Wikipedia:Faktafrågor

Deltagarsidor

Grundprinciperna

Policy och riktlinjer

Kontakt och frågor

Introduktion

Handbok

Lägga till bilder

Att göra

Deltagarsidor
Viktigt Grundprinciperna Policy och riktlinjer
Kontakt och frågor Bybrunnen Anmäl ett fel Vanliga frågor Wikipediafrågor Wikidatafrågor Bildfrågor Wikipedia i media Faddrar Faktafrågor Översättningsfrågor Kontakt / Press Begäran om åtgärder Bilder från Commons i svensk press Byte av användarnamn Volontärer Wikiträffar
Skriva och redigera Introduktion Redigera Att skapa en ny artikel Introduktion till formatering Introduktion till wikilänkar Introduktion till källhänvisningar
Lägga till bilder Introduktion till illustrationer Teknisk manual för illustrationer Månadens nyuppladdade bilder Årets nyuppladdade bild
Att göra Önskelista Veckans tävling Veckans översättning Månadens artiklar Månadens uppdrag Projektkontoret Projekt Kvalitetskontroll Artikelgranskningar

 Arkiv för denna sida     Genväg WP:FF WP:FL

Faktafrågor Fråga om det mesta eller skriv ett svar

Deltagarsidor

Grundprinciperna

Policy och riktlinjer

Kontakt och frågor

Introduktion

Handbok

Lägga till bilder

Att göra

Deltagarsidor
Viktigt Grundprinciperna Policy och riktlinjer
Kontakt och frågor Bybrunnen Anmäl ett fel Vanliga frågor Wikipediafrågor Wikidatafrågor Bildfrågor Wikipedia i media Faddrar Faktafrågor Översättningsfrågor Kontakt / Press Begäran om åtgärder Bilder från Commons i svensk press Byte av användarnamn Volontärer Wikiträffar
Skriva och redigera Introduktion Redigera Att skapa en ny artikel Introduktion till formatering Introduktion till wikilänkar Introduktion till källhänvisningar
Lägga till bilder Introduktion till illustrationer Teknisk manual för illustrationer Månadens nyuppladdade bilder Årets nyuppladdade bild
Att göra Önskelista Veckans tävling Veckans översättning Månadens artiklar Månadens uppdrag Projektkontoret Projekt Kvalitetskontroll Artikelgranskningar

Här kan du fråga om det mesta!

Här kan du ställa faktafrågor som till exempel Vilken är världens minsta däggdjursart?

Vem som helst (även du!) kan sedan försöka svara efter bästa förmåga. Tänk på att de som svarar ofta inte är experter inom ämnet utan lekmän. Svar kommer alltifrån inom några minuter till några veckor. Skriv gärna under dina inlägg med fyra tilde (~~~~), så blir de automatiskt signerade och daterade. Tänk på att inte signera med e-postadress, telefonnummer, bostadsadress och annat som du inte vill ska spridas över Internet.

Men detta svarar vi inte på...

Den här sidan ger inte svar på frågor som handlar om:

• Läxhjälp (annat än möjligen hänvisning till artiklar i ämnet)
• Tävlingar

Vi ger inte personlig rådgivning såsom:

• Medicinsk rådgivning
• Juridisk rådgivning
• Rådgivning om relationer
• Konfessionell rådgivning

I dessa fall kontakta en expert (läkare, jurist, psykolog etc). Det kan hända att det ändå dyker upp svar på sådana frågor här, men dessa svar bör i så fall inte ses som något annat än en lekmans.

Ställ din fråga genom att klicka här

Frågor

Ursprungligt verk

Varifrån är följande material hämtat: https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Pontus_Winroth_SPA.jpg ? Jag lyckas inte hitta den uppgiften på Svenskt Porträttarkiv heller. Tostarpadius (diskussion) 6 februari 2024 kl. 17.28 (CET)

Här va? Eller missförstod jag din fråga?

Svenskt porträttarkiv MatanB (disk.🖌) 6 februari 2024 kl. 19.08 (CET)

Fast uppenbarligen har Svenskt Porträttarkiv scannat (eller avfotograferat) en sida ur en bok, jag antar att frågan handlar om vilken bok det kommer från.FBQ (diskussion) 6 februari 2024 kl. 21.36 (CET)

Jag försökte på Google books men lyckades inte hitta något där. Fadern sägs dock beskrivas på sidan 44 och sonen på sidan 95, så det handlar helt klart inte om alfabetiskt ordnade personer. Det måste ju också vara utgivet efter 1936.FBQ (diskussion) 6 februari 2024 kl. 21.46 (CET)

Ja, jag har inte lyckats lista ut det hela ännu, så jag hoppas att fler tittar på detta. Tostarpadius (diskussion) 9 februari 2024 kl. 11.22 (CET)

Denna fråga är fortfarande inte besvarad. Tostarpadius (diskussion) 12 mars 2024 kl. 16.15 (CET)

Detta gäller ännu vilket ledde till att jag hämtade den tillbaka från arkivet. Nog måste detta vara möjligt att lösa med förenade krafter. Tostarpadius (diskussion) 23 april 2024 kl. 15.52 (CEST)

Cornelius Sjöcrona

Jag skrev nyss artikeln om Cornelius Sjöcrona (1824–1906) och lade då in en topplänk i artikeln om Cornelius Sjöcrona, och när jag höll på upptäckte jag att det står i artikeln att Cornelius Sjöcrona har en gata uppkallad efter sig i Kristianstad. Då jag noterade att den 1824 födde som jag skrivit om var regementschef för regementet som då hade sin expedition i Kristianstad, var stadsfullmäktiges ordförande där i tjugo år, folkskoleinspektör med mera kändes det som han hade en tydlig koppling till staden, medan jag inte kan se någon direkt koppling till staden för landshövdingen. Uppgiften hade ingen källa, är det någon som vet något sätt att kontrollera vilken Cornelius Sjöcrona gatan egentligen fått namn efter? FBQ (diskussion) 3 april 2024 kl. 22.51 (CEST)

Denna debattartikel hävdar att gatan är uppkallad efter generalmajoren. Boivie (diskussion) 4 april 2024 kl. 07.52 (CEST)

Tack. Jag gjorde en ny sökning, och det enda jag hittade var debattartikeln som du då redan visat på. Funderar på att flytta uppgiften till generalmajoren artikel med den som källa, men tänkte att jag väntar några dagar få se om någon annat dyker upp.FBQ (diskussion) 4 april 2024 kl. 20.05 (CEST)

Det torde inte råda någon tvekan. Visserligen tjänstgjorde landshövdingen i Hovrätten för Skåne och Blekinge, som var placerad i Kristianstad till 1921, men hans koppling till staden är betydligt svagare än hans kusin generalens. Tostarpadius (diskussion) 4 april 2024 kl. 20.27 (CEST)

I jakt på uppgifter om gatunamnet hittade jag denna sida som visserligen inte ger svar på den frågan men litet mer uppgifter om C A Sjöcrona som kanske kan vara av intresse för hans artikel som sådan, nämligen att han även drev ett teaterbolag (se uppgifterna rörande tomt 1 i länken). /FredrikT (diskussion) 7 april 2024 kl. 22.21 (CEST)

Tack! Jag skall titta på uppgifterna om teaterbolaget, om jag skriver mer om Kristianstad kanske det blir tillfälle att utöka. Egentligen har jag just nu en väldigt lång kö på saker att lägga in, men det blir möjligen tillfälle att återkomma till honom.FBQ (diskussion) 14 april 2024 kl. 09.37 (CEST)

Det finns en annan artikel från samma tidning som ingår i en serie om personerna bakom gatunamnen i Kristianstad. Det är fortfarande en tidningsartikel, men man kan anta att det ligger ett mått av efterforskning bakom, så den borde vara bättre som källa än debattartikeln.[1]

Cornelius Alexander Sjöcrona var inte bara general utan också stadsfullmäktiges ordförande i slutet av 1800-talet när Kristianstads nya stadskärna växte fram efter att vallarna rivits.
Han är först ut i vår sommarserie om människorna bakom gatunamnen i Kristianstad med omnejd.
Sjöcronas gata är en av Kristianstads verkliga paradgator med utsikt över lummiga Östra begravningsplatsen. Det pampiga hörnhuset med jugendfasad mittemot började byggas 1903.

Edaen (diskussion) 14 april 2024 kl. 11.35 (CEST)

Namn på azerbajdzjanska

Jag skapade igår en artikel om azeriske judoutövaren Balabay Aghayev. Efter att läst EU:s handbok om utländska namn på svenska samt i vår artikel om azerbajdzjanska så antar jag att den korrekta namnformen bör vara: Balabäy Ağayev. Vill gärna ha det bekräftat av någon mer språkkunnig innan jag genomför en flytt. Mvh Fredde^✔ 27 april 2024 kl. 09.34 (CEST)

Ja, jag tycker det verkar stämma. Boivie (diskussion) 27 april 2024 kl. 10.09 (CEST)

Trängselskatt (2 gånger?) för en körning efter anländning till Stockholm

Hej! Om man anländer till Stockholm i Statsgården på morgonen klockan 6.30 (V-Line, Finlandsfärjan) och kör med bilen till öster vid Danvikstull, sen kör på vägen nr 75 västerut, vänder sig på E4:n (Essingeleden) för att slutligen fortsätta på E4 norrut mot t. ex. Uppsala, måste man verkligen betala trängselskatten två särskilda gånger för den morgonen? Dvs. blir man skatteskyldig först vid Danvikstull och andra gången på Essingeleden? Och vad händer när man kommer tillbaka samma väg. Två betalningar åven då? Jag är en finsk lantispojke som ej förstår systemet. 93.106.131.252 5 maj 2024 kl. 21.51 (CEST)

Hej, det korta svaret är ja, du behöver betala varje gång du passerar en betalstation mellan kl. 06:00–18:29. Du kan läsa mer om trängselskattsavgifter, tiderna man behöver betala och dygnsmaxbelopp på Transportstyrelsens hemsida, se här. / Lucie Manette ^(Diskussion) 5 maj 2024 kl. 22.12 (CEST)

Kör man från Stadsgården norrut på Centralbron och Klarastrandsleden blir det bara en trängselskattpassage. Kl. 6.30 borde det inte vara orimligt mycket kö där. 90.227.175.218 5 maj 2024 kl. 22.34 (CEST)

I Stockholm tas det ut avgifter från bilister på olika sätt. Ett sätt är att passera in och ut ur Stockholms innerstad förbi en så kallad betalstation för trängselavgift. Dessutom betalar de som använder Essingeleden för att passera runt Stockholm en särskild avgift för att de använder Essingeleden för detta ändamål. Så svaret är JA, om du och din bil kommer med båt till Stadsgården på dagtid en vardag så får du betala dels skatt/avgift när du passerar en betalstation för att lämna Stockholms innerstad, dels skatt/avgift om du väljer att köra Essingeleden.

Å andra sidan, kör du en bil som är registrerad i utlandet slipper du dessa avgifter helt och hållet. Då är det gratis att köra in och ut ur Stockholm och du kan köra Essingeleden fram och tillbaka utan att betala några särskilda skatter/avgifter för just det nöjet. FWIlkens (diskussion) 6 maj 2024 kl. 08.29 (CEST)

Det verkar inte längre stämma enligt artikeln om trängselskatter: "Från och med 1 januari 2015 gäller även trängselskatt för utländska fordon." CalleC (diskussion) 6 maj 2024 kl. 08.42 (CEST)

Långhus

Artikeln Långhus (byggnad) berättar om hur sådana såg ut och när de infördes, men när och varför upphörde de att användas? När såg man senast ett långhus användas i Skandinavien? Har t.ex. tidiga missionärer beskrivit det? Blev det med tiden omodernt att bo så, eller varför upphörde bruket? Finns det en direkt övergång från bostads-långhus till ladugården / ekonomibyggnaden på ett lantbruk, dvs att allt som hände var att folket flyttade ut? LA2 (diskussion) 6 maj 2024 kl. 16.17 (CEST)

Här finns en doktorsavhandling i frågan: [2]. Jag har bara läst sammanfattningen, och det verkar inte finnas något enheltligt svar. Det som förvånar mig är att kristnandet verkar ha spelat stor roll. För att långhusen var svårt förknippade även med ideologi och kult. LittleGun (diskussion) 6 maj 2024 kl. 16.39 (CEST)

Långhuset hade redan börjat förlora mark under vikingatiden, det är framför allt under äldre järnålder där de riktiga långhusen dominerar. Under loppet av vikingatiden är det tydligt att det sker en större differentiering mellan olika byggnadstyper. Sedan brukar även hallbyggnader i stolpkonstruktion kallas långhus, de blir ju kvar längre, vill minnas att man hittat en som var i bruk i Uppland på 1100-talet. Men det verkar framför allt vara knuttimringsteknikens genombrott som får dem att försvinna. Jag höll på och intresserade mig lite för det här för många decennier, så jag gick in och tittade på LittleGuns länk för att se om det fanns något nytt intressant, men jag så inte så mycket nya rön. Jag såg att författaren ställer sig tveksam som tidiga spår av timring som i städer som Birka på 800-talet spelat roll för att föra in knuttimrade byggnader, och det håller jag med om, samtidigt handlar det ju om att det finns för få spår, influensen har troligen främst kommit någon annan väg. Sedan nämner ju författaren knappt skiftesverket, som ju förekommit även hus som inte har takbärande stolpar i stor utsträckning genom historien, och dessutom så har ju uppdelningen mellan fähus och bostadshus inte alls varit lika strikt i södra Sverige där man ofta hållit getter och höns inne i stugan, där har ju bostadsutvecklingen sett annorlunda ut.FBQ (diskussion) 7 maj 2024 kl. 19.53 (CEST)

Men, ändå. Det var en byggnadstyp som använts i 5 000 år, man måste ju säga att det gick snabbt sen. LittleGun (diskussion) 7 maj 2024 kl. 21.24 (CEST)

Ja, absolut. Det måste ju ha funnits en uppenbar fördel att gå över till timmerhus eftersom det slår igenom så ordentligt. Jag har egentligen ingen idé. De måste ju ha varit lättare att få välisolerade, men frågan är om det var främsta orsaken. Var det torvtäckt med låga väggar borde det ju gå att få det lika välisolerat. Att slippa riskera få in fukt i huset är ju en del. Jag är ju dålig på de tekniska bitarna så det blir mest gissningar. Men hos samerna har ju timringstekniken gamla anor, så jag har ju misstänkt att den var ganska utbredd i Finland innan den slog igenom i Sverige och att det var den vägen de nya byggnaderna kom in. Jag vet inte hur det ser ut med belägg där. Den är ju utbredd längre österut i Ryssland också.FBQ (diskussion) 7 maj 2024 kl. 21.55 (CEST)

Om man tittar på 1000- och 1100-talet finns ju ett ganska påtagligt kulturinflytande österifrån i fyndmaterialet, särskilt då i östra Sverige. Sedan är frågan vad det står för och hur intensiva kontakterna varit. Det skriftliga källmaterialet är det ju dåligt med.FBQ (diskussion) 7 maj 2024 kl. 21.59 (CEST)

Jag kan också tänka mig att det delvis är kopplat till en social omvälvning också. Jag vill minnas att tanken var att den här hallen i Uppland stod kvar ännu när modernare byggnader uppförts, och man tänkte sig att den kan ha fortsatt fungera som en slags festhall. När det i början av medeltiden börjar växa fram en ny stormansklass som övergår till det som till slut blir adel blir det ett tydligare fokus på att makten ligger i jordägande och inte på handelskontakter. De börjar uppföra nya borghallar och markera sin status med dessa. Samtidigt tillkommer nya bönder som inte är självägande - vilket tidigare var tecknet på att vara träl, och för vilka en hall skulle ses som opassande. Då kan jag gissa att de gamla hallarna i viss mån hade spelat ut sin roll. Samtidigt har ju seden separata gästabudsstugor funnits kvar, de får dock ett annat utseende. Jag tror ju att de sociala förändringarna under den här tiden var mer omvälvande än de religösa. FBQ (diskussion) 7 maj 2024 kl. 22.24 (CEST)

Av doktorsavhandlingen så anges ju ideologiska/kult-skäl. Jag antar att kristendomen spelade stor roll. Typ att kyrksalarna tog över långhusens "uppdrag", eller missförstår jag? De 5000 åren är fortfarande överväldigande för mig, jag kände inte till det tidspannet. Spontant är det svårt att se någon praktisk (till skillnad från kult/ideologisk) orsak att överge långhus. De borde funkat riktigt bra efter 5000 år, alltså rent tekniskt, med "fuktspärrar" och "rökventilation". Boskap fortsatte ju dela boning med människorna långt in på 1800-talet, åtminstone när det var kallt. 5000 år, "if it is not broken, why fix it"? LittleGun (diskussion) 7 maj 2024 kl. 23.16 (CEST)

Den innehöll sådant, det går väl inte att utesluta, men det känns mest som en spekulation. Absolut har hallarna helt klart också haft en religiös/rituell betydelse. Men samtidigt är ju långhuset som finns på varje gård rimligen varit kopplade till seder som tjänat gårdens väl och ve - gårdens folk och gårdens förfäder, som ju även efter kristendomen en tid fortsatte begravas på gårdsgravfältet. Att kyrkan skulle ta över den rollen känns inte självklart. Och exempelvis juldrickandet och andra tilldrickanden exempelvis förefaller ju helt obrutet fortsatt in i medeltiden. Man kan givetvis tycka att långhuset fungerar bra. Samtidigt är kan ju knappast det knuttimrade huset ses som något opraktiskt. Som tekniken kommer österifrån tror jag inte heller att det är något skulle kyrkan skulle ha varit pådrivande i att introducera. Det troliga är ju också att den först kommer i olika uthus därmed till slut helt ersätter långhuset. FBQ (diskussion) 8 maj 2024 kl. 00.20 (CEST)

Jag missade ju igår helt att prata om gårdsformerna, för övergången från stolpburna tak till andra byggnadssätt är ju också samtidigt som gårdarna blir kringbyggda. Vet ju att Sigurd Erixon spekulerade kring att formerna skulle vara inspirerade av Sachsiska borgar. Jag vet inte om det är ett trovärdigt förslag, i grunden dyker ju tendensen att placera byggnader i vinkel till varandra runt en gårdplan upp redan då yngre järnåldern börjar, men det är fortfarande luftiga gårdsplaner, det är övergången vikingatid-medeltid som vi får helt slutna gårdar. Jag vet inte om det kan ha försvarstekniska fördelar, en rånare kan du ju möjligen hålla ute, det går ju annars lätt att ta sig över taket in på gårdsplanen, visst kan du skjuta mot en inkräktare från vindögon och loftgångar, men med yxa och lite tid går det ju att komma in överallt, och alternativt går det ju att bränna hela gården. Men det är ju möjligt att möjligheten att kunna stänga igen gården varit centralt i övergången till nya byggnadstyper. FBQ (diskussion) 8 maj 2024 kl. 07.19 (CEST)

Ja, för mig är detta helt nytt. Jag har alltid föreställt mig, tagit för givet, en glidande utveckling via långhus. Inte att långhusen var förhärskande så länge, och sen så snabbt byttes. Jag har ju inte läst doktorsavhandlingen, men i åtminstone sammanfattningen ges ju "ideologiska/kult-skäl" stort utrymme, och det borde ju finnas något mer än ren spekulation. Kyrkan måste ju inte heller varit pådrivande, det kan ha varit en mer organisk förändring när ideologi och kult förändrades, till och med mode. Högsätet flyttades in i kyrkan och där markerades status även på andra sätt. Det är ett enormt tekniksprång annars, som borde haft mycket mer uppenbara tekniska fördelar. 5000 år är länge, det har funnits anledning till skydd och försvar tidigare, och långhusen försvann ju inte i värsta orostiderna. Å andra sidan borde ideologi och kult förändrats mycket också. Egentligen förvånar det också, att kult och ideologi skulle varit homogent så länge. LittleGun (diskussion) 8 maj 2024 kl. 07.34 (CEST)

Lite känns det som det blir överdrivet om man tänker det sig som en 5.000-årig tradition som bryts. Artikeln nämner ju mittsule och mesulekonstruktioner av tak - en eller två rader av takbärande stolpar, vilket ju egentligen är ganska olika konstruktioner. Dessutom finns ju även andra typer av hus, enklare hus som grophus har inte haft några takbärande stolpar alls och förekommer flitigt under hela järnåldern. I grund och botten är takbärande stolpar en ganska grundläggande konstruktion som finns i hela världen. Man hade ju knappast begrepp om att det var en 5.000 årig tradition man övergav när andra byggnadstekniker slog igenom. En skillnad som är påtaglig är ju att det finns ett flertal bevarade timrade 1200-talshus, medan hus med takbärande stolpar normalt inte stått mer än 50 år innan de måste rivas sedan stolparna börjat murkna. Nu vet jag inte i vilken grad det spelat roll för forntidens människor, 50 år är ju en tillräckligt lång tid att ha tak över huvudet. Jag blev fundersam kring omnämnandet av att högsätet flyttas in i kyrkan - det kände jag inte igen. Högsätet förblir ju tvärtom ända in på 1800-talet namnet på husbondens plats vid bordet i stugan. FBQ (diskussion) 8 maj 2024 kl. 16.29 (CEST)

Det där med "högsäte" var mitt hittepå. Jag menade att kyrkan hade särkilda platser för prominenta, vilket kunde tänkas tagit över vikten av ett högsäte i en större sal där alla kunde se. Man fick en annan, ny, centralare mötesplats för en större gemenskap. En "ny ideologi/kult" som doktorsvhandlingen nämner.

Att de "visste" att de bröt en 5000 årig tradition var inte min poäng. Min poäng var att har något funkat i 5000 år så funkar det riktigt bra. Det är intrimmat och effektivt. Då måste det ske något radikalt för ett byte. Jag förstår att det skedde en viss förändring och fanns varianter. Men ändå. Både doktorsvahnadlingen och vår artikel nämner 5000 år för en tillräckligt gemensam teknologi.

Jag har alltid tänkt att man hade ett långsikitgare tänk förr i tiden, att man byggde för framtida släktled. Men det kanske är en myt eller kom senare. 50 år tycker jag är en kort tid annars. Det kan ju också vara så att långhusen var enkla att reparera och underhålla och därför fanns inte behovet. LittleGun (diskussion) 8 maj 2024 kl. 17.25 (CEST)

Jag ber om ursäkt att du tvingas diskutera med en amatör. Jag har mycket dålig koll, inget annat än gymnasiehistoria. Jag förvånades bara över doktorsvhandlingens (och Wikipedias) uppgift om 5000 år och att doktorsavhandligen kopplade den förändringen till kristendomen. Båda dessa var omvälvande för mig. Jag ar aldrig tänkt på boende som någon annan funktion än skydd från väder och vind, och som status "vräkighet".--LittleGun (diskussion) 8 maj 2024 kl. 17.33 (CEST)