsedda 12-manna-komitté. [3] Samma system användes december 2004. Årets val (som f.ö. pågår just nu) är tydligen annorlunda upplagt [4] Om jag förstått det hela rätt så här i hastigheten har man efter viss diskussion beslutat att välja samtliga användare som 1) får över 50% stöd, 2) godkänns av Jimbo. (Om för många skulle godkännas, så ska Jimbo plocka ut de kandidater med störst stöd, och placera resten som någon slags "vikarier", att använda om det skulle bli avhopp). Det pratas också om att Jimbo skulle "föra fram kandidater som communityn kan godkänna", men jag vet inte hur det fungerade i praktiken - huruvida helt enkelt några av kandidaterna är förhandsgodkända. \Mike 17 januari 2006 kl.11.18 (CET)

Låt oss bara undvika en sådan jimbofixering här :) /Grön 17 januari 2006 kl.12.19 (CET)

Naturligtvis; det vore inte rätt mot honom heller att kräva att han skulle kunna bedömma användare som endast skriver på ett språk han inte förstår :) \Mike 17 januari 2006 kl.12.26 (CET)

Mellan tummen och pekfingret

Jag skulle nog stödja en enda medlem lika gärna som ett dussin. Det avgörande är att det på ett tydligt sätt framgår att gruppen har stöd från en stor majoritet av användarna och (naturligtvis) kan komma överens inom gruppen. Om osämja eller allvarliga problem att uppnå konsensus skulle uppstå inom gruppen spelar det ingen roll hur många de är. Den första omgången arbcom bör ses som ett test under alla omständigheter – om jag inte missminner mig tog det nästan ett år för den engelska arbcom att bli en operativ institution. Allting brukar ju ske med en tiondel av hastigheten här på svenska Wikipedia, så som vanligt är tålamod en del av wikin.
Att kalla in Jimbo bör vi nog spara till dess vi verkligen behöver det. Det är alltid bättre om vi som svenskt kollektiv kan klara oss utan honom.
/ Mats Halldin 18 januari 2006 kl.01.37 (CET)

Om vi väljer en interrimskommitté på ett halvår, kanske vi inte ska begära att denna hanterar alla de ärenden som folk vill - helt enkelt för att så mycket ännu är oklart? Naturligtvis är det bättre ju mera vi försöker förbereda, men början kommer troligen ändå att vara tämligen svajig. // Habj 18 januari 2006 kl.01.54 (CET)

alla de ärenden som folk vill - naturligtvis inte. Jag tror denna komitté/nämnd behöver ge någon form av "prövningstillstånd" först, eftersom jag är rädd att de annars kommer bli överhopade med nonsensanmälningar... :/ Och detta inte bara i början. \Mike 18 januari 2006 kl.07.17 (CET)

Kommittén ska alltid ha rätt att tillbakavisa ärenden som den menar inte ligger på kommitténs bord, som även står på sidan. Jag håller med om att det med tiden torde utvecklas flera "nödvändiga steg" innan kommittén tar sig an ett ärende. Vad jag menar är att interrimskommittén kanske bör ha rätt att säga "just nu tänker vi inte ta oss an flera ärenden öht, såvida vi inte bedömer det som jättejätteviktigt, för vi är upptagna med att samanställa våra erfarenheter och dokumentera vad som visat sig vara kloka arbetssätt och vad som inte fungerar så bra". // Habj 20 januari 2006 kl.21.20 (CET)

Under alla omständigheter måste den första kommittén få möjlighet att själv utveckla sitt uppdrag. Att i detalj utforma ett ramverk här kan förmodligen bara leda till att ytterligare diskussioner om hur en kommitté borde fungera. Jag tror inte att det finns någon anledning att utforma detta med fantastisk detaljskärpa. Den första kommittén kommer att bli ett pilotfall. Förmodligen är det bra att välja en kommitté som man tror är kapabel till den lyhördhet som krävs av en liten skara som talar för projektet.
/ Mats Halldin 14 februari 2006 kl.20.36 (CET)

Beslutsprocess?

Jag ser det som helt olämpligt att låta användarna förbereda kommitténs beslut på wikin - då har vi kvar tjafset på wikin, istället för att flytta det bort därifrån som tanken var. // Habj 20 januari 2006 kl.21.25 (CET)

Ja, Habj, du brukar opponera dig mot allt du inte skrivit själv. Jag orkar inte längre bemöta det. Här är iaf stycket så som det såg utt:

Kommittén föreslår punkter som man anser har brutits mot. Under respektive punkt kan Wikipedias användare lägga fram bevis som talar till fördel för punkten. Varje punkt följs av en "försvar"- avdelning, där man kan lägga fram försvar mot de framlagda bevisen. Kommitténs uppgift är att sortera materialet och bedömma dess vikt och relevans för fallet.

Ett fall är öppet på detta sätt under en begränsad period (två veckor?). Därefter diskuterar kommitténs ledamöter om de framlagda bevisen pekar mot att den föreslagna punkten har brutits. Slutligen röstar man.

Fred Chess 21 januari 2006 kl.01.52 (CET)

Om denna text har stöd, litar jag på att den kommer att återställas. // Habj 21 januari 2006 kl.01.55 (CET)

Bevisningen framläggs redan i tidigera instanser, det vill säga i WP:BOK. Således kommer kommittén redan ha tillgång till "försvarets" och "åklagarens" framlagda bevis. Således anser inte jag det nämna förfarandet vara nödvändigt.--Kruosio 21 januari 2006 kl.18.15 (CET)

Håller helt med Kruosio, men jag är inte säker på att jag förstår med Habjs inlägg "helt olämpligt att låta användarna förbereda kommitténs beslut". Det är alltid viktig att engagera så många som möjligt, en kommitté kan aldrig bli ett substitut till strävan att uppnå konsensus.

Fred Chess, dit inlägg ser ut som ett personligt påhopp.

/ Mats Halldin 14 februari 2006 kl.20.43 (CET)

"Helt olämplig att låta användarna förbereda kommitténs beslut på wikin" det vill säga, att låta användarna ta fram kommittens beslutsunderlag i en öppen process på det sätt som Chess föreslår i citatet ovan. Min åsikt har jag motiverat ovan. Om Halldin vill ha Chess' version, föreslår jag att han redigerar själva sidan och lägger tillbaka texten. // Habj 14 februari 2006 kl.21.34 (CET)

Vilka medel och metoder ska kommittén ha?

När vi ändå håller på så här och diskuterar hur kommittén ska se ut, finns det en aspekt som vi inte har diskuterat, nämligen vilka maktmedel den ska ha. Administratörerna har ju blockering, tillbakarullning och radering av sidor. Jag förmodar att kommittén inte kommer att ha några ytterligare tekniska hjälpmedel. Men bara för att vi som är aktiva i den här diskussionen (mindre än en procent av det totala antalet användare på svenska WP) tycker att kommitténs ord ska gälla, vad finns det för incitament för att en normal besvärlig användare ska lyssna på den? Ska det finnas straff? (Det hoppas jag inte, men frågan måste ställas.) Ska kommittén kunna säga "Det är den här formen av artikel X som ska gälla."? Vad gör kommittén ifall användaren ändå fortsätter att smyga in eller föra in motsatta uppgifter? Och kanske viktigast av allt, när ett redigeringskrig har övergått till att bli personligt, vad gör kommittén då? Förbjuder användarna att göra inlägg på en viss diskussionssida? Blockerar användaren temporärt? Lägger in mall:förbjudetområde? (Det sista var ett skämt...) Det känns som att det finns en hel del att diskutera. Hannibal 20 januari 2006 kl.22.40 (CET)

Det är nog också bra att man stipulerar att kommittén ska ta in hjälp utifrån, och inte nödvändigtvis bara från andra användare, utan även från ojäviga forskare eller andra kunniga, ifall konflikten gäller två motstridiga skildringar av samma ämne (se t.ex. Göteborgskravallerna för ett bra exempel på ett ämne där en opartisk expert hade varit bra.) Hannibal 20 januari 2006 kl.22.45 (CET)

Möjliga typer av utslag avhandlas under Wikipedia:Skiljedomskommitté#Beslut. IMO bör kommittén absolut inte bestämma vilken version av en artikel som ska gälla, och öht inte ta ställning till artiklars innehåll. Om wikigemenskapen är av annan åsikt, se då till att stycket ifråga avhandlar detta... men jag är starkt emot. // Habj 20 januari 2006 kl.22.58 (CET)

Det vore ju galet att besluta något sådan. Däremot kan ju kommittén besluta att vissa användare inte får redigera artikelen under en viss tid vilket möjligör för andra bidragsgivare att i lung och ro skappa en NPOV artikel /Grön 21 januari 2006 kl.16.04 (CET)

Samband användarkontrollant och skiljeman

I nuvarande text står det att användarkontrollanterna bör vara ledamöter i kommittén, då de annars blir något av inofficiella ledamöter. Det är lika befängt som att påstå att polisen måste vara åklagare eller domare. Det är snarare så att man måste fundera på att skilja på uppdragen. Fast så långt behöver man kanske inte gå. Kontrollanterna skaffar fram fakta, ledamöterna väger samman fakta. Ledamöternas beslut ska grunda sig på de fakta som kommer fram, vilket kan ske genom IP-kontroll, genom frågor till de inblandade etc. /RaSten 25 januari 2006 kl.19.36 (CET)

Nu när IP-kontrollanter införts, vill jag förtydliga, att det alternativ som står i nuvarande skrivning är galet. Där ska enligt den antingen alla CU (checkuser) ingå i SK (skiljedomskommittén) eller ingen vara det. Som jag ser det är det en fördel om det finns CU i SK, men det bör absolut finnas CU som inte ingår i SK, och SK-medlemmar som inte är CU. Detta för att den personliga integriteten inte kommer i strykklass genom hemliga SK-förhandlingar. CU kollar som bekant varandras aktiviteter genom att kunna se varandras loggar. /RaSten 25 juli 2006 kl.18.20 (CEST)

Jag tror det kan vara lämpligt att separera funktionerna helt. Dels för att några användare inte ska få för betungande uppgifter, dels för att sprida ut de "maktfunktioner" som finns på fler användare. Om det finns ip-kontrollanter inom skiljedomskommittén, så är kanske risken för att det bildas en maktelit (verklig eller upplevd) lite större. --Boīvie 26 juli 2006 kl.00.27 (CEST)

Det Boivie skriver här rimmar bra med vad jag skrev, dock med det undantaget att jag menar att det kan vara en fördel för arbetet i SK om det går att göra en IPK utan att offentliggöra det. Alternativet att förbjuda att samma person ingår i både CU och SK borde annars kombineras med en sluten kommunikationsmöjlighet. Fast det finns ju redan ändå. /RaSten 30 juli 2006 kl.17.38 (CEST)

Jag betvivlar inte att skiljedomskommittén kan ha nytta av att göra hemliga IP-kontroller. Men jag är inte lika säker på att svenska wikipedia i stort har fördel av det. Öppenhet känns som en av grundtankarna i wikipediaprojektet. Och även om jag tror att vi kommer välja in gemenskapens mest betrodda användare i kommittén, så utgår jag ifrån att den emellanåt kommer att bli ifrågasatt. Och då tror jag det kan vara en fördel att ha ip-kontroll-funktionen helt separerad ifrån skiljedomskommittén. --Boīvie 31 juli 2006 kl.01.58 (CEST)

Någon som frågar nominerade ledamöter?

Det föreslås ledamöter i den här tänkta kommittén och det är säkert bra. Om man föreslår någon som administratör så ska det lämnas ett meddelande på vederbörandes diskussionssida och den nominerade ska även tacka ja till nomineringen på WP:BOA. Eftersom jag bestämt mig för att inte engagera mig i den här kommittén alls så blev jag rätt förvånad över att jag är med på listan, även om det som tur är, är som någon som tackat nej. Inte för att det gör mig så mycket och ett par små vinkar om något åt det hållet jag fått. Men jag tycker alltså att om man ska diskutera personer och personfrågor, även om diskussionen kanske inte görs här på Wikipedia (men jag kan tänka mig kanske på irc?) så borde verkligen någon slags nomineringsförfarande liknande blivande administratörers ske här och kanske ännu viktigare här. Ska någon person diskuteras så ska personen veta om det. Jag vet inte om det bara är jag som inte kollar varenda sida på Wikipedia, men jag gillar inte att man utgår från att alla känner till allting. Alltså - den som föreslår folk till den här kommittén skall också fråga "folk" om de vill vara med och "folk" ska lämna sin godkännandesignatur på den här sidan. Tycker ShineB ® 25 januari 2006 kl.20.56 (CET)

Jag tror namnen på den nuvarande listan inte ska ses som någon riktig nomineringslista. Formella nomineringar med tillhörande förfrågningar får vi göra när diskussionen planat ut och det är dags att göra slag i saken "på riktigt". Själv har jag inte funderat närmare på om jag skulle vilja vara med i en kommitté, utan det tar jag ställning till om jag skulle bli nominerad. //Knuckles...wha? 25 januari 2006 kl.21.00 (CET)

Det jag alltså inte gillar, oavsett om det är formellt eller inte, är själva tanken på att jag (om jag nu varit med på listan) hade diskuterats som om jag var formellt nominerad utan att veta om det själv. Alltså, om man tycker det är ok att vara med på listan ser jag inget problem, men frågan är alltså om det är helt ok att skriva upp folk på en sån här lista utan att ändå fråga? Dessutom - jag har alltså inte följt diskussionerna här utan dök in lite av en slump och jag tycker inte att det är helt klart och tydligt att det inte alls är fråga om någon nominering. Och om det nu inte är en nominering, varför ska man då skriva upp namn överhuvudtaget? /ShineB ® 25 januari 2006 kl.21.21 (CET)

Jag kan hålla med om att det är snyggare att berätta för folk att de står nämnda där (det har jag gjort med några stycken). Jag var tveksam först, men tycker det fyller en funktion som en liten inventering av vilka krafter vi har att tillgå, s.a.s., inte minst inför frågan om hur många skiljemän som ska ingå i kommittén. Personligen tror jag vi fortfarande är en bra bit ifrån att säta det här i verket. // Habj 26 januari 2006 kl.00.26 (CET)

Uppenbarligen så överreagerade jag för det här. Jag såg framför mig diskussioner om personer på samma sätt som hänt på WP:BOA innan ens den nominerade svarat ja eller nej. Det har varit några riktigt otäcka sådana diskussioner. Här kändes det som om det kunde bli samma läge och det var det jag blev rädd för. Dessutom vill jag be alla som står på listan om ursäkt för att jag utgick från att ni har lika dålig koll som jag. Det var fel av mig. /ShineB ® 28 januari 2006 kl.09.19 (CET)

Tillsättningsförfarande

Det är en naturlig reaktion som ShineB visar. Det får mig att fundera över olika nominerings- och röstningsförfaranden. Vad gäller nominering kan man tänka sig tre modeller:

1. Fri nominering, ingen självnominering, men den nominerade måste acceptera
2. Kandidatur, dvs den som vill kandidera anmäler sig
3. Båda ovanstående vägar tillåts.

Funktionärsposter är något man ansöker till, inte kandiderar till, men här är det ju inte fråga om funktionärer.

Det tredje alternativet är det vi (hittills) haft på BOA, men det har visat sig ha en del svagheter. Det är alltför ofta det förekommer omogna kandidaturer som är svåra att bortse från, och det blir ganska pinsamma diskussioner.

Efter att ha studerat en:Wikipedia:Elections och lite andra texter förstår jag att det inte är helt självklart vad som är "det vanliga på Wikimediaprojekten". Där finns ansökningsförfaranden utan val, där finns hemliga val med hela stocken av medlemmar i stiftelsen (dit vi alla hör om vi inte är anonyma), där finns nominering utan självnominering, där finns översåtlig "dubbning" - om jag fräckt får kalla Jimbos utnämningsförfarande för det.

Jag har i tidigare diskussioner hävdat, att man borde ta bort avdelningen WP:BOA#Begäran om att bli administratör, eftersom det i många kretsar anses både ofint och olämpligt att nominera sig själv till ett förtroendeuppdrag. Jag är inte säker på att det alla gånger är en lämplig hållning. Efter att ha sett hur styrelsevalet i somras fungerade, tror jag att det kan vara en modell att utse förtroendeuppdrag även på svenska Wikipedia. Här handlar det alltså om att

1. först ha en tid för kandidatur
2. sedan en tid för val (kalla det inte röstning eller omröstning när det gäller personval!)

Under kandidaturtiden bereds kandidaterna att presentera sig och sina intentioner på därför avsedd plats. Frågor till kandidaterna ställs på deras användardiskussionssidor. Ingen debatt om lämplighet förekom i somras - det går alltså att undvika. Kandidaterna i styrelsevalet var tvungna att uppge riktigt namn till valkommittén, och några gjorde det också öppet - ett utmärkt sätt att undvika marionetter som kandidater och att göra kandidaturen mer seriös.

Den som tycker att en annan person bör kandidera ska alltså i det fallet inte skriva upp vederbörande på en lista, utan tillskriva kandidaten själv för att denne ska känna ett stöd för sin kandidatur.

Huruvida valet kan ske hemligt på samma sätt som styrelsevalet rent tekniskt är något vi får fråga vår utvecklare om. Jag tycker det vore bra att slippa öppna röster i ett såndant val. /RaSten 26 januari 2006 kl.00.06 (CET)

Är skiljedomskommitténs utforming acceptabel nu?

Jag har utlyst ett Wikipedia:Ting om införande av skiljedomskommitté som avser utröna om det är så. Om man är osäker på att det går att stadfästa en kommitté som fortfarande är under bearbetning, röstar man "Nej". Annars röstar man "Ja". / Fred Chess 3 februari 2006 kl.12.22 (CET)

Avlyst./ Fred Chess 3 februari 2006 kl.16.03 (CET)

Pov?

1) Detta är ingen artikel, alltså står det fel och sidan hamnar i olämplig kategori. 2) Detta är ett förslag. Detta står klart och tydligt och alla är välkomna att förbättra och/eller kritisera på diskussionssidan. Man skulle kunna omformulera så att det framgår i den inledande meningen att vissa ifrågasätter lämpligheten. Men att neutraliteten är omstridd? /Fenix 4 februari 2006 kl.13.39 (CET)

Jag tog bort skylten /RaSten 4 februari 2006 kl.17.18 (CET)

Kommer "begäran om att användare skall bli av med administratörskap" att ha spelat ut sin roll?

Kommer "begäran om att användare skall bli av med administratörskap" att ha spelat ut sin roll? Eller kommer kommitten vara vara för de lite knivigare fallen medans de uppenbara fallen direkt kan tas till omröstning (Jag tänker på:meta:Wikizine/2006-06/Special report)/Grön ✉ 4 februari 2006 kl.16.10 (CET)

Så är det väl tänkt. /RaSten 4 februari 2006 kl.17.18 (CET)

Ja. // Habj 5 februari 2006 kl.23.06 (CET)

"Ska vi göra så eller ska vi göra tvärtom?" — "Ja."

Hm, jo det är ju formellt riktigt, men inte så upplysande... :D \Mike 13 mars 2006 kl.13.20 (CET)

På WP:BOA står det "Själva beslutet om en administratör avsätts kommer i framtiden att tas av skiljedomskommittén." Det tycker jag verkar lämpligt. Särskilt med tanke på efarenheten ifrån nlwiki som Grön länkade till. --Бoīvı€ 13 mars 2006 kl.14.56 (CET)

Diskussion flyttad från Bybrunnen

Meddelande om utlyst ting

Jag har utlyst Wikipedia:Ting om införande av skiljedomskommitté gäller huruvida man kan stadfästa skiljedomskommittén i dess nuvarande utformning. Tinget pågår i två veckor. Det finns två alternativ: Ja och Nej och det krävs 75% "Ja" för att förslaget ska gå genom. / Fred Chess 3 februari 2006 kl.12.38 (CET)

Är det inte lite konstigt att ha ting om detta? Vadå ska sidan låsas för all framtid efter detta och bara medlämmarna i kommittén ska kunna ändra? Är det inte meningen att sidan ska mer eller mindre vara under ständig utväckling? Som jag tolkar det så betyder ett ja i tinget att sidan är klar och några nya ändringar ska inte ska förkomma i framtiden. Jag förstår att meningen är att man ska komma vidare så det blir en kommitté men är det då inte bättre att inleda en mer officiell nominering av kandidater och sätta ett datum för val?--Kruosio 3 februari 2006 kl.13.11 (CET)

Meningen är ju att uppnå konsensus, vilket bästa görs i artikelen i fråga. Och när man sedan tror att man har konsensus så kan man ha en liten pejling för att se vad folk tycker (på diskussionsidan, dock annonserad på BB) och om det vissar sig att det finns konsensus eller något i närheten så sätter det hela fart, sidan blir en riklinje osv. /Grön ✉ 3 februari 2006 kl.13.18 (CET)

Vem i helvete har bestämt att det räcker med 75 procent av rösterna för att få igenom ett beslut som ger en liten grupp personer bisarr makt? --Rapvatten 3 februari 2006 kl.13.47 (CET)

Jag håller med Krosio. Sidan om skiljedomskommittén har funnits ett tag, och diskuterats och redigerats fram till något som nästan alla tycker är bra. Alltså bättre att inleda nominering och sätta valdatum, än att låsa fast nuvarande utformning av skiljedomskommittén uppgifter och befogenheter. --Бoīvı€ 3 februari 2006 kl.13.51 (CET)

Nästan alla tycker är bra? Det är snarare så att de användare som tycker att det är bra redigerat sidan. Resten har hållt sig undan. --Rapvatten 3 februari 2006 kl.13.55 (CET)

Rapvatten har uppenbarligen fortfarande inte greppat vad det hela handlar om. Den här kommittén får inte ta ställning till artiklars utformande, bara vad som ska göras med problematiska användare. Läs Wikipedia:Skiljedomskommitté ordentligt. Engelska Wikipedia har en likadan, som fungerar bra där i att lösa olika konflikter mellan användare. /Grillo 3 februari 2006 kl.14.57 (CET)

Jag har gjort en sammanställning av vilka som deltagit i utformandet av artikeln och som deltagit i diskussionen. Jag saknar i båda fallen flera personer som ofta skriver här och är väldigt seriösa deltagare. Jag klistrar in sammanställningen. I dessa har jag inte tagit med dem som gjort språkliga ändringar av mer typografisk karaktär, eller de som lagt till eller strukit namn. Jag kan ha missat någon.

Artikelutformning

• Habj
• Knuckles
• Mike
• NickeL
• RaSten
• Fred Chessplayer
• Grillo
• Hannibal
• Grön
• Kruosio
• Etxrge

Diskussionensdeltagare (ovan strecket har även deltagit i artikelutformningen)

• Habj
• Knuckles
• Mike
• NickeL
• RaSten
• Fred Chessplayer
• Grillo
• Hannibal
• Grön

__

• ShineB
• Tåggas
• AHA
• Fenix
• E70
• Mats Halldin
• Tournesol
• Rudolf 1922
• Rapvatten
• Bensin
• Agneta
• Stefan B
• Aktalo
• Jon Harald Söby

Frågan är om persongalleriet är representativt. En annan fråga är om diskussionsklimatet varit sådant att alla velat yttra sig, eller om någon/några låtit bli att invända eller ha andra synpunkter. Finns därtill utrymme att alla gör det, och tas allas synpunkter i seriöst övervägande? Jag har flera frågor.

//--IP 3 februari 2006 kl.14.11 (CET)

Nåväl, jag avlyser tinget. / Fred Chess 3 februari 2006 kl.15.29 (CET)

Jag håller med IP om att det fattas många användare, men vad ska vi göra? Dra dit dem? Wikipedia bygger ju på frivillighet, så om folk inte vill skriva i artikeln eller i diskussionen, så kan vi möjligen skriva ett meddelande här på Bybrunnen eller Begäran om kommentarer, och hoppas att användarna tar sig tid att sätta sig in i frågan. (Möjligen skulle vi kunna lägga in något på Huvudsidan...) Ett av problemen är dock att folk drar sig för att redigera i namnrymden Wikipedia, och framför allt i dokument som ser lite officiella ut. Det blir inte lättare av att folk verkar så arga på varandra (se ovan, t.ex.). Sen finns det ju folk som inte tycker att saken har med dem att göra eftersom det de vill göra är att skriva artiklar, inte engagera sig "politiskt". Men det största problemet är nog (precis som i verkligheten) folk som irriterar sig på hur saker och ting är formulerade eller tänkta, men inte gör något utan skriver kommentarer på andra ställen... Hur ska vi i så fall kunna påstå att förslaget är förankrat? Jag förstår Rapvatten som skrev POV på sidan, och jag hoppas att det får någon effekt. Kanske att Rapvatten själv skriver något?... Hannibal 3 februari 2006 kl.16.39 (CET)

En genomgång av historiken och användarbidragen på de flesta sidor i namnrymden Wikipedia t.ex. våra riktlinjer torde visa exakt samma sak... detta är IMO ett av svenska Wikipedias stora problem: för få ids bry sig om, eller törs engagera sig i vad som händer i namnrymden wikipedia. Förmodligen beror detta till stor del på att man på svwiki länge trott att omröstningar, gärna utan någon som helst förberedelse, är modellen för hur beslut tas. Hela namnrymden Wikipedia är sorgligt underutvecklad för en wikipedia av svwikis storlek. Var djärv även i namnrymden Wikipedia! Det är bra om folk skriver dit inte helt genomtänkta saker, då får andra skäl att ändra och formulera något bättre. // Habj 3 februari 2006 kl.18.02 (CET)

När det gäller dokument som ännu inte fått någon märkning som gör dem officiella, eller som är mer under utarbetande än andra, håller jag med. Men beträffande dokument som faktiskt är mer officiella och berör juridik och dylikt, håller jag absolut inte med. Sådana dokument jag då tänker på är mest Allmänt förbehåll, integritetspolicy, upphovsrätt och NPOV. Men frågan återstår varför så få av t.ex. byråkrater och administratörer, "de äldsta", varit med. Jag tycker att det var bra av Fred Chess att utlysa ting, av den orsaken: jag vill att deras åsikter ska fram. För jag anser att min sammanställning visar att det inte funkar utan omröstning.//--IP 3 februari 2006 kl.18.33 (CET)

Troligen kommer det till "någon typ av omröstning", dock troligen mera av typen "enkät för att kolla vad folk egentligen tycker" än "nu ska det här beslutas i en omröstning, och det kan inte ändras utan att det startas ett nytt ting". Se Gröns inlägg ovan. I dagsläget är det hela knappast tillräckligt utarbetat för att kunna ta ställning till... ut i namnrymden wikipedia med er - den riktiga namnrymden wikipedia, inte bara dess diskussionssidor. (Även Bybrunnen är i mångt och mycket en diskussionssida, ju.) // Habj 3 februari 2006 kl.18.44 (CET)

Personligen är jag av åsikten att det vore mer konstruktivt om färre kockar fanns i soppan. Om alla pillar i en artikel, betyder det att alla blir nöjda till slut? Varför denna "alla kan"-mentaliteten? Jag har knappt någonsin ändrat på engelska wikipedia policy eftersom jag tycker dem fullt tillräckliga och är övertygad om att det finns mer skickliga personer än mig att utforma policy. "Alla kan skriva", jojo....

Det har redan genomförts en enkät på diskussionssidan angående hur många ledamöter kommittén ska ha. Orimligt! Som om någon vet vad som blir bäst, och som om det spelar någon roll. Hur många enkäter ska man behöva genomföra? Ett underligt sätt att genomdriva "meta:Don't vote on everything." -- istället för att anse att det är genomförbart i dess nuvarande form och röstar om det, genomför vi istället enkäter om smådetaljer. Åh att sila mygg och svälja elefanter! / Fred Chess 3 februari 2006 kl.23.11 (CET)

Jag håller med om att omröstningar och Ting ser bra ut, men egentligen fungerar de ganska dåligt och bör bara användas sparsamt och försiktigt. Orsaken är helt enkelt att de sällan leder till något varaktigt – nya användare accepterar t.ex. inte utan vidare något som "beslutades" för sex månader sedan.
Frågan om en skiljedomskommitté handlar för närvarande mycket om att anförtro en liten grupp användare förtroendet att utforma dess första ramverk, enligt min mening. Snarare än att "alla kockar ska vara med om att peta i soppan" bör så många användare som möjligt fundera på vilka användare man skulle vara beredd att ge det förtroendet.
/ Mats Halldin 4 februari 2006 kl.09.41 (CET)

Då tänker jag att om det verkar vara många efter några månader som ogillar ett tidigare beslut, så kan det bli en ny omröstning, men att det troligen företrädesvis ska ordnas för metafrågor. Det jag menade var att principiellt försvara Freds agerande. De/den omröstningar som hållts i detta har skett lite i skymundan på diskussionssidan. Jag tror heller inte på att så många som möjligt ska vara med och skriva, men däremot att så många som möjligt ska visat sam- eller misstycke. Så är det inte nu, och jag tror inte på att alla ska deltaga i diskussionen, för antalet användare är för många. //--IP 4 februari 2006 kl.10.47 (CET)

Om en omrösning försegår på en diskussionsida men annonserars på bybrunnen, vad är det då som gör den mindra synlig än ett ting?/Grön ✉ 4 februari 2006 kl.11.03 (CET)

Ett ting är mer synligt då det utannonseras mer och drar till sig fler, och dessutom verkar det som om alla inte vill diskutera ändlöst vilket verkar vara vad som era omröstningar kräver. Erfarenheten av tidigare ting är att flera deltar. Ett ting kan lättare sparas utan ändringar - varför flytta över till en egen sida efteråt? Du har på andra ställen verkat slå ifrån dig majoritetsbeslut (diskussionssidan till det avlysta tinget). Hur ska man då tolka ett konsensusomröstningsutfall? Att det är bara vad majoriteten anser, men det inte spelar någon roll för man gör som man vill, eller vad? Har det försökts uppnås konsensus med de som haft olikartade uppfattningar, och tror du verkligen att det går?//--IP 4 februari 2006 kl.11.34 (CET)

"Ett ting är mer synligt då det utannonseras mer"? Det var ju vad Grön frågade om: vad är det som gör ett s.k. ting mer utannonserat? Ingen verkade ju ens märka när E23 avskaffade det s.k. tinget, så uppenbarligen krävs det att det s.k. tinget annonseras på bybrunnen eller någon annanstans för att någon ska märka det, och då är skillnaden mot att annonsera att en diskussion pågår...? /Fenix 4 februari 2006 kl.11.43 (CET)

Ting som jag har deltagit i har utlysts längst upp på sidan senaste ändingar och, har jag för mig, på första sidan. E23 utannonserade visst inte alls på Bybrunnen eller någon annanstans att tinget avskaffats. Men rätta mig om jag har fel i det. 70 aktiva användare (för att dra till med en siffra) kan inte deltaga i en diskussion.//--IP 4 februari 2006 kl.11.47 (CET)

Viktiga diskussioner kan självklart också komma upp på senaste ändringar, men att skriva på förstasidan låter dock konstigt eftersom de aktiva bidragsgivarna emm ytterst sällan tittar där. Emm har de 70 aktiva användarna om de har förmågan att delta i s.k. ting med det ytterst polariserade ja/nej-systemet även förmågan att delta i diskussioner där de får yttra sin nyanserade åsikt (fast jag kanske överskattar den individuella viljan kontra enkelheten i att sälla sig till antingen svart eller vitt...). /Fenix 4 februari 2006 kl.12.08 (CET)

Vare sig man gillar ting eller ej, är ju frågan också om E23 kan avskaffa tinget. Är det avskaffat? Jag tror inte på att alltför många deltar i diskussioner. Jag tror inte att de gör det, och ser man i versionshistoriken så är det en snedfördelning, och att invändningar sväller ut. Det blir inte gripbart för någon.//--IP 4 februari 2006 kl.12.25 (CET)

Som jag ser det är frågan snarare om "tinget" över huvud taget finns till. Beslutet som stadfäste "tinget" fattades nämligen på – ett "ting". Eftersom "tinget" beslutade om sin egen uppkomst och maktfullkomlighet så, visst, E23 kan inte avskaffa "tinget", det kan endast ett "ting" göra, om man utgår från att "tinget" har befogenhet att skapa sig självt. Men hur beslutas då att ge något denna befogenhet att skapa sig självt? På ett "ting"? Makten som "tinget" de facto har utgår från att användarna lägger sig platt och ger "tinget" den makten – om användarna inte följer "tinget" har "tinget" heller ingen makt. /Fenix 4 februari 2006 kl.13.08 (CET)

Jag skapade tinget ar 2002. Avsikten var inte att det skulle ha makt, avsikten var att skapa ett forum där man demokratiskt kunde uttrycka sin asikt i specifik fraga, samt debattera denna. Pa sa sätt kunde man senare hänvisa till en sorts "koncensus", men däremot avsags aldrig att cemnetera beslut som sedan inte gick att rucka pa. Om wikipedian skall fortsätta vara fri, maste med nödvändighet allt stötas och blötas i evighet, alla andra metoder att mer permanent införa regler, beslut mm. kan synas bekvämt, men kommer tyvärr ocksa inskränka friheten hos användare, samt strider i sig egentligen mot pedians unika karaktär.

Min upfattning är mao att tinget ej har nagon makt, men är ett medel att pa ett mycket tydligt sätt lata användare söka konsensus i specifika fragor. Därmed rösträkning osv. Tingets "beslut" kan senare t.ex. betraktas som ett "stöd" för diverse atgärder av tex admins.

Sa langt min uppfattning om tingets vikt och ursprung. Under tiden kan andra definitioner komma att göra sig gällande. Omni mutantor - allting förändras. Klipp inte av pedian dess vingar av frihet bara för att den lättare skall sitta still i en bur, är ni snälla. tycker ni det är jobbigt att arbeta pa det "traditionella" sättet, sa ta ledigt härifran, ta en promenad, ak till Mallorca, men tvinga inte andra att anpassa sig till just er asikt om vad/hur/ wikipedian skall utformas i framtiden...

Dan Koehl 4 februari 2006 kl.13.53 (CET)

Som anarkist så ser jag hellre att beslut fattas med konsensus. Jag använder mig dock gärna av pejlingar för att avgöra hur landet ligger och ta en sak närmare konsensus. Jag ser gärna att vi annonserar ut pågående omrösningar så mycket som det är nödvängt, gärna så mycket som du beskriver att ting brukade utlysas. Wikipedia är inte om majoritetens förtryck av minoriteten, wikipedia blir istället målets förtryck av alla, det står alla fritt att inte delta om man inte håller med om målet. För att uppnå målet har wikipedia vissa inskränkningar, det vet vi alla och det är vi tvungna till eftersom vårat sammhälle ser ut som det gör /Grön ✉ 4 februari 2006 kl.14.25 (CET)

Att söka konsensus, och verkligen finna den är dessutom 2 olika saker. Sökandet kan visa sig vara förgäves, för det finns inget konsensus, och da bör inte de som skriker högst, eller tjatar mest, kunna göra ansprak pa ett konsensus som inte seglar verkligheten. Citat : "Historically, the claim of consensus has been the first refuge of scoundrels; it is a way to avoid debate by claiming that the matter is already settled.- Citat Michael Crichton"

Wikpedian tillkom ocksa som ett experiment, när mer ordnade projekt drivit i sank pga alltför strikt ordning och reda. Resultatet ses varje dag i bidrag och tillkomna användare. Tyvärr (med nödvändighet, delar inte alla asikt. Det vore mycket ologiskt att tvinga fram 1 asikt av denna anledning. I princip behövs ingen asikt. Malet är är att skapa en bra wikipedia, inte att säga " jag/vi vet hur den skapas, nu skall alla göra som jag/vi vill".

Dan Koehl 4 februari 2006 kl.15.17 (CET)

Grön, du har visserligen inte definierat målet så, men i alla fall: Det har sagts uttryckligen att Wikipedia inte är en anarki. Det står under rubriken att wikipedia inte är en demokrati, i det engelska dokumentet om vad wikipedia inta är. Jag tror inte alls att Jimbo Wales delar din politiska ståndpunkt. Du har som sagt inte sagt så, men ändå. Så "konsensus" ska inte tolkas på det anarkistiska sättet. Målet är att skriva en encyklopedi. Då måste det finnas en slags hierarki och ordning, som att mer kunskap har högre värde än mindre bara för att ge ett snabbt taget exempel. Jag tolkar tingets funktion den gång jag varit med som Dan säger ovan. //--IP 4 februari 2006 kl.15.22 (CET)

Du skriver själv ut wikipedias mål. Och som du säger är wikipedia ingen demokrati och det innebär alltså inga omrösningar/Grön ✉ 4 februari 2006 kl.15.40 (CET)

Men praxis på engelska wp, som Jimbo Wales och ledningen är delaktiga i, talar entydigt emot din tolkning av demokrati om du menar att det inte ska förekomma beslutande omröstningar, även fast de poängterar att besluten kan ändras. Demokrati kan betyda majoritetsbeslut, men även folkvälde. För de har flera omröstningar. De tar majoritetsbeslut. Även för metafrågor, när inte Jimbo Wales själv beslutar. Den förtydligande texten är att det inte är ett experiment i demokrati, med en hänvisning till meta:Power structure. På meta står det: While Jimbo remains skeptical of voting, he has suggested that he is more willing to accept votes on the non-English Wikipedias, where he is less able to oversee the decision making process. It is most likely there that new structures will emerge.[5]//--IP 4 februari 2006 kl.16.45 (CET)

IP, jag tror du överskattar Jimbo Wales inflytande på enwiki. /Grillo 5 februari 2006 kl.00.40 (CET)

Inte när det gäller metafrågor ("meta" i dess lexikala betydelse). Han nominerar personer till "högre funktioner", han lägger fram förslag, han har författat texter om t ex NPOV. Dessa texter hänvisas till löpande i alla mer väsentliga diskussioner som han inte deltar i. Och det kvarstår att det inte finns fog som ni har gjort i flera månader för att hänvisa till era personliga önskningar och tolkningar av konsensus, NPOV och dylikt, för att förbjuda ting. Den sortens omröstningar förekommer och är tillåtna, även på engelska wikipedian. Vilket inte innebär att de ska missbrukas till alla möjliga frågor.//--IP 5 februari 2006 kl.07.48 (CET)

IP: Det är inte frågan om "våra personliga önskningar" – strävan efter konsensus är en av alla Wikimediaprojektens viktigaste och mest grundläggande verktyg för att uppnå NPOV. Det är också vad Jimmy Wales ständig propagerar för i alla sammanhang han kan vid sidan av uppmaningar att ta Wikikärlek på allvar. Det finns absolut fog för att ifrågasätta om Ting som insitutionaliserad artikel fortfarande tjänar sitt syfte på Wikipedia.
/ Mats Halldin 5 februari 2006 kl.08.44 (CET)

Har du verkligen sett hur många omröstningar vilkas resultat anses tillfälligt gällande som förekommer på engelska wikipedian? Även att Jimbo Wales själv utlyser sådana? (Frågan gäller väl inte om omröstningen ska kallas ting.) I praktiken tas flera majoritetsbeslut genom omröstning. Till exempel om vilka som ska ingå i arbcom.//--IP 5 februari 2006 kl.09.18 (CET)

Mats, du ställer ifraga om tinget "fortfarande tjänar sitt syfte på Wikipedia" och detta är ju en relevant fragställning, men da paminner jag om att det ocksa är en fraga vilken funktion tinget anses ha. Själv anser jag att dess funktion missbedömts. Jag anser tinget vara en vägvisare, en tmepraturkoll pa hur kollektivet ställer sig i fragor, inte en omröstning som ges möjlighet att med marginell, eller nästan löjeväckande "majoritet" kör över ett kollektiv. detta vore farligt, nästa steg kan bli att kalla ett sadant auktorativt skeende för "civilkurage", vilket en del politiker lite snyggt benämner sitt agerande när de gar emot folkviljan och genomdriver beslut som saknar demokratisk uppslutning (typ kärnkraftsdebatten i Sverige under 70-talet).

Däremot har Tinget kanske en lite tyngre laddning än en sida där man röstar lite grand i enskild fraga. Detta är emellertid inte stipulerat nanstans, utan vad man kanske kan kalla "tradition". Man kan ifragsätta tinget, eftersom det egentligen inte har mandat att ta beslut, men jag tycker att det är ett forum som är användbart i mycket speciella fragor. Det är sa nära demokrati man kan komma, utan att göra wikipedian till ett demokratiprojekt. Av samma anledning bör man inte ge tinget cementerad beslutsrätt som sedan "maste" respekteras. I verkligheten tror jag dock att de flesta FRIVILLIGT accepterar ett tings"beslut", och detta magiska är nat annat, da har möjligen ett temporärt konsensus uppkommit, vilket kan komma att besta - eller förändras - i framtiden. Dan Koehl

Att ha tinget som ett slags mätinstrument för hur opinionen ligger och hur konsensus ska uppnås (dvs. inte beslutsfattande på något sätt) tycker jag låter rimligt, men frågan är om wikipedia behöver tinget för detta ändamål. Artiklar ska självklart diskuteras på artikelns diskussionssida och diskussionen hör hemma där och ska inte flyttas därifrån (varken till användardiskussioner, ting, eller andra sidor (bybrunnen kan användas för att annonsera att det pågår en diskussion)), men vid saker som mer allmänt berör hela wikipedin, då kan man väl helt enkelt begagna bybrunnen i stället för ting? /Fenix 5 februari 2006 kl.12.17 (CET)

I princip skulle man kunna ändra tinget till att fungera ungefär som Dan Koehl säger - men jag tror inte det kommer att gå. Oavsett vad Dan Koehl säger, har tinget utvecklats till ett ställe för formella beslut - eftersom det är så det uppfattas, är det vad tinget är! Starta gärna en ny plats för diskussion och debatt, så som Dan beskriver - men egentligen, är det inte exakt den funktion som Bybrunnen har? Här för vi många små "ting" utan beslutsrätt samtidigt. // Habj 5 februari 2006 kl.18.41 (CET)

Och oavsett vad du säger sa maste inte Tinget vara det som du pastar att det uppfattas som, och utvecklats till, ett ställe för formella beslut. Bybrunnen är en bra mötesplats, men olika fragor har en tendens att "drunkna" där mangfaldet av diverse fragor som diskuteras.

En instressant idé dock, eftersom jag hävdar att Tinget inte är en beslutsinstans, och saknar makt, men däremot behövs för att diskutera större enskilda fragor, och du hävdar att detta inte är fallet, och att man kan avskaffa Tinget, vilket kan ersättas av Bybrunnen, lat oss halla ett Ting om detta - att avskaffa Tinget - sa kan man se hur rösterna faller. En intressant idé; att använda ett diskussionsforum för att avgöra om det behövs? Dan Koehl 5 augusti 2006 kl. 19.09 (CEST)

Stödjer / stöder inte

Detta är inget formellt ting.

Men om du stöder den nuvarande utformningen på sidan, kan det vara bra att du talar om detta genom att lista dig som "Stödjer". Om tillräckligt många visar att de stödjer kommer det snabba upp processen att införa kommittén. "Stödjer" innebär att man anser att sidan är godtagbar att arbeta efter, och att man nu kan börja nominera ledamöter, vilka sedan själva får finslipa sidan enligt önskemål.

Med bästa önskningar, Fred Chess 7 februari 2006 kl.08.33 (CET)

Ja, du är ju den som startade sidan, så du är väl något av "ordförande" då. Men jag tycker att beslut kring sidan borde benas upp lite mer innan man går till omröstning. För min del är tankarna kring ersättare eller inte så pass viktig att jag tycker att den måste avgöras innan man bestämmer antalet ledamöter. Och innan man bestämt antalet ledamöter kan man ju inte välja vilka som ska ta hand om resten av finslipandet. Jag tänker vara djärv och lägga till ett par undersidor för att bena upp diskussion och beslut, och hoppas att du Fred är med på noterna. Jag tar itu med det i kväll. /RaSten 7 februari 2006 kl.11.38 (CET)

Eftersom enbart RaSten har yttrat sig för ersättare, torde just den frågan vara avgjord. I övrigt håller jag med om hans analys. // Habj 7 februari 2006 kl.11.46 (CET)

Jag håller inte med om att ersättarfrågan, inkluderande jävsfrågan, är avgjord. Se ovan under #Ersättare. /RaSten 7 februari 2006 kl.14.39 (CET)

Det går säkert bra RaSten, jag litar på att du formulerar något klipskt. Du kan ju titta på de undersidor som finns och kommentera på dem om du vill. Se [6][7][8]/ Fred Chess 7 februari 2006 kl.17.57 (CET)

Då jag - som jag skrivit på annat håll - dragit tillbaka min idé om ersättare, ser jag nu två saker som behöver klubbas:

1. Antalet ledamöter - röstning finns här ovan.
2. Utformningen i övrigt - rösta stöd nedan om du tycker sidan är klar, men var beredd att dra tillbaka om sidan ändras för mycket.

/RaSten 11 februari 2006 kl.16.06 (CET)

Stödjer

(signera med ~~~~)

1. Grillo 7 februari 2006 kl.09.53 (CET) (jag tycker sidan ser fin ut nu, och sätter gärna igång med att nominera ledamöter!)
2. Grön ✉ 7 februari 2006 kl.09.55 (CET) Jag tycker dock alla får finslipa artikelen om dom vill. Men själva kommittén är nog bäst lämpad att utforma sina arbetsätt.
3. Tysen 7 februari 2006 kl.11.54 (CET)
4. Aktalo(talk) 7 februari 2006 kl.14.15 (CET)
5. /RaSten 11 februari 2006 kl.16.07 (CET)
6. Hannibal 18 februari 2006 kl.19.40 (CET) som Grillo ovan
7. \Mike 18 februari 2006 kl.19.44 (CET)
8. Tåggas 18 februari 2006 kl.19.54 (CET)
9. sanna 18 februari 2006 kl.20.57 (CET)
10. Nicke L 19 februari 2006 kl.00.39 (CET)
11. habj 19 februari 2006 kl.03.05 (CET) Inte i varje detalj, men i stort sett. Utformning av valprocedur är dock kvar att göra.
12. Thuresson 19 februari 2006 kl.08.40 (CET)

Stödjer inte

(signera med ~~~~)

1. Hakanand 7 februari 2006 kl.11.23 (CET) (anser inte det behövs någon "Skiljedomskommitté", förslaget är överarbetat jämfört med hur stora de reella problemen faktiskt är)
2. Rapvatten 19 februari 2006 kl.02.17 (CET)

Formuleringarna i omröstningen är inte förenliga med sidans innehåll

"Sidans nuvarande utformning" är en svår sak. Tänk om den skrivs om ordentligt under enkätens/omröstningens gång? Är sidan "fryst" i sin nuvarande version? Det köper nog inte jag. Ingenstans på sidan står det att det är kommittén som ska finslipa sidan. Kommittén och wikigemenskapen tillsammans - visst! men inte bara skiljemännen eller de som är nominerade till skiljemän. Dessutom står det på sidan att själva valet av skiljemän ska designas och godkännas av wikigemenskapen innan det startar. Kan vi börja nominera kandidater innan valet är utformat? Jag vet inte, det kanske vi kan.

En bättre fråga är därför IMO "Är vi färdiga att börja nominera kandidater till kommittén". Är vi det, eller är det något annat som ska ordnas före? // Habj 7 februari 2006 kl.11.45 (CET)

Eftersom det inte verkar som om formuleringarna ovan behöver tas på überstort allvar, har jag till slut lagt en OK-röst med vissa förbehåll. (Vill bara kommentera detta, eftersom inlägget ovan och min avgivna signatur ovan kan se konstigt ut utan kommentar.) // habj 19 februari 2006 kl.03.07 (CET)

Pågår

Jag är inte mycket förtjust i "pågår"-skyltar, men jag vill stuva om en hel del vilket är lättast om jag kan jobba med hela dokumentet samtidigt. Sätter därför upp en "pågår"-skylt, och avlägsnar den senast om en timme. // Habj 7 februari 2006 kl.15.03 (CET)

Borttaget. // Habj 7 februari 2006 kl.15.52 (CET)

Enbart konflikter eller även längre avstängningar i övrigt?

Jag tror att stycket nedan är något som ursprungligen jag lade in i dokumentet. Nu tog jag bort det.

Även fall då en användare beter sig på ett sådant sätt att denne bör bli avstängd på längre tid (se
Wikipedia:Blockeringar och avstängningar) men ingen administratör känt sig vara tillräckligt
säker på fallet för att vilja utfärda en blockering kan komma att hanteras av kommittén, även om
sådana frågor först och främst ligger på administratörernas bord.

Om det inte i grunden rör sig om en konflikt utan om oklarheter vad gäller hur administratörerna kan och bör agera i olika lägen, bör detta troligen hanteras genom att sidan Wikipedia:Blockeringar och avstängningar utarbetas färdigt. Vi ska nog akta oss för att vräka allt som inte är färdigt och välfungerande på kommittén, då kommer ingen att vilja sitta i den. // Habj 7 februari 2006 kl.15.52 (CET)

Konsensus

(brev hitflyttat från min diskussionssida av Hannibal 11 februari 2006 kl.21.28 (CET))

Hej! Den här meningen av dig är central men inte riktigt klar. "Till syvende och sist är det dock konsensus-aspekten som är viktigast. Systemet måste vara ett som en supermajoritet av Wikipedianerna trivs med, och så gott som möjligt anpassas efter vad alla användare menar är behovet." Konsensus är jag van att arbeta med i form av att man först enas om den minsta gemensamma nämnaren i den aktuella frågan. Och så spaltar man upp de efterhand identifierbara övriga egenskaper eller förhålanden man är enig om. Därpå ställer man upp de skilda åsikter som råder i frågan; alltså det som det inte råder knsensus om. Det sistnämnda kan man till fullo vara överens om också. Problemet med t.ex. gbg-kravallerna har ju varit att konsensus där och här på WP betyder att man är enig om allt. Eller att man blir enig genom att diskutera. Så är ju inte alltid fallet. Ett konsensus kan aldrig någonsin uppnås i fråga om de diskuterade kravallerna, eftersom en åsikt blev anbefalld och sen skulle modell övertalning leda till "konsensus" ad modum WP.

Tycker man att konsensus är viktigt, centralt och till syvende och sist det viktigaste, så bör begreppet klargöras väldigt tidigt för alla användare.Agneta 11 februari 2006 kl.20.51 (CET)

Interimskommitté

Jag har lagt märke till att vissa skriver "interimskommitté. Har jag fel eller borde det inte heta interimkommitté (utan s i mitten)? Jag har för mig att det i svenskan brukar sättas genitiv-s mellan sammansättningsord med tre eller flera led, mellan de två sista leden, à la "hårdrock" men "hårdrocksgrupp". Det vore bra om vi hade ett språkligt rätt namn på en sådan här företeelse. Hannibal 19 februari 2006 kl.00.17 (CET)

Enligt Norstedts Stora svenska ordboken (1996 ISBN 91-1-962682-7) är interims- förled med betydelsen "interimistisk" i ord som interimsstadgar och interimsstyrelse. Interimsregering finns också som uppslagsord. Så interimskommitté är nog helt korrekt./Nicke L 19 februari 2006 kl.00.29 (CET)

Den sammansättningsregel som Hannibal hänvisar till gäller inte reciprokt, utan avser att OM förledet är sammansatt SÅ sätter man ett foge-s i sammansättningen. /RaSten 19 februari 2006 kl.00.32 (CET)

Okej, vad bra att jag fick reda på det. Hannibal 19 februari 2006 kl.15.22 (CET)

Dags att nominera kandidater?

Har vi nått dit att det är dags att nominera kandidater? Är vi någorlunda överens om dels att en skiljedomskommitté behövs dels att nuvarande utformning av sidan är nära nog att representera konsensus för att fungera som underlag? Eller avser wikigemenskapen att låta denna idé självdö?--sanna 11 februari 2006 kl.13.25 (CET)

Nej, utöver nedanstående lista behövs ingen nominering förrän vi fastställt antalet ledamöter och själva riktlinjedokumentet i övrigt. /RaSten 11 februari 2006 kl.16.15 (CET)

Föreslagna ledamöter

Här listas användare som av olika användare på olika håll på wikin har föreslagits vara lämpliga ledamöter. Det är ingen formell nominering, så folk kan läggas till listan tämligen löst. Om du tror dig vara nyttig kanske genom rättslig erfarenhet, lägg till dig själv.

Det bör påpekas att kommittén kräver en del engagemang, integritet och hård hud. Innan nominering bör vederbörande överväga om denne har den tid och engagemang som krävs.

Citat: Being on the Arbitration Committee is the most thankless job on Wikipedia. It is absolutely impossible to do it such that people are happy with you. If you are doing a bad job, people complain; if you are doing a good job, people don't notice. People expect you to be the Oracle of all truth - to work miracles no matter how complicated the case.

Översättning: Att sitta i skiljedomskommittén är Wikipedias mest otacksamma jobb, som är helt omöjligt att utföra på ett sådant sätt att folk blir nöjda med dig. Om du gör ett dåligt jobb, klagar folk. Om du gör ett bra jobb, märks det inte. Folk förväntar dig att vara ett sanningsorakel, och utföra under oavsett hur komplicerat fallet är.

• Användare:Boivie (administratör)
• Användare:Castrup (administratör)
• Användare:Damast (administratör)
• Användare:Den fjättrade ankan
• Användare:E23 (administratör och byråkrat)
• Användare:Ettrig (administratör)
• Användare:Fenix (administratör)
• Användare:Grillo (administratör) (med tanke på regeln om jäv och det faktum att jag själv ofta blandar mig i diskussioner med problemanvändare vet jag inte om jag är någon bra kandidat)
• Användare:Grön (administratör och IP-kontrollant)
• Användare:Gunnar Larsson (administratör)
• Användare:Hannibal (administratör)
• Användare:Knuckles (administratör)
• Användare:Mats Halldin (administratör)
• Användare:Mike
• Användare:Nicke L (administratör)
• Användare:RaSten (administratör)
• Användare:RomanNose (administratör och byråkrat)
• Användare:StefanB
• Användare:Thuresson (administratör och byråkrat)

Se även: /Ledamotsformulär Förslag på ledamotsformulär

Föreslagna ledamöter som tackat nej

Användare som föreslagits men tackat nej (och alltså inte behöver nomineras)

• Användare:Elinnea (administratör)
• Användare:ShineB
• Användare:Sten André (administratör)
• Användare:Habj
• Användare:Chrizz (administratör)
• Användare:Sannab

Dags att fastställa valsystem?

Vad jag förstår är förslaget färdigt sånär som på antal ledamöter och valsystem. Är det inte dags att komma fram till vilken procedur som ska användas och sedan utse kommittén så snabbt som möjligt?/Nicke L 9 mars 2006 kl.16.36 (CET)

Helt klart är det det. För att utse ledamöter anser jag att det behövs större konsensus än vad som är fallet förr administratörer. --sanna 9 mars 2006 kl.17.39 (CET)

Ja, nu är det dags. Ovan finns 17 användare föreslagna (inklusive Grillo) som inte sagt nej. Av dem är det bara Mats Halldin som inte är administratör och alla har röstats fram med mer än 75%:s stöd. Eftersom alla inte kan väljas in, men ribban inte får ligga för mycket högre tror jag att procentsatsen kan vara så låg som 80% för att få omkring 7-9 ledamöter (som är angivet i artikeln). För att beslutsprocessen ska bli lite enklare tror jag att det kan behövas någon typ av presentation av ledamöterna. På Wikipedia:Administratörer finns en lista med namn och länk till användarbidrag samlat. Det är en modell. Finns det fler förslag? Hannibal 9 mars 2006 kl.20.50 (CET)

Jag håller med om att det behövs större majoriteter än i val av administratörer. Idealet är förstås att skiljemännen har stöd av en enig Wikipediagemenskap, men skulle man kräva enhällighet skulle det ge möjlighet för någon enskild användare att blockera allting. Någonstans mellan 75 och 100 procent ska alltså krävas. 80% låter lite för lågt tycker jag. 85% kanske?

Det som Hannibal beskriver som "presentation av ledamöterna" innebär det presentation av kandidaterna inför omröstningen eller presentation av de ledamöter som faktiskt blivit valda?

Fler frågor att ta ställning till: Ska alla de 17 användare som står på listan här ovan räknas som nominerade? Ska listan läggas in på en ny sida för valet, som Wikipedia:Val av skiljedomskommitté? Eller ska det krävas en särskild nominering först? Ska de 7-9 nominerade kandidater som får flest röster bli valda till interimskommittén, förutsatt att dessa får över 80% (eller vilken gräns vi nu bestämmer) ja-röster? Eller de som för högst andel ja-röster, förutsatt att deras totala andel röster överstiger någon viss gräns? Eller ska något annat valsystem tillämpas? Ska det fastställas ett minimikrav på antal redigeringar för rösträtt, som diskuteras här ovan under #Att utse förtroendekommitténs ledamöter?/Nicke L 10 mars 2006 kl.18.16 (CET)

Min avsikt med frasen "presentation av ledamöterna" var "presentation av de presumtiva ledamöterna". Vad gäller Nicke L:s alternativ kan vi kanske göra en enkät om det först à la "stödjer/stödjer inte att vi ska anse att de som står på listan är nominierade". Och jag håller med om att det nog behövs större konsensus kring vilka som ska väljas in - jag hoppas bara att folk är tillräckligt nöjda med oss som är nominerade. Hannibal 10 mars 2006 kl.18.58 (CET)

Jag har skapat en sida Wikipedia:Val av interimistisk skiljedomskommitté som ett utkast till valprocedur. Alla intresserade uppmanas att bidra till och förbättra utkastet./Nicke L 11 mars 2006 kl.19.43 (CET)

Slutet val

Vi har alla sett hur bra det kan vara med slutet val av stiftelsens styrelse. Går det inte att utnyttja samma mekanism till detta val? Om det röstas på öppna sidor som vi brukar göra på BOA är risken för att saken tjafsas sönder alltför stor.

Om det är tekniskt möjligt att använda slutna röster, krävs det ett par utomstående valförrättare som innehar svenska wp-kollektivets odelade förtroende.

Jag tror vi borde undersöka detta innan valproceduren startar. /RaSten 12 mars 2006 kl.02.02 (CET)

Jag tycker att öppen omröstning är att föredra. Vi får försöka förhindra att det tjafsas i samband med omröstningen, till exempel genom att inte upplåta utrymme för diskussion på omröstningssidan, som habj föreslår under #Förfarande vid omröstning./Nicke L 12 mars 2006 kl.10.39 (CET)

Jag envisas med att jämföra med kommunallagen - vissa personer må rynka på näsan hur mycket de vill, men där sammanfattas mycken sammanlagd erfarenhet av beslutsprocedurer. I kommunallagen tillåts inte öppna voteringar i personvalsärenden, utan alternativen är acklamation och sluten votering. Acklamation är praktiskt ogenomförbart i wikipediagemenskapen, men sluten votering är, som flera konstaterat genomförbart och dessutom test i hårdast möjliga miljö, då vi valde styrelseledamöter till stiftelsens styrelse i somras. Vår käre utvecklar E23 har lyst med sin frånvaro ett tag, men jag tror säkert att de internationellt verkande utvecklarna kan hjälpa oss med det tekniska om vi går in för ett slutet val. Det är ju dessutom egentligen bara en fördel att vi nyttjar någon av dem, då de som utomstående är ojäviga i valet.

Eftersom kommittémedlemmarna kommer att få en mycket utsatt position tror jag att det här valet borde arrangeras med samma stingens som vi såg i somras: Under nomineringstiden skulle kandidaterna stå till tjänst med att svara på frågor på en speciell sida, och all debatt där kandidaten inte var ena parten var bannlyst. Titta gärna tillbaka på hur det såg ut i somras: Starta till exempel med m:Election candidates 2005/Sv. /RaSten 12 mars 2006 kl.19.50 (CET)

Var och en som ställer upp för uppgiften att delta i kommittén bör slippa få höra/läsa alla uppfattningar om sig. Det är ju inte helt ovanligt att det förs diskussioner om personer som inte är närvarande av folk som inte drar sig för att lyfta fram minsta lilla sotflaga de tyckt sig ana och sen kunnat bevisa. I vart fall om de själva får anslå tonen. Ingen som ställer upp i ett val ska behöva finna sig i öppen omröstning. Samtliga kandidater kan dock få skriva en liten presentation av sig själv, vad de är bra på, om de kan komma på någon liten mänsklig brist kan de ju ta upp den med. Mest centralt är väl att de talar om vad de vill med sitt deltagande. Öppna presentationer och sluten omröstning utan påhopp. De röstande har ju makt att avstå från att rösta på dem de inte gillar.Det räcker bra, tycker jag. Agneta 13 mars 2006 kl.18.38 (CET)

Det var intressanta synpunkter från RaSten och Agneta. Det kanske är läge för en enkät om öppet eller slutet val av skiljedomskommitté?/Nicke L 14 mars 2006 kl.00.09 (CET)

Nu finns en enkät på Wikipediadiskussion:Val av interimistisk skiljedomskommitté#Enkät om öppen eller sluten omrösting. /Nicke L 14 mars 2006 kl.00.33 (CET)

Wikipedia:Skiljedomskommitté

• Nominerad av Scan 11 mars 2006 kl.02.14 (CET)
• Motivering: En utförlig och välskriven sida om en institution på Wikipedia i sig självt. Tittar man på andra artiklar så tycker jag att den uppfyller kriterierna för utmärkt.

Stödjer för utmärkt

Stödjer för läsvärd, men inte utmärkt

Stödjer ej

1. Elinnea 11 mars 2006 kl.16.58 (CET)
2. aktalo^ 14 mars 2006 kl.11.18 (CET) (fel namnrymd)

Diskussion

Syftet med denna sida är att granska artiklarna i uppslagsverket. Ska vi ens rösta om denna märkliga nominering? / Elinnea 11 mars 2006 kl.16.58 (CET)

Den här bör tas bort från listan. /Grillo 11 mars 2006 kl.17.43 (CET)

Är ni emot bara för att den ligger i WP-namnrymden: Vad är då er åsikt om sidan och innehållet i sig? Scan 11 mars 2006 kl.17.50 (CET)

Jag tycker att innehållet är bra, men det är ett internt dokument för Wikipedia-"politiken", inte en artikel att visa upp för omvärlden och skylta med på huvudsidan./Nicke L 14 mars 2006 kl.11.16 (CET)

---

Metod för val till skilkom

Diskussionen flyttades hit från Bybrunnen den 17/10 2006

Sidorna Wikipedia:Skiljedomskommitté med undersidor som Wikipedia:Skiljedomskommitté/Val har nu haft samma form relativt länge, varför jag antar att vi i stort sett följer det som står där och håller den första omgången val av ledamöter till skilkom i november.

På sidan om val till skilkom beskrivs öppet val. Jag har tidigare avfärdat möjligheten att ha slutna val till skiljedomskommittén, och har tyckt att det är förespråkarna av slutna val som bör visa att detta är tekniskt och praktiskt möjligt innan de engagerar wikigemenskapen i ett sådant projekt. I samband med valet till Wikimedia Foundations styrelse upptäckte jag dock att valen till enwikis arbitration committée (deras skiljedomskommitté) skett via personvalsmjukvaran - minns inte var, men det var någon sida på Meta. Med den mjukvaran kan man rösta för så många kandidater man vill - man lägger inga röster emot, men att rösta för tre kandidater och lämna övriga sju okryssade är samma sak som att lägga tre röster för och sju mot.

Är wikigemenskapen väldigt intresserad av att ha slutna val? Tillräckligt intresserad för att lägga ner en del jobb på det? Att säga "jag vill ha slutet val" och förvänta sig att den berömda Någon Annan ska jobba så att det blir så fungerar nämligen inte. Det tekniska som det krävs en utvecklare med hög behörighet för att fixa, kan vi säkert få ordnat om vi vill. Sen måste språkfiler översättas, det behövs någon typ av valfunktionärer, kanske det måste checkusas... en hel massa jobb alltså, jämfört med de vanliga wikivalsstrukturerna. Vill vi ha slutet val är det hög tid att börja jobba på det. Personligen tycker jag att vi lika gärna kan ha öppna, som när vi väljer administratörer. Ni som vill ha slutna val och är beredda att jobba för det - pip till alltså, och berätta hur arbetsvilliga ni är. Annars lär det bli öppna val. // habj 19 september 2006 kl. 16.20 (CEST)

Jo, det var när jag översatte den här sidan m:Valfunktionärer 2006 som jag upptäckte länkarna till sidorna om valen av engelskspråkiga skiljemän. en:Wikipedia:Arbitration Committee Elections July 2004 - en:Wikipedia:Arbitration Committee Elections December 2004. // habj 19 september 2006 kl. 16.53 (CEST)

Val till skiljedomskommittén

Hitflyttad från Wikipedia:Bybrunnen av StefanB 5 november 2006 kl. 08.57 (CET)

Nu har nomineringarna till det första skiljedomskommittévalet inletts.

Nomineringsperioden pågår till och med torsdag 9 november. Omröstningen pågår från fredag 10 november till och med fredag 24 november.

I valet utses fem skiljemän.

Nomineringarna sker på Wikipedia:Ansökan om administrativ behörighet.

--Boivie 3 november 2006 kl. 12.02 (CET)

Är detta så viktigt att det bör annonseras ut genom MediaWiki:Sitenotice?--Kruosio 3 november 2006 kl. 14.26 (CET)

Jag tycker det kunde berättigas. MoЯsE 3 november 2006 kl. 14.32 (CET)

Jag har lagt in det nu.--Kruosio 3 november 2006 kl. 15.02 (CET)

Frågor om valet till skiljedomskommittén

Är det fem som ska tillsättas, ska man bara rösta på fem personer, eller alla av de nominerade som man har förtroende för? Om några av de nominerade får lika många röster, hur avgör man vilka som är 1-3:a, 4:a, 5:a (och 6:a), blir det omval mellan de som får lika många röster, eller hur är det tänkt att funka? / Elinnea 10 november 2006 kl. 00.35 (CET)

Man får rösta för och emot hur många man vill. Vid exakt lika röstetal så går man tillbaka i tiden för att skilja kandidaterna åt. Det vill säga att man räknar bort den sist lagda rösten. --Boivie 10 november 2006 kl. 00.42 (CET)

Ok, då fattar jag. Tack! / Elinnea 10 november 2006 kl. 00.45 (CET)

Valsystem nästa gång?

Jag ska börja med att gratulera de fem som blev valda, och säga att jag är övertygad om att ni kommer göra ett bra jobb. Även om jag länge såg ut att hamna i kommittén, så var det här resultatet helt tydligt det som Wikipediagemenskapen ville ha.

Flera användare ställde sig undrande till hur bra det valsystem som använts verkligen är, och jag måste säga att jag delar uppfattningen att detta system inte var något vidare bra. Jag antar att tanken bakom detta system var att så stor andel som möjligt skulle ha förtoende för dem som sitter i kommittén. Detta är väl iofs en bra tanke, men följden blir att nej-rösterna blir hiskeligt mycket mer värda än nejrösterna. Ett extremt överdrivet exempel:

Person A får 1 miljon ja-röster, noll blanka, och en nejröst. Person B får en ja-röst och 1 miljon blankröster och noll nejröster. Enligt nuvarande system skulle då Person B bli medlem i kommittén, och den enda nejrösten på person A är alltså mer värd än en miljon ja-röster.

Inget valsystem är väl perfekt, men detta måste vara ett av de sämre alternativen. Jag föreslår därför att vi försöker finna ett rättvisare valsystem innan det val som börjar om ett knappt halvår, eller åtminstone tar en diskussion om hur valet ska gå till i fortsättningen (det kan ju visa sig att en amjoritet vill ha kvar nuvarande system). //Lelle1987 25 november 2006 kl. 13.52 (CET)

Problemet med det här systemet var ju att det var så många som hade så högt förtroende. Det var ju 7 kandidater som hade över 90% förtroende, och då blev antalet nej-röster direkt avgörande. Jag var orolig att vi inte skulle få fem kandidater med över 50%, och vid 50% väger ja- och nej-röster lika tungt. Engelska ArbCom har ungefär samma system, där kandidaterna rankas efter procent ja-röster (förutom att Jimbo avgör i sista hand). Annars tycker jag att fransmännen har ett intressant system. Där verkar alla som får över 2 tredjedels stöd bli antingen valda eller suppleanter, och ibland dem rankas man efter antalet ja-röster, om jag har förstått det hela rätt (är inte kung på franska). Men vi får ta en diskussion om vad för slags valsystem som passar bäst. --Boivie 25 november 2006 kl. 14.17 (CET)

Om ett system med positiva och negativa röster ska behållas är det mycket rättvisare att använda sig av målskillnad (Ja-nej= resultat) istället för målkvot. Nuvarande system ger starkare röstmakt åt de som törs rösta negativt. Den här gången var det Caesar som inte valdes trots starkt stöd. Men enligt min åsikt ska bara positiva röster tillåtas. Inga neutrala och negativa. De med flest röster väljs. /rrohdin 25 november 2006 kl. 15.13 (CET)

Nja, jag hade kommit på femte plats om rösträkningssystemet hade varit "ja minus nej" och resultatet hade varit det som det blev nu. Det finns dock ett självreglerande element i valsystem, så röstsiffrorna hade nog blivit annorlunda om reglerna hade varit annorlunda.

Ett annat förslag som har kommit upp är att begränsa antalet röstar som man får lägga. Jag ställer mig tveksam till det, men det kanske skulle funka i kombination med att bara tillåta positiva röster. —CÆSAR 25 november 2006 kl. 15.37 (CET)

Vore det inte vettigt att flytta (tillbaka) denna diskussion till Wikipediadiskussion:Skiljedomskommitté/Val?--Jörgen B 25 november 2006 kl. 17.46 (CET)

Bra att två användare som INTE är neutrala hindrades att bli ledamöter. 75.126.48.147 26 november 2006 kl. 20.19 (CET)