Wikipedia:Bybrunnen/Arkiv/2012/Januari

km/h eller km/tim?

I artikeln Kalmar-Berga Järnväg ändrade en användare förkortningen km/tim till km/h. Den senare förkortningen är den internationellt accepterade förkortningen. Ändringen återställdes emellertid av en annan användare med motiveringen att km/tim är bättre i löpande svensk text. Jag vet inte om jag är benägen att hålla med. Jag skulle därför vilja få andras syn på vilken förkortning som bör användas i löpande text. Båda varianterna verkar förekomma flitigt på Wikipedia. Stigfinnare 1 december 2011 kl. 16.25 (CET)

"km/h" känns mest bekant för mig och ser bäst ut. - Green Yoshi (^d_b) 1 december 2011 kl. 16.30 (CET)

[redigeringskonflikt x 2] Svenska bör ha företräde på svenskspråkiga Wikipedia. Generellt har vi väl dock som princip att i det längsta söka undvika förkortningar, så i löptext skulle jag skriva "kilometer i timmen". Talar vi om tabeller och liknande skulle jag nog dock skriva "km/tim". /FredrikT 1 december 2011 kl. 16.32 (CET)

Jag håller med dig om att vi bör skriva ut och såg även vad som stod i artikeln timme. - Green Yoshi (^d_b) 1 december 2011 kl. 16.41 (CET)

km/h är en enhet för hastighet och skrivs precis så. Timme kan man förkorta till tim. om man vill (även om det är bättre att skriva ut), men inte km/h. /ℇsquilo 1 december 2011 kl. 16.48 (CET)

I artikeln Kilometer per timme används uteslutande förkortningen km/h. ⬤Bοⅳⅰе 1 december 2011 kl. 17.06 (CET)

I grundskolan lärde jag mig i matematiken h som en standardförkortning av timme, och detta i svenska skolan. Om det gäller texter generellt eller matematiska sammanhang specifikt vet jag inte, men det får mig att tycka att km/h känns mest välbekant. Om det finns en slags (internationell) standard så borde man förstås hålla sig till dem, men jag hittar inte ens m/s om hastighet i SI-systemet; det närmaste km/h är h för timme i Non-SI units mentioned in the SI. --flinga 1 december 2011 kl. 17.56 (CET)

Språkrådet svarar så här: Ska man förkorta kilometer i timmen km/tim. eller km/h?. /Dcastor 1 december 2011 kl. 18.13 (CET)

Eftersom länken åtminstone för mig inte ledde ända fram citerar jag:

Km/h lämpar sig bäst i internationella tabeller och då man har mycket ont om plats. Annars är km/tim. (eller km/tim, utan punkt) att föredra för svenska läsare, och i löptext är det bäst att skriva ut kilometer i timmen.

(Jag utgår från att versaliseringen i början är ett slarvfel.)

--LPfi 1 december 2011 kl. 19.09 (CET)

"km/t" isåfall. Annars kan vi köra m/s för full SI-implementation. :P Schh 1 december 2011 kl. 23.24 (CET)

Vad säger svenska läroböcker inom fysik och matematik? De bör vara styrande när det gäller naturvetenskapliga frågor. Mange01 1 december 2011 kl. 23.30 (CET)

Läroböcker i åtminstone fysik på högre nivå borde väl köra med SI-enheter och är irrelevanta för vår frågeställning. I fysik är m/s adekvat, så icke i de artiklar jag antar här diskuteras. Och fastän km/t kan verka lockande så bör vi väl ha stöd av någon auktoritet för att använda det. --LPfi 1 december 2011 kl. 23.46 (CET)

Jag tänkte främst på gymnasiets läroböcker, eftersom de har stort genomslag bland allmänheten. Mange01 1 december 2011 kl. 23.59 (CET)

Den enda accepterade och använda förkortningen i det sammanhanget är km/h. Stigfinnare 2 december 2011 kl. 08.50 (CET)

"Den enda accepterade och använda förkortningen"? Är inte det ett något märkligt påstående i beaktande av vad Språkrådet säger i det citerade stycket ovan? /FredrikT 2 december 2011 kl. 08.58 (CET)

Misstänker att han syftade på gymnasiets läroböcker. --Mgr 2 december 2011 kl. 10.24 (CET)

Ibland behöver man använda sorten flera gånger i löpande text, och då blir det otympligt med så många hela ord: "Hennes medelhastighet var 147 kilometer i timmen, vilket var 4 kilometer i timmen bättre än favoriten, men 3 kilometer i timmen under gällande världsrekord". I sådana fall skulle jag mycket hellre använda km/h. Då sätter man mer fokus på de ord som relaterar värdena till varandra än till de enskilda värdena var för sig. /Rolf B 2 december 2011 kl. 09.01 (CET)

Fast i det ovanstående exemplet räcker det väl gott att använda termen en gång? "Hennes medelhastighet var 147 kilometer i timmen, vilket var 4 bättre än favoriten, men 3 under gällande världsrekord". /FredrikT 2 december 2011 kl. 09.28 (CET)

Jag ser inte detta som något större problem, kanske kan man skriva km/tim i "vanlig text" och km/h i text som är lite mer teknisk, till exempel löparen springer 5 km/tim men bilen går 50 km/h. Lite luddigt förstås. km/h sparar plats, vilket ger fördelar i tabeller. Dock inte km/t vilket jag tycker kan leda tanken fel. Skriva ut hela begreppet blir lite tungt. Samma fråga bör väl gälla m/sek (meter/sek) som man ibland kan se och m/s. --Xauxa 2 december 2011 kl. 09.36 (CET)

Att använda km/t är ordentligt fel eftersom t är förkortningen för enheten ton. Stigfinnare 2 december 2011 kl. 12.58 (CET) Korrigerad Stigfinnare 2 december 2011 kl. 12.59 (CET)

I de två externa källorna [1] och [2] är kilometer i timmen bäst i text men km/tim kan användas. Förkortningen km/h får bara användas i strikt tekniska sammanhang. Nu kan det hävdas att när man anger en hastighet så är det strikt tekniskt men jag tror inte det var tanken i källorna. Mycket ont om plats gäller inte text på wikipedia. Det verkar som om båda används och den strikta myndighetsregeln inte följs. Sök på svenska med bing.se ger 10 gånger fler km/h än km/tim. På SVD 5 km/tim för varje 3 km/h. På DN hälften så många km/h som km/tim. Det är naturligt att internet har högre andel km/h än dagstidningar eftersom teknikdokument innehåller km/h. Är det ett språkskifte? Slutsats: Den som skriver texten på wikipedia kan välja men eftersom båda kan användas i skrift ska det inte editeras senare. Kanske inte passar på wikipedia där allt kan ändras av vem som helst. I vilket fall bör Kilometer per timme utökas och få källhänvisningar till de två källorna. Maundwiki 2 december 2011 kl. 17.13 (CET)

Vi bör i princip undvika alla förkortningar i löpande text. Det blir enligt min mening snyggast om vi tillämpar den regeln konsekvent. Därmed inte sagt att jag själv alltid har gjort det. Fernbom2 7 december 2011 kl. 07.36 (CET)

Att skriva ut enhetsnamn på fysikaliska storheter (= mätetal multiplicerat med enhet) ser ytterst märkligt och amatörmässigt ut för någon med ett minimum naturvetenskaplig utbildning, och hör i mitt tycket därför inte hemma i ett uppslagsverk. Det ser snarare ut som dagstidningstext för mig, och Wikipedia bör rimligtvis vara mer professionellt skriven än så med avseende på sakkunskap. Det finns internationella konventioner för naturvetenskapliga skrivsätt, något annat än det finns det ingen anledning att följa om man skriver seriöst syftande text. Tomas e 7 december 2011 kl. 21.08 (CET)

Det finns konventioner inom alla vetenskaper, men jag kan inte se att dessa bör gå före lättlästheten i fall som dessa. Utskrivna förkortningar är därför att föredra. Fernbom2 7 december 2011 kl. 21.13 (CET)

(Jag går i grundskolan, åk 7, just nu. Och där får vi lära oss att man ska skriva km/h. Skriver man km/t elr hm/tim så får man en bock, fel altså. Därför tycker jag att man BÖR skriva km/h, eftersom det är det man lär sig.) -Josve05a (d) 7 december 2011 kl. 21.34 (CET)

@Fernbom2: Ibland underlättar det läsning betydligt mer att inte bryta mot läsarens förväntningar. Man skriver aldrig "kilogrammeter per sekund". Enheter är inte samma sak som vanliga ordförkortningar: "ca" kan bytas ut till "cirka" utan att dess karaktär ändras. Det gäller inte alltid enheter.

andejons 7 december 2011 kl. 21.47 (CET)

Användare Josve05a:s synpunkt väger tungt.

Åtminstone i Wikipediaartiklar om naturvetenskap och teknik bör vi använda km/h. Vi kan inte tillåta språkrådet att ändra fackterminologi, utan där måste läroböcker och standarder betraktas som auktoriteter. Mange01 7 december 2011 kl. 22.37 (CET)

Vad gäller vilken förkortning som bör användas instämmer jag med närmast föregående. Vad gäller andejons invändning har jag aldrig sett någon uppgift om "kilogrammeter" - jag vet inte ens vad det är - men "kilometer i timmen" och "meter i sekunden" ser jag som det naturliga i vanliga meningar. Fernbom2 8 december 2011 kl. 13.54 (CET)

Vilket kanske bör användas för att konstruera en tumregel: Sammanhang där man diskuterar kilogrammeter, voltampere och liknande är oftast till sin natur såpass tekniska att SI-enheters förkortningar faller sig naturliga och utskrivning av enheter snarast förvirrar. Enheter som man använder i vardagsspråket torde däremot bra kunna skrivas ut i de flesta artiklar.

Kilogrammeter används t.ex. i kilogrammeter per kvadratsekund (enheten för kraft) och kilogramkvadratmeter per kubiksekund (enheten för effekt), om jag inte förvirrat mig - jag tror ingen lättare läser de utskrivna formerna än kgm, kgm/s² respektive kgm²/s³.

--LPfi 8 december 2011 kl. 16.58 (CET)

Kilogrammeter per sekund är enheten för rörelsemängd, tämligen unik i att den inte har en tilläggsenhet. Enheterna för kraft kan skrivas newton, effekt i watt. Men huvudpoängen är rätt: i vissa sammanhang underlättar det möjligen att skriva ut enheter, men i andra blir det störande (gäller även om texten innehåller många enheter, även om de alla är tämligen vardagliga).

andejons 8 december 2011 kl. 17.36 (CET)

Jag är trots allt tveksam till förkortningarna. När man skriver för fackfolk är det självklart att använda dem, men jag tycker personligen inte om att tvingas läsa text som innehåller abbreviationer som jag inte kan läsa ut när jag vill ta reda på något i ett allmänt uppslagsverk. Att jag inte vet vad en term betyder är en helt annan sak. Fernbom2 13 december 2011 kl. 13.52 (CET)

Jag blev tvungen att kolla mina gamla böcker från gymnasieskolan ("Tekonologi" av Lars-Gunnar Nilsson, ISBN 91-24-32913-4 m.fl.) och de använder i de flesta fall SI-enheter, dvs m/s för hastighet, endast i undantagsfall km/h, aldrig km/tim. /ℇsquilo 7 december 2011 kl. 23.13 (CET)

I tekniska sammanhang har jag aldrig stött på något annat än km/h, aldrig km/t eller km/tim. --Petter 18 december 2011 kl. 13.21

Jag uppdaterade WP:Skrivregler#Fackterminologi efter hur jag uppfattade ovanstående diskussion.Mange01 24 januari 2012 kl. 18.28 (CET)

Mall:Vissteduwiki

Skulle man inte kunna återuppliva ovanstående mall med ett förbättrat utseende och lägga in i olika artiklar?

--Rasmus 28 17 december 2011 kl. 22.49 (CET)

Tycker inte den ska vara i artiklar då jag gärna ser att de har så lite distraherande mallar som möjligt. De nödvändiga åtgärdsmallar är tillräckliga. Detta verkar mer vara en "tipsmall" och kanske kan den fungera som sådan, i stil med mallen förhandsgranska. Höstblomma 18 december 2011 kl. 10.00 (CET)

"Tipsmall"? Menar du som en man lägger in på användardiskussioner? Verkar ha legat i bland annat artikeln om Sverige bl.a. --Rasmus 28 18 december 2011 kl. 13.14 (CET)

jag tycker att vi ska försöka hålla artiklarna så befriade som möjligt från "blaffor". Vi kan inte ha alla möjligheter omnämnda överallt, framförallt inte i artikeltexten. Redan åtgärdsmallarna diskuteras då och då om de egentligen hör hemma på diskussionssidan istället för på artikelsidan. --MagnusA 18 december 2011 kl. 16.06 (CET)

Fotnotsplacering

Jag tycker det är problematiskt med var/hur jag skall placera en fotnot som bara styrker den sista meningen i ett stycke. Sätter jag fotnoten direkt efter styckets sista punkt kan det ju lika väl tolkas så att fotnoten styrker hela stycket. Nuvarande skrivning känns inte tydlig:

”Om källhänvisningen avser en hel mening eller ett stycke, så ska fotnoten ligga direkt efter den sista punkten (utan mellanslag innan).”

/--Nyström 11 december 2011 kl. 14.53 (CET)

Om du sätter noten innanför punkten kanske? Sedan tycker jag att vi ibland kan vara frikostigare med att ange i noterna vilken information de täcker, det skulle lösa många problem. Niklas R (D^#) 11 december 2011 kl. 14.57 (CET)

Om man sätter noten strax innan punkten så kommer den inom kort att flyttas till efter punkten. Jag brukar istället sätta noten i samband med något nyckelord tidigare i meningen, varvid den mer sällan blir flyttad. En kort kommentar om vad referensen stöder, såsom Niklas R rekommenderar, är också på sin plats. I en del fall kan man också börja nytt stycke före meningen ifråga. --LPfi 11 december 2011 kl. 16.00 (CET)

När jag läser källhänvisningar utgår jag ifrån att källan styrker allt före fotnoten, om det inte är ett enskilt ord eller citat. Om man infogar information däremellan bör man kopiera fotnoten som satts på slutet (finns det ingen kan en {{subst:kb}} vara befogad), sätta den efter skiljetecknet (punkten, kommat, semikolonet) som skiljer föregående mening eller stycke från din nya information. Fast det finns det säkert olika åsikter om, och vissa uppgifter anses för triviala för att behöva källa. Vivo 11 december 2011 kl. 16.59 (CET)

Det sistnämnda kan vara ett problem, om resten av stycket har en referens. Man kan vilja förtydliga en formulering, men på ett sätt som samtidigt tolkar formuleringen på ett visst sätt. Ibland är det tydligt att det är den enda rimliga tolkningen (och en tydligare formulering för samma sak kan använda samma källa), men ibland kan det verka så ur ett perspektiv, medan källans författare hade ett annat. Att förtydliga utan att kolla källan är därför farligt och en del källor är svårtillgängliga (och många referenser alltför ospecifika för att man lätt skall kunna kolla fast källan är tillgänglig). Att lämna dåliga formuleringar är inte heller särskilt bra. --LPfi 11 december 2011 kl. 19.37 (CET)

Tänk om man kunde sätta ref taggen runt det som den styrker, och så färgmarkeras detta om man håller muspekaren över siffran - bara en tanke...--Balzac 11 december 2011 kl. 22.23 (CET)

Tack för alla synpunkter! Balzacs önskan kan jag instämma i. Men till dess gäller det tydligen att precisera sina källhänvisningar på ett tydligt sätt av något slag. Men sen skall ju mina/våra (enskilda) typer av källhänvisningar också kunna tolkas på ett samstämmigt sätt av alla läsare. Så eg skulle jag vilja se tydligare formulering i riktlinjerna i WP:Källhänvisning. /--Nyström 12 december 2011 kl. 11.38 (CET)

Balzacs tanke är bra. Ännu bättre hade det varit om det hade varit implementerat så från början. Men jag tror inte att det är realistiskt att ändra källhänvisningar i en kvarts miljon artiklar. /ℇsquilo 12 december 2011 kl. 19.32 (CET)

Liknande förslag har varit uppe förut (jag minns inte vem som föreslog det då, kanske var det Blzacs även då?) och i mitt tycke vore det en av de bästa tillägg till programvaran som Wikimedia kunde satsa på (de har ju några miljoner dollar i reserv att ta av)! Jag ser inte något problem med ett successivt införande av en sådan märkning. Vad skulle problemet vara om inte alla artiklar har det från början? Varenda en som får det förtydligat vore i mitt tycke en framgång, även om hundratusentals återstår! Visst fungerar citat-funktionen redan nu, men det är ett klumpigt system och det blir förbaskat svårläst med all extra text i redigeringsläget. Är det någon som vet var man lägger sådana här förslag på förbättringar för programvaran egentligen? Är det på Bugzilla? Jopparn 12 december 2011 kl. 22.21 (CET)

Håller med! Jag skulle även vilja dölja saker man inte vill se bland notförteckningen. Som det är nu står det en massa information som jag inte behöver. För mig räcker författare, boktitel och sida. Vill jag veta mer så vill jag kunna klicka på noten och få den att expandera och få fram isbn-nummer, medförfattare, tryckår mm. Vidare skulle det vara fint om man kunde sortera noterna. Det skulle vara mycket smidigare om alla noter för en bok gick att gruppera så de hamnade på ett ställe. Som en tabell eller liten databas. Fast då krävs det disciplin när man skriver in noterna. Stavar man fel så blir det galet... Nasko 13 december 2011 kl. 00.07 (CET)

Om man får lov att fortsätta drömma lite skulle jag gärna se att ett klick på fotnoten resulterade i den aktuella källtexten varur artikelinformationen är hämtad, med en list nedtill som anger källans författare, titel etc. /--Nyström 13 december 2011 kl. 14.33 (CET)

Ta en titt på t.ex denna artikeln http://en.wikipedia.org/wiki/McDonnell_XF-85_Goblin#cite_note-6 Jag tycker att det är en mycket snygg lösning på hur man kan dela upp <ref> till de egna underkategorier man vill ha under Referenser. Det är ju en perfekt lösning om man vill organisera efter webbkällor, tidiningar, böcker enkla fotnoter osv. Det kan ju underlätta för den läsare som vill begränsa sig till webbkällor när den söker mer information om ämnet. Är det någon som vet om vi kan dela upp referenser och fotnotiser på samma sätt på svenska wikipedia? C.Nilsson 18 december 2011 kl. 16.09 (CET)

Det är tekniskt enkelt att dela upp fotnoterna på det sättet. Det enda som behövs är en extra "group"-parameter i ref- och references-taggarna: <ref group=X> och <references group=X>. Sedan är det ju inte självklart att alla medredaktörer gillar en viss uppdelning. Till exempel kan tidskrifter som också finns att tillgå på nätet (med eller utan betalning) betraktas både som tryckta källor och webbkällor. Jag tycker att man kan dela upp källor som man tycker det är ändamålsenligt om man själv skriver en lång och någorlunda komplett artikel. Däremot bör man noggrannare kolla in konsensus innan man börjar gruppera noter i en artikel med många medredaktörer. --LPfi 19 december 2011 kl. 11.16 (CET)

Halvlåsning av vissa artiklar

Av princip skall wikipedia vara öppet för alla att redigera på. Vissa användarnamn och ip-nummer blir låsta på lång tid pga klotter eller troll. Ibland blir vissa artiklar halvlåsta/hellåsta under en viss tid pga att den är aktuell och man inte kan komma till koncensus utan att det är ett redigeringskrig. Det finns däremot vissa artiklar som väldigt ofta utsätts för klotter för att de är "tacksamma" att skriva i. Exempel på det är könsordsrellaterade artiklar typ penis, slida och samlag. För att få bort en del av det klottret (ögonblicksingivelsens) undrar jag om inte dessa extra vanliga klotterartiklar skulle kunna halvlåsas. Det innebär att ip-nummer inte kan redigera i dem, men alla registrerade användare kan redigera. Detta förenklar för klottersanerarna, men friheten finns kvar. Adville 17 december 2011 kl. 23.34 (CET)

Jag personligen har inget emot att halvlåsa dessa artiklar mer eller mindre permanent. Vi har dock varit ganska restriktiva med sådant tidigare och jag tror inte det är gemenskapens vilja. --Petter 18 december 2011 kl. 00.53

Jag tror klassen av artiklar som kan vara utsatta är ganska stor, medan antalet artiklar där detta verkligen är ett problem är mycket mindre. Att läsare då och då stöter på "lustigheter" i de artiklarna är oproblematiskt i jämförelse med att andra artiklar tidvis har allvarliga sakfel. Det hör till Wikipedias natur och att stoppa klotter i just dessa artiklar tycker jag vore en kosmetisk åtgärd utan faktisk nytta.

Däremot tycker jag att klotter som är en belastning för klottersanerarna kan utgöra grund för låsning. För egen del ser jag rätt sällan dessa artiklar på min bevakningslista (där jag har några av dem), vilket antyder att de står för en obetydlig andel av arbetet.

--LPfi 18 december 2011 kl. 07.46 (CET)

Jag hoppas inte att det ska bli nödvändigt att halvvlåsa artiklar permanent på svwp, men det kan kanske bli så att man får komma att överväga det av underhållsskäl med tiden. Om artiklar utsätts för mycket klotter från olika ip-nummer utan att det också kommer konstruktiva bidrag från oinloggade kan man halvvlåsa på längre tid, en månad eller ett halvår, kanske även ett år efter en diskussion. I slutändan är vårt mål att skriva ett uppslagsverk, missbrukas friheten med wikitekniken i sådan omfattning att det inte längre gynnar en viss artikels utveckling så får man kanske överväga ett striktare skydd. Höstblomma 18 december 2011 kl. 10.18 (CET)

i skrivande stund är det faktiskt (nästan) ingen artikel av den typ som Adville nämner skrivskyddade, se lista över skyddade sidor, inte ens exempelorden. Däremot har samtliga varit halvskyddade mer eller mindre lång tid och blir problemen för svåra så är ett långtidsskydd förståeligt. Men för oändlig tid, nejtack. Vi vet inte om det är samma ord som är "klotterutsatta" om 100 år som nu. Ju färre artiklar vi behöver ha låsta, desto bättre för det "fria uppslagsverket". --MagnusA 18 december 2011 kl. 15.18 (CET)

Penis är ett av de ord som varit halvskyddade ganska mycket (av ghostrider). Oändlighetsskydd behövs inte, men om man gör som Ghostrider och halvlåser ett halvår åt gången (men bara när ordet missbrukats ofta ett tag). Kan man ha den policyn så blir det lättare att hålla koll samtidigt som man inte missbrukar låsningsverktyget. Adville 18 december 2011 kl. 16.20 (CET)

Den typen av långtidsskydd verkar redan vara accepterad, åtminstone såvitt jag förstått. När någon ledsnar på att rensa i samma artikel gång på gång (eller upptäcker att en viss artikel har oproportionellt mycket färskt klotter) så ligger ett (tidsbegränsat) långtidsskydd nära till hands, så klottersaneraren kan ägna sin tid åt mer försåtligt klotter. Det är nog mest en tillfällighet att de "kroppsrelaterade" orden inte är det just nu. Eller hur man nu ska tolka det. --MagnusA 18 december 2011 kl. 16.35 (CET)

Ok, MagnusA. DEt är bra. (Anledningen att jag tog upp det var att penis dök upp några gånger samma dag, och jag ville ha möjligheten till halvlåsning utan att bli kritiserad för det. Nu vet jag. Adville 19 december 2011 kl. 10.36 (CET)

Vinterfest

Välkommen till Wikipedia:Veckans tävling/Vinterfest som börjar idag. Skriv om och fotografera alla vinteraktiviteter som föregår utomhus under vintern.--Ankara 19 december 2011 kl. 13.04 (CET)

Arbetsetik eller arbetsmoral eller både och?

Jag påbörjade artikeln Arbetsetik för en liten stund sen. Men sen tidigare fanns en likaledes kort artikel som hette Arbetsmoral. Frågan är alltså: Skall vi ha en eller två artiklar, och vad skall den i så fall heta om det bara är en? --Mats33 19 december 2011 kl. 19.17 (CET)

Varför inte ta upp frågan om en sammanslagning på respektive sidors diskussionssida?--I99pema 19 december 2011 kl. 19.22 (CET)

Ok.--Mats33 19 december 2011 kl. 19.30 (CET)

Artikelkvalitet

Om personen Carl Anton Ahlbom har Wikipedia under fem år påstått: "Han ärvde sin förmögenhet och sin titel och hade aldrig något egentligt yrke i sitt liv", vilket visade sig vara totalt missvisande då jag letade upp en källa. Är detta den sämsta biografiska artikeln i svenska Wikipedias historia, eller är det så illa att det förekommer fler liknande fall? /Annika 19 december 2011 kl. 18.35 (CET)

Det är nog risk för det senare. Fram till för ett par veckor sedan hade ju ingen efterfrågat källor (inte du heller, när du redigerade i den för fyra år sedan). Jag vet att jag själv ibland har gjort mig skyldig till liknande saker: Jag har putsat litet, och missat grova och flagranta tveksamheter i exempelvis matematikartiklar.

Vi får väl skärpa oss när det gäller att kräva källor, kanske särskilt när det gäller biografiartiklar. Jörgen B 20 december 2011 kl. 01.41 (CET)

Att jag inte reagerat mot artikeln tidigare beror på att jag på grund av artikelns undermåliga kvalitet uppfattat det som att det rörde sig om en lokalkändis utan någon större relevans. När det helt nyligen framkom att han tillhörde Väg- och vattenbyggnadskåren insåg jag dock att artikeln måste vara mycket bristfällig och att saken borde undersökas närmare. Nu är emellertid artikeln städad från icke källbelagda påståenden. /Annika 20 december 2011 kl. 12.56 (CET)

I dagens Nordkorea må man ärva generalstitlar, men man ärvde knappast en kaptenstitel i VVK i Sverige anno 1894. :-) Låter snarast som något som skrivits av en samtida politisk meningsmotståndare, t.ex. i lokalpress. Tomas e 20 december 2011 kl. 17.31 (CET)

Kan nog vara en poäng att kolla användarens övriga redigeringar. Lokalpatrioter som skriver ner sina politiska motståndare på Wikipedia är nog vanligare än vi vågar hoppas. /Grillo 20 december 2011 kl. 18.15 (CET)

Sortering av islänningar

Jag ser att standardsorteringen för islänningar varierar, både sortering på förnamn och efternamn förekommer. Hur ska vi ha det? Förnamn kanske är det mest korrekta med islandströjan på men POMMF på svenska är väl sortering på efternamn? Luttrad 20 december 2011 kl. 01.37 (CET)

Islänningarna ska sorteras på förnamn. När telefonkataloger av papper var i bruk så sorterades abonnenterna efter förnamn på Island. Det borde vara minst förvirrande om vi gjorde på samma sätt. Nasko 20 december 2011 kl. 02.23 (CET)

De flesta islänningar har inte ens ett efternamn. Patronymikon lever kvar i sin ursprungliga form, och "son-namnen" har inte omvandlats till ärftliga efternamn som i t.ex. Sverige. Om jag inte misstar mig tillåter den isländska namnlagen inte ens att man tar sig ett familjenamn, däremot kan man behålla ett befintligt om man invandrar till landet. Wolfgangus Mozart 20 december 2011 kl. 09.19 (CET)

Hur gör andra svenska uppslagsverk? Har NE t ex Vigdís Finnbogadóttir på V eller F? Finns det en etablerad svensk standard här så tycker jag nog att vi bör följa den även om det innebär en avvikelse från isländskt bruk (jämför ungerska namn som i hemlandet alltid skrivs "efternamn förnamn" men "förnamn efternamn" när de återges på andra europeiska språk. /FredrikT 20 december 2011 kl. 09.30 (CET)

Problemet i telefonkatalogerna är att i en familj kan fyra personer ha varsit 'efternamn'. Efternamnet (eller rättare: patronymikonet) är därför värdelöst som sorteringsunderlag. -- Lavallen 20 december 2011 kl. 09.34 (CET)

Antar att detta främst gäller kategorier. För en svenskspråkig läsare ser de isländska isländska namnen ofta "svenskaktiga" ut. Då tror jag också man förväntar sig att hitta dem sorterade som svenska namn. Detta är ett argument för sortering på efternamn, åtminstone i kategorier där den ordningen redan förekommer. /NH 20 december 2011 kl. 10.59 (CET)

Jag håller med NH. Även fast isländska namn egentligen bör sorteras efter förnamn så skulle detta enbart vara förvirrande i Wikipedias kategorier. Blåmes 20 december 2011 kl. 11.25 (CET)

En kompromiss kan väl vara att sortera på förnamn i kategorier som bara innehåller islänningar, som t.ex. Kategori:Isländska politiker?

Vigdís Finnbogadóttir sorteras för övrigt under FIM-FLA i NE. /ℇsquilo 20 december 2011 kl. 11.42 (CET)

Lite off-topic, men jag ser ett liknande problem för vissa kategorier med kineser. Deras "efternamn" är släktnamn så där är det väl ingen tvekan om att de bör sorteras på dessa. Dock skrivs ju vanligen familjenamnet före förnamnet och då är det lätt att det blir fel i sorteringen om man inte inser detta. Misstänker att det kan vara liknande problem med koreanska och eventuellt japanska namn. --Mgr 20 december 2011 kl. 13.01 (CET)

[avindent] Även svenskar med riktigt patronymikon sorteras efter förnamn, patronymikon, t.ex Jöran Persson. Edaen 20 december 2011 kl. 13.31 (CET)

Mgr har rätt när det gäller östasiatiska namn. För att ytterligare komplicera saken "vänder" en del japaner, koreaner osv. på sina namn när de förekommer i olika sammanhang i västvärlden, för att få tilltalsnamnet före släktnamnet och därmed underlätta vid kommunikation med amerikaner och européer. Wolfgangus Mozart 20 december 2011 kl. 13.51 (CET)

Att sortera enligt faderns namn låter inte som POMMF för svenskspråkiga heller, så snart man inser att det inte är frågan om ett släktnamn. I riktlinjerna står (mer eller mindre) att man skall sortera enligt släktnamn då sådant finns, men inte enligt andra tillnamn. Det är en tydlig riktlinje (utom för asiaterna, men jag ser inte hur de kan behandlas bättre). Om vi gör annorlunda för moderna (västerländska) personer, vilka islänningar skall vi räkna som moderna?

Jag tycker att det är bättre att sortera korrekt och förklara åt de som är intresserade (riktlinjen, Wikipediafrågor etc.) än att sortera enligt en ad hoc "POMMF", som är omöjllig att lära sig.

--LPfi 20 december 2011 kl. 14.25 (CET)

Håller med LPfi. Det vore märkligt om vi skulle kämpa för att sortera kinesiska namn korrekt men inte isländska. Pommf är i det här sammanhanget troligen att "första namnet är förnamn och sista namnet är efternamn" i samtliga situationer. Pommf får inte gå före korrekthet. Jag har jobbat en del med defaultsort, och har nog listat ut ungefär hur man ska göra vad gäller islänningar, kineser, japaner och koreaner, men har inte listat ut hur man ska göra med araber. Ska exempelvis Nuri al-Maliki sorteras under a eller M, och ska Usama bin Ladin sorteras under b eller L? /Grillo 20 december 2011 kl. 18.14 (CET)

Om jag minns rätt så är "bin Ladin" ett patronymikon, där 'Ladin' är farfar. -- Lavallen 20 december 2011 kl. 21.11 (CET)

Araber är problematiska. Normalt är det första namnet förnamn, det andra faderns förnamn, det tredje farfaderns förnamn o.s.v. Då är det alltså första namnet man får gå efter. Men man kan också bli kallad efter sin (eventuellt ännu ofödda) äldsta son (abu Hassan, abu Mazen etc.) eller varifrån man kommer. En del sådana attribut har fått karaktären av släktnamn (bin Laden, al-Maliki), vilket man ju inte kan veta av att bara se namnet. Men skall man verkligen någonsin sortera enligt småorden? Jag hittar inte araberna under Wikipedia:Personnamn - har vi ingen expert? --LPfi 22 december 2011 kl. 15.50 (CET)

Vore det inte en idé att kolla upp hur svenska folkbokföringen gör med islänningar, araber, kineser etc om dessa flyttar hit och får svenskt medborgarskap? I mitt tycke vore det rimligt om vi tillämpade samma tolkning av vad som är och inte är efternamn som denna gör. /FredrikT 22 december 2011 kl. 16.00 (CET)

Namnlagen gäller för svenska, finska, danska och norska medborgare som bor i Sverige, men tydligen inte för islänningar.[3] Det verkar inte encyklopediskt riktigt att tillämpa svensk lag på icke-svenska medborgare, utan våra principer får nog följa andra uppslagsverks Jag tolkar dessa sökningar i Libris som att man där följer isländsk standard för isländska namn: August Strindberg sorteras på efternamn och Thordis Adalsteinsdottir på förnamn. Edaen 22 december 2011 kl. 16.16 (CET)

Hmm. Namnlagen utesluter inte fullständigt användande av patronymika ens för svenska, norska, danska eller finska medborgare, om "särskilda skäl" föreligger; se §14. Jag har för mig att det i sammanhanget räknas som skäl om man gjort så i släkten i levande tradition. I detta fall blir dock patronymikonet ett formellt efternamn enligt samma regler som andra svenska efternamn.

(Inom parentes: Faktum är att §14 och §35 tillsammans verkar göra det lagligt fast krångligt att bilda namn enligt den tidigare dalamodellen, alltså gårdsnamn+förnamn+patronymikon. Gårdsnamnet räknas dock då närmast som ett "tilläggsförnamn", mer precist som ett "tillnamn" som faller under rubriken "förnamn m. m.".)

Inte bara isländska namn utan även gamla nordiska namn är litet bekymmersamma. Bör Marsk Stig (framträdande dansk medeltidspolitiker och senare upprorsman) sorteras på Marsk, Stig, Andersen, Andersson eller Hvide? Ingen variant verkar fullständigt utesluten. Han kallas "Stig Andersson" i Svensk Uppslagsbok, Stig Andersen i både NF och NE, och sorteras i alla dessa fall efter "Stig". Vi kallar honom "Stig Andersen Hvide", och sorterar f. n. också honom efter "Stig". Han heter detsamma i da-wp, men sorteras där efter "Hvide". (Att Marsk Stigsvisorna sorteras efter Marsk är rätt rimligt. I visorna kallas han Marstig eller Marsti. Släktnamnet "Hvide" bar han inte själv; det tillades honom flera hundra år senare. Någon större skillnad mellan "Andersson" och "Andersen" var det knappast vid denna tid, och böjningsformer och uttal var hur som helst förmodligen rätt likt det isländska.) Jörgen B 22 december 2011 kl. 23.33 (CET)

Angående frågan om Andersen / Andersson eller Andersdotter / Andersdatter anser jag nog att de som levt på danskt område bör heta Andersen. Äldre källor brukar ändra alla danska medeltidspersoner till -son. Svensk uppslagsbok brukar inte gå fram lika hårt, men brukar ändra alla skåningars namn till -son. Det finns flera sådana artiklar, Axelsönerna Peder Axelsson, Olof Axelsson till Vallöf, Åke Axelsson Tott, Erik Axelsson (Tott), Ivar Axelsson, Laurens Axelsson (Tott) och deras far Axel Pedersen Tott visar på dessutom på att det är det inte finns någon konsekvens i återgivandet av ättenamnet, som börjar användas först på 1500-talet, och då skrivs Thott som den danska grenen.--FBQ 23 december 2011 kl. 10.47 (CET)

Jag tycker inte det är vår sak att styra namnbruk. Axelsönerna kallas genomgående för "N Axelsson" på svenska, möjligen med tillägg av ättnamnet (som naturligtvis skall vara inom parentes). Att använda dansk namnform för mindre kända personer där det inte finns något fixerat bruk är väl OK, men huvudregeln vid namngivning är fortfarande POMMF.

andejons 23 december 2011 kl. 21.13 (CET)

Fast då borde ju också ättnamnet gå efter POMMF? (även om jag nu inte stödjer den linjen) Kan tillägga att NE stavar Erik och Ivar Axelsson, medan brodern Åke stavas Axelsen. Själva skrev de troligen -søn eller -sønn --FBQ 23 december 2011 kl. 23.57 (CET)

För att återgå till diskussionsfrågan så tycker jag att Esquilo har den bästa lösningen, att sorteringen "beror på", se ovan 20 december 2011 kl. 11.42. I kategorier helt fyllda med islänningar sker sortering på förnamn men i sorteringar där merparten inte är islänningar sker sortering på efternamn. I exemplet Hannes Sigurðsson sorteras på Hannes i kategorierna Isländska fotbollsspelare och Spelare i FH Hafnarfjarðar men på Sigurdsson i alla andra kategorier (klubbar utanför Island med mera). OK? Luttrad 24 december 2011 kl. 00.24 (CET)

Nej. Se wp:Biografiska artiklar#Kategorier och wp:Kategorier#Sortering av artiklar inom en kategori och Lpfi:s med fleras inlägg ovan. Det etablerade är att islänningar alltid sorteras på förnamnet och det finns ingen anledning att ändra. Edaen 24 december 2011 kl. 00.32 (CET)

Håller med. Då slipper man också krångla med olika sorteringsrutiner vid kategoriangivelserna och kan helt använda sig av defaultsort. Defaultsort bör användas även om namnen ska sorteras efter förnamn, framförallt för att få bort de isländska diakriterna, Þ och Ð samt få svenska ä och ö. /Grillo 24 december 2011 kl. 02.04 (CET)

När vi ändå håller på, bör thorn ersättas med th och eth med dh, eller båda med th, i sorteringssammanhang? /Grillo 24 december 2011 kl. 02.06 (CET)

Samma länk till Libris som ovan Thordis Adalsteinsdottir för Þórdís Aðalsteinsdóttir. Edaen 24 december 2011 kl. 08.39 (CET)

Open Call for 2012 Wikimedia Fellowship Applicants

I apologize that you are receiving this message in English. Please help translate it.

• Do you want to help attract new contributors to Wikimedia projects?
• Do you want to improve retention of our existing editors?
• Do you want to strengthen our community by diversifying its base and increasing the overall number of excellent participants around the world?

The Wikimedia Foundation is seeking Community Fellows and project ideas for the Community Fellowship Program. A Fellowship is a temporary position at the Wikimedia Foundation in order to work on a specific project or set of projects. Submissions for 2012 are encouraged to focus on the theme of improving editor retention and increasing participation in Wikimedia projects. If interested, please submit a project idea or apply to be a fellow by January 15, 2012. Please visit meta::Wikimedia Fellowships for more information. Thanks! --Siko Bouterse, Head of Community Fellowships, Wikimedia Foundation 22 december 2011 kl. 04.06 (CET) Distributed via Global message delivery. (Wrong page? Fix here.)

Det var nog detta som LA2 nämnde för några veckor sedan, se Wikipedia:Bybrunnen/Arkiv/2011/December#Ansök om Wikimedia Foundations resestipendium. --MagnusA 24 december 2011 kl. 13.09 (CET)

Jan Myrdals bibliotek och önskan om sprida hans verk fritt - få skriftligt?

Såg att Jan Myrdal skapar ett bibliotek i Varberg med 50 000 verk. Samt i hans artikel står det att han är positivt inställd till Creative Commons etc "uttryckt sin önskan att hans publicerade verk ska spridas fritt, även för kommersiellt bruk". Kanske någon kunde få det skriftligt med tanke på hans ålder?, det finns säkert en del fynd i den samlingen. Schh 21 december 2011 kl. 19.34 (CET)

Jag tror Jan Myrdal-sällskapet ordnar med dom juridiska bitarna. Hedman 21 december 2011 kl. 20.10 (CET)

Runeberg har en del redan. -- Lavallen 21 december 2011 kl. 20.28 (CET)

Finns det några förslag på eller förebilder till hur ett "skriftligt" uttryck borde se ut? --LA2 22 december 2011 kl. 18.25 (CET)

"Den 24 december 2011 låter jag följande verk (eller alla verk) som jag har upphovsrätten till användas enligt CC-BY. Att jag är vid mina sinnes fulla bruk intygas nedan.". Kompletterat med lista på verk och underskrifter. Något sådant borde ge minimalt utrymme för juridiskt tjafs. Schh 24 december 2011 kl. 17.28 (CET)

Bara rent teoretiskt.. låter inte den formuleringen som en som även en galning skulle skriva under? :p --flinga 25 december 2011 kl. 01.42 (CET)

Klädmärken

Finns det någon som är lite insatt, som vet om alla artiklar i Kategori:Svenska konfektionsföretag är relevanta? Jag har just nu en diskussion med ett litet klädmärke som vill "ha" en artikel, och det kan säkert finnas flera fall av småmärken som "slunkit igenom". Eftersom jag bara känner till de riktigt stora konfektionsföretagen skickar jag ut en förfrågan här. Vivo 22 december 2011 kl. 12.28 (CET)

Är inte insatt, men jag tycker att klädföretag bör bedömas på samma sätt som övriga företag. Har tittat igenom kategorin snabbt och upplever att artiklar som Encore (klädmärke), Hejco, Julian Red, Nord (surfmärke), Our legacy, Spirit of Maya nog skulle behöva en relevanskontroll./ Elinnea 22 december 2011 kl. 13.47 (CET)

Bör de tas upp på WP:SFFR, eller blir det betraktat som okynne och fåkunnighet? Vivo 22 december 2011 kl. 14.35 (CET)

Hejco är väl dock rätt stora inom arbetsbeklädnadsbranchen? De har dessutom funnits sedan 1954, vilket ger viss tyngd (jämfört med 2000-talets jeansexposion). Vivo 22 december 2011 kl. 14.38 (CET)

De kan relkollmärkas, och ge det lite tid så man kan se om det kan tillföras något som tyder på relevans och så kan man diskutera saken på resp. diskussionssida. Märker man efter nån månad att man inte kommer någon vart i diskussionen, så kan man ta dem till sffr. / Elinnea 22 december 2011 kl. 14.40 (CET)

Låter bra. Tack! Vivo 22 december 2011 kl. 14.48 (CET)

Jag håller med Elinnea om att konfektionsföretag bör bedömas efter WP:REL#Företag. Att ta reda på ett företags om sättning eller antal anställda är väl relativt enkelt att göra även om man inte är insatt. Men hur stor marknadsandel, om det äger några relevanta varumärken eller om bidragit starkt till utvecklingen kan vara svårt att bedömma om man inte är insatt. /ℇsquilo 22 december 2011 kl. 15.32 (CET)

Onödigt. Behåll dem alla, och se till at de skrivs neutralt i stället. J 1982 22 december 2011 kl. 16.10 (CET)

Jag tycker att man bör utgå från vad som står i själva artiklarna, och de källor de grundas på. Om det där framgår att en artikel har stor marknadsandel, äger några relevanta varumärken, bidragit etc så kan den vara relevant, annars inte. Att J 1982 tycker att alla artiklar, helt oavsett vad de handlar om, ska behållas vet alla redan. / Elinnea 22 december 2011 kl. 17.31 (CET)

Om det finns tillräckligt många som delar J 1982s syn och klarar av att hålla artiklarna neutrala är det inget större problem (men hur håller man artikeln neutral utan oberoende källor?).

Däremot tycker jag inte att en artikel skall snabbraderas bara för att den inte dokumenterar relevansen. Om man framhäver relevansen blir artikeln lätt reklamartad. Bättre att betona neutralitet och oberoende källor. Om man tvivlar på relevansen kan man mycket väl gå via relkoll och relevansen kan gott styrkas på diskussionssidan. Det är bättre att en van wikipedian lägger in de relevansstyrkande uppgifterna i artikeln än att en ovan person som eventuellt har intressekonflikt tvingas göra det.

(skrivet trots att min åsikt väl också börjar bli bekant) --LPfi 22 december 2011 kl. 18.37 (CET)

Jag håller med Elinnea om att klädmärkena skall bedömas enligt relevanskriterierna för företag och ser att flera av företagen nu blivit märkta med relevanskontroll. Helt rätt förfarande att göra bedömningen och ta diskussionen den vägen.--Historiker 22 december 2011 kl. 21.23 (CET)

Det här verkar inte bara gälla klädmärken utan svenska företag i allmänhet. Jag tänkte ta och kika igenom kategori:svenska företag när tiden tillåter. Viss tåtrampningsrisk finns nog ;) -Laxskinn 23 december 2011 kl. 15.01 (CET)

Snarare en spark i häcken. Vad hjälper det om bruksnördarna kan saker om järnverken, och klädnördarna om plaggen, om källor saknas? Tack! Vivo 26 december 2011 kl. 00.28 (CET)

Namngivning

Varför heter berget Speke 'Mount Speke' på svwp? Vad heter berget egentligen på svenska? Är artikelrubriken i svpw korrekt? Är bergsnamnen i den löpande texten korrrekta ? Jag har ställt frågan här Diskussion:Mount Speke Wvs 26 december 2011 kl. 11.17 (CET)

Bort med åtgärdsmallarna!

Ja, det är vad veckans tävling handlar om! Vi har tidigare haft två lyckade tävlingar med i princip samma reglemente, så vi kör en tredje. Städa artiklar, språkvårda, lägg till källor, illustrera, lägg till infoboxar, åtgärda döda länkar, skriv brödtext, wikifiera, uppdatera, faktakontrollera och mycket mer. Välkomna till Åtgärdsmallar 3! - Green Yoshi (^d_b) 26 december 2011 kl. 12.46 (CET)

Problematik mellan Ymer och mig

Personfrågor skall inte tas på Bybrunnen. Flyttad till Wikipedia:Kommentarer om administreringen av Wikipedia#Problematik mellan Ymer och mig.Obelix 26 december 2011 kl. 19.26 (CET)

Ett felmeddelande istället för innehållsförteckning

Kika på Kategori:Födda_1947, Kategori:Födda_1946 och Kategori:Födda_1944. Istället för innehållsförteckningen A-Ö högst upp visas ett felmeddelande: Fel i uttryck: Okänt interpunktionstecken "�", men inte i t ex Kategori:Födda_1948. Någon som hittar och kan rätta felet? --Bensin 28 december 2011 kl. 12.34 (CET)

Fixat. Tusentalseparatorn störde vid beräkningen om en TOC behövdes eller inte. --MagnusA 28 december 2011 kl. 12.41 (CET)

Tjusigt! Jag tackar. :-) --Bensin 28 december 2011 kl. 13.18 (CET)

Central Tejo

På sistone har det dykt upp ett par artiklar om olika aspekter av Central Tejo som snarare känns som material för en icke-encyklopedisk webbplats än normala Wikipedia-artiklar. Bör det hela kokas ihop till en artikel? Eller var bör vi göra med dem? - Tournesol 16 december 2011 kl. 16.53 (CET)

Det handlar om åtminstone bidragen Special:Bidrag/95.136.73.189. Om det är fler vet jag inte. --MagnusA 16 december 2011 kl. 18.47 (CET)

Jag tror nog att det borde kokas ner till en artikel och kanske avfluffas en smula, men det är mycket arbete eftersom det rör sig om så mycket text. /ℇsquilo 16 december 2011 kl. 18.59 (CET)

Slår man ihop alla verkar det bli åtminstone över 60 000 byte, kanske exempelvis Elektricitetsmuseet (Lissabon) kan sparas som egen sida då det verkar röra det nuvarande museet. Liknande artiklar verkar ha skapats på ett par språkversioner 2010-2011, interwikilänkar om man har ett system med underartiklar till huvudartikeln Central Tejo finns därför trots allt. Det största problemet är kvalitet och källor. Eventuellt är det masikinöversatt, fast kanske delvis bearbetat. Särskilt i avsnitten om arkitektur finns det svårbegripliga meningar. Höstblomma 29 december 2011 kl. 11.36 (CET)

Month of Sweden in Georgian Wikipedia

I apologize that you are receiving this message in English. Please help translate it.

Hello, first of all I would like to apologize once again that you are receiving this message in English and to express my deep respect to the community of Swedish Wikipedia. My name is George, and I am the representative of Georgian (ka) Wikipedia. Every month we hold projects dedicated to different countries of our wonderful planet. The large part of the community of Georgian Wikipedia is interested in Scandinavian countries, that's why we decided that the topic of the first project of 2012 must be Sweden.

As far, as Swedish Wikipedia is one of the largest, and it's community is well developed, we decided to contact you and ask for help - it would be wonderful to get the list of most important articles, related to Sweden - and no one will be able to create it better than you. So, if you have some time and wish to help, feel free to participate in creating the list. Right now there is preparation period in ka wiki, so the list is quite small, but I hope, that with your help we shall be able to hold a perfect project dedicated to Sweden. Merry Christmas and a Happy New Year, --Melberg 26 december 2011 kl. 18.45 (CET)

Dear Melberg. I tried to enter the page, but it was written with chyrilic letters (I think). For us it is hard to know where to write then... Du you think týou could write in english where the list starts, and what you already have got. Then we easier may help you. Best regards Adville 26 december 2011 kl. 23.23 (CET)

Snarare det georgiska alfabetet. --MagnusA 27 december 2011 kl. 00.03 (CET)

Hello! It's not Cyrillic, it's much worse :)) Anyway, I've updated the page, so I hope it will be easier for you to update it. :)--Melberg 27 december 2011 kl. 08.04 (CET)

Sorry, my bad. Should have known better, but now I do. Thanks for updating. now I will check the page again (but I won't have much time. best regards, Adville 27 december 2011 kl. 08.52 (CET)

Georgierna kallas rysslands italienare, åtminstone av mina ryska vänner. Vackert alfabet, vackra menniskor och god mat! - Vad mer kan man begära? -- Lavallen 27 december 2011 kl. 09.03 (CET)

Liten geografilektion för dina ryska vänner till efterrätt, kanske? /NH 27 december 2011 kl. 10.56 (CET)

Det finns många georgier i Ryssland, på samma sätt som det finns många italienare i nordeuropa. De flesta av mina 'ryska vänner' är inte alls etniska ryssar, utan judar, tyskar, rumäner, tartarer eller tillhör minoriteter som jag inte kan stava till. -- Lavallen 27 december 2011 kl. 11.03 (CET)

Sorry friends we aren’t Russians, we have nothing same with them, expect 70 years of communists occupation :(. Italians are much more Europeans then we Russians :) --პაატა შ 29 december 2011 kl. 07.17 (CET)

->პაატა შ:Sorry, that is my fault. I only saw squares and wrote cyrillic. That was about the letters... That you are not russians is obvious :-) (for me), but thanks for telling so it wont be any missunderstandings. Adville 29 december 2011 kl. 08.57 (CET)

(Answering the initial message) That sounds like a really good idea George! I've added a few subjects to the list. A Happy New Year to you as well! Best wishes, Calandrella 29 december 2011 kl. 18.36 (CET)

Thank you - I hope we shall be able to hold an extremely successful project!--Melberg 30 december 2011 kl. 19.04 (CET)

Wikimediaartiklar

Funderade på om man eventuellt borde upplysa om att Wikipedia är ett Wikimedia Foundation projekt i artiklarna om systerprojekten.

--Rasmus 28 18 december 2011 kl. 13.33 (CET)

För att visa att sk intressekonflikt föreligger? -- Lavallen 18 december 2011 kl. 14.55 (CET)

För navigering finns {{Wikimedia Foundation}}. -- Lavallen 18 december 2011 kl. 15.39 (CET)

Just det. --Rasmus 28 18 december 2011 kl. 16.51 (CET)

Tidigare varientar av mallar med varningar för intressekonflikter har blivit raderade, se exempelvis SFFR och SFFR. Finns det någon speciell anledning till att just WMF-relaterade artiklar skall ha "blaffa" om det inte är berättigat med en {{POV}}-mall eller liknande? --MagnusA 18 december 2011 kl. 17.11 (CET)

Som vanligt är jag helt emot permanenta varningsmallar i artiklar. Ett perfekt Wikipedia ska inte ha några varningsmallar alls. Eftersom vi inte varnar för intressekonflikt någon annanstans förstår jag inte varför vi ska göra det här. Eventuellt kan man lägga in den på diskussionssidan, men jag förstår inte riktigt poängen med det heller. /Grillo 18 december 2011 kl. 19.37 (CET)

Håller med Grillo och eftersom Wikipedia:Intressekonflikter bara är en rekommendation/ett råd och inte innebär ett förbud att skriva om det man håller varmt om hjärtat om man tycker man klarar av att hålla sig negativt skulle det verkligen vara konstigt med en sådan mall. Obelix 31 december 2011 kl. 17.22 (CET)

God jul!

God jul på er gott folk! Obelix 24 december 2011 kl. 00.33 (CET)

Men det är ganska dåligt med julartiklar i år. J 1982 24 december 2011 kl. 00.39 (CET)

Jag hoppas många wikipedianer ägnar delar av dagen åt att umgås, äta julmat och ha trevligt tillsammans. Avstå från att dela ut julklappar är en bra sak för att göra julen till en tradition som den bör vara. Obelix 24 december 2011 kl. 00.44 (CET)

Vad menar du? Har man köpt julklappar så är det väl bra att dela ut dem, eller skall man inte köpa julklappar alls? Julklappar är ju jultradition, eller är det för stressigt? J 1982 24 december 2011 kl. 00.49 (CET)

Julen i grunden är ju en kristen högtid, men det är ju inte orsaken till att folk firar jul. Istället för att köpa julklappar och låta köphysteri, som leder till stress och i många fall kraftigt ansträngd ekonomi, så tycker jag att man ska försöka ta det lugnt och försöka ha trevligt ihop. Därför tycker jag det är bättre att fokusera på att umgås och på julmaten. Obelix 24 december 2011 kl. 00.52 (CET)

Jag kan hitta andra grunder än tron på övernaturliga väsen för att fira Julen. Det besvärliga är dock att det är ett sådant stort företag. Tänk att bara få vara... det skulle lyx! Oavsett varför folk firar eller inte firar: God Helg på er alla och må kommande dagar bringa sinnesfrid och lugn i en annars smått hysterisk tid. Vänligen, dnm ^{(d | b)} 24 december 2011 kl. 01.27 (CET)

Sluta ljuga om julen och ha istället en bra dag som alla andra, utan att försöka utnyttja dagen för att försöka sprida politisk propaganda på Bybrunnen. /Grillo 24 december 2011 kl. 01.54 (CET)

Jag reagerade kanske litet grand mot Humanisternas uppenbara vilja att göra om julen till något slags allmänprofan högtid i den annars utmärkta länken i Grillos inlägg. Vill kristna fira julen till åminnelse av Jesu födelse tycker jag de ska ha all rätt att göra så, vi har ju i alla fall religionsfrihet. Men vad jag reagerar mot är detta krav på alla oss andra just i jultider att ställa upp på en högtid som vi inte firar. Önska varann gärna jul, men varför måste det ske med Bybrunnen som medium? Om ni inte kan hålla det helt ifrån Wikipedia, så inskränk er i alla fall till de personliga diskussionssidorna. Typiskt är också vad som hände med Aktuell-mallen på Huvudsidan. Efter det jag i all blygsamhet hade lagt till Chanukka under aktuella datum, lade en annan användare till den som Aktuell artikel. Jag tyckte det var ett utmärkt initiativ! Vi är en encyklopedi, då ska vi väl upplysa om traditioner och andra företeelser som inte är så kända för våra "normalläsare" (svenskspråkiga i Sverige och Finland). Men där fick den inte ligga länge! Mindre än två dagar senare hade den ersatts av artikeln Jul, något som rimligtvis alla våra regelbundna besökare känner till i detalj vid det här laget. Ändringens redigeringskommentar? God jul... / Ternarius_D 24 december 2011 kl. 03.20 (CET)

Av historiken så byttes Återinvigningsfesten mot Vintersolståndet, så Gott Vintersolstånd på er allihop! Gå inte alltför hårt åt Särimner, det är inte nyttigt för figuren! -- Lavallen 24 december 2011 kl. 07.48 (CET)

Du har rätt vad gäller Aktuellt-mallen; någon dag innan bytet till Jul infördes Vintersolståndet (av samma person, dessutom, som dessförinnan lagt in Chanukka). Det hade jag missat. Det ändrar nog inte, måste jag erkänna, mitt motstånd mot hela den här julhysterin, som dessutom till stor del har icke-kristna, forntida rötter. / Ternarius_D 24 december 2011 kl. 18.57 (CET)

Antagligen skulle jag ha väntat med att skriva tills jag kom hem från nattens jobbande för att ha tid att formulera något lite mindre korthugget. Ternarius inlägg motsvarar ungefär det som jag försökte få fram, men på ett mer diplomatiskt sätt. Under en tid 23 december 2005 såg vår huvudsida förresten ut såhär... 25 december lades chanukka till enligt detta, och 28 december tog jag till slut bort det... Jag är glad att vi numera slipper sådant. /Grillo 24 december 2011 kl. 08.02 (CET)

De som hävdar att julen enbart firas till minne av kristi födelse har valt att blunda för en lång rad profana och inte minst hedniska traditioner som hör julen till. Att den firas vid vintersolståndet trotts att ingen har någon aning om ifall Jesus faktiskt föddes då. Att man äter gris skulle säkerligen många från Jesus hemtrakter rynka på näsan åt. Visserligen har Sankt Nikolaus fått ta över rollen som julklappsutdelare från den tidigare julbocken, men förs efter att ha förklätt sig till tomte. Så God Jul allesammans, oavsett vad det är ni firar. /ℇsquilo 24 december 2011 kl. 11.18 (CET)

God Jul! Tack för ännu ett roligt wikipedia-år! MVH/--Idunius 24 december 2011 kl. 09.16 (CET)

God Jul! :) - Green Yoshi (^d_b) 24 december 2011 kl. 09.24 (CET)

Jag vill också önska er alla en god jul, en högtid som jag personligen firar som Kristi födelses fest! Jag missunnar dock ingen att uppmärksamma den på annat sätt. Med tanke på att det under tusen år varit en väsentlig del av traditionen har jag däremot svårt att förstå varför skolbarnen helt skall gå miste om den biten. (Detta dock inte sagt i avsikten att driva politisk propaganda - det avstår jag helst från under alla årets dagar). Fernbom2 24 december 2011 kl. 09.39 (CET)

Ja, god jul! --Rasmus 28 24 december 2011 kl. 11.24 (CET)

Som traditionalist måste jag göra Grillo och Ternarius besvikna. De flesta firar jul och de som inte gör det kan gott bara låta bli att skriva i den här tråden. Jag kommer fortsätta önska god jul, var så säkra. Integration och mångkultur innebär inte att man ska ta bort traditioner till förmån för andra, utan att alla ska få lov att fira det den vill oavsett om det är på ateistisk grund eller för att man tillhör en annan religion. Med samma resonemang så skulle jag gilla att någon gjorde samma hälsning vad buddhistiska och islamska högtider osv. Anledningen till att det mest skett vid hedniska högtider är väl för att de flesta som redigerat här firar de hedniska högtiderna. Bybrunnen är en utmärkta platsen för alla dessa hälsningar, och naturligtvis vet alla aktiva användare här att man inte behöver skriva i alla trådar. Obelix 24 december 2011 kl. 14.25 (CET)

Tillägg: Om det var min mer allmänna diskussion om julen med J 1982 som Ternarius och Grillo reagerade så hårt på, så vill jag tillägga att den diskussionen förs i både tidningar och olika forum i både kristna och teologisk neutrala medium. Det är inte politisk - eller religiös - propaganda att tala om hur man själv vill att julen ska vara (i mitt fall gärna utan julklappar) utan ett vanligt samtal om en högtid som många firar på olika grunder.Obelix 24 december 2011 kl. 14.32 (CET)

Jag har ingenting emot att kristna firar jul, tvärtom; det var mycket därför som jag reagerade över Humanisternas försök att "kapa" julen i länken ovan. Vad jag reagerar emot är det format den fått, och så oehört tvingande den högtiden är! Vi, som, av skilda skäl, inte firar jul, kan inte undgå den. Affärer, tidningar, TV, arbetsplatser, gator och torg – överallt. Inga andra kristna högtider firas ju med samma hysteri. Ingen här talar ju om hur man vill att påsken ska vara, eller pingsten, eller Kristi Himmelfärdsdag. Och barnen! De föräldrar som reagerar mot konsumtionsvansinnet kan ju knappast göra något åt det, utom att dra ner litet grand på julklapparna. Slopa dem är ju inte att tala om, då drabbas barnen, inte minst när man i skolan börjar diskutera vad man fått. Och vad har meningslös, ofta inte ens önskad, konsumtion och ur alla aspekter ett skadligt frosseri med något kristet julbudskap att göra. Jag hade hoppats att Wikipedia, med sitt (förhoppningsvis) folkbildande ideal, skulle vara en plats där traditioner (ofta styrda av en enda religion, trots att vi alla väl är för religionsfrihet) inte fick så starkt inflytande. Ni som vill fira dem blir ju inte på något sätt utan! Varför kan ni inte då vara litet generösa mot oss som vill slippa? / Ternarius_D 24 december 2011 kl. 18.45 (CET)

Håller med Ternarius. Just dessa helgdagar har fått för stora proportioner och åt fel håll. --MagnusA 25 december 2011 kl. 01.47 (CET)

Ursäkta för uteblivet svar. Jag kan nog bara böja mig för det som du lyfter fram. Obelix 31 december 2011 kl. 17.20 (CET)

Känner att jag måste försvara julklappar. Det är alltid trevligt att ge bort något och det behöver inte kosta många kronor och ibland inget alls. --NERIUM 24 december 2011 kl. 19.50 (CET)

God jul, gott folk! :) /Mvh Vostok 24 december 2011 kl. 23.43 (CET)

Hoppas att alla har haft en bra dag, oavsett om/hur man har firat någon form av högtid eller inte. Ha en fortsatt trevlig kväll!--~In Donaldismo Veritas 24 december 2011 kl. 23.55 (CET)

Rikstermbanken

När jag det senaste året har hamnat i diskussioner om avgränsning av facktermers betydelse, så har jag haft för vana att titta efter i facit. Det finns ju numera ett sådant, nämligen Rikstermbanken.

Rikstermbanken har bildats till följd av ett riksdagsbeslut. Den sammanställer olika fackordlistor, och har just till syfte att normera användningen av termer inom olika fackområden. Den har flera inskränkningar (alla områden är inte med (ännu); den täcker (i huvudsak) rikssvenskt språkbruk; bara termernas betydelse inom respektive fackområde berörs), men i huvudsak tycker jag att den tjänar sitt syfte. Den har också i viss mån ett EU-uppdrag, om jag har förstått saken rätt; det pågår normering av fackspråk i flera länder, och vissa av Rikstermbankens ordlistor ger fackspråksmässigt exakta översättningar av termer på andra språk, främst engelska.

Tyvärr verkar det som om rätt många svwikipedianer hittills har valt att ignorera den. Jag har svårt att se något rationellt skäl till detta; däremot kan jag tänka mig att det faktum att Rikstermbanken är rätt ny (och i början täckte rätt få områden) gör att många inte har insett vilken tyngd den har. Även efter att jag har hänvisat till facit brukar diskussionen fortsätta, som om inte redan Riksdagens och de språkvårdande myndigheternas ordlistor redan sagt sista ordet... Rikstermbanken gör i själva verket wptillvaron lättare, vad gäller just fackspråk. (Men, var lugna, det finns tillräckligt mycket den inte täcker upp, för att ändå ge underlag för våra små diskussioner.)

Jag skulle gärna vilja höra om det finns någon genomtänkt invändning mot att "i första hand" utgå från Rikstermbankens definitioner, när de är tillämpliga. Om det inte finns det, så föreslår jag att vi lägger in information om att den bör användas där det går, i exempelvis "riktlinjen" WP:Artikelnamn och "essän" WP:Översättningsrekommendationer. Jörgen B 25 december 2011 kl. 23.32 (CET)

Jag visste inte att den fanns, men har inte heller märkt att den har använts i högre omfattning. Jag gjorde några sökningar, och tyckte som sagt att beskrivningarna ofta var ganska kortfattade. I vissa fall fanns flera olika definitioner, källor verkar alltid anges, men ibland var dessa över 50 år gamla. Att säga att rikstermbankens definitioner alltid skall gälla "i första hand" tycker jag nog är att förhasta sig. Varför inte bara använda den som en instans, jämföra vilka källor den anger, se i vilka fall det för wikipediaanvändare går att hitta för andra, mer trovärdiga källor för ett annat bruk. Ganska ofta har ju även facktermer flera olika definitioner. Som sagt, jag skulle säga utvärdera och se. Det vore intressant att se några exempel där det blivit konflikt kring Rikstermbankens definitioner.--FBQ 26 december 2011 kl. 00.48 (CET)

Jag började mest med textiltermer. Domestik har fem olika definitioner enligt rikstermbanken, svenskspråkiga wikipedias artikel verkar dessutom innehålla ytterligare definitioner, tyvärr helt utan källa.--FBQ 26 december 2011 kl. 00.59 (CET)

Rikstermbanken har fem olika poster för Domestik baserade på olika källor. Däremot så verkar alla vara baserade på samma definition, dvs tvåskaftad bomullsväv. /ℇsquilo 26 december 2011 kl. 10.37 (CET)

Visst. Å andra sidan säger inte alla definitioner att det måste handla om bomullsväv i tuskaft. Måste den vara grov, och kan tryckt bommulstyg i tuskaft också kallas domestik? kan kattun sägas vara en sorts domestik? Och wikipedias artikel påstår dessutom att viss halvsyntetväv kallas domestik? Kan vi helt utesluta att en sådan definition förekommer? (möjligen skall det strykas eftersom det saknar källa, hittar inget om det i NE varifrån artikeln i övrigt verkar till största delen hämtadm, men nu handlade det ju mest om principen, inte om artikeln som sådan)

Vad jag i första hand menade var, att om flera fackskrifter inom textilområdet skulle visa sig ge en viss definition av ett begrepp, och det i rikstermbanken inte tydligt framgår att en sådan förkommer, skall vi alltid "i första hand" förlita oss på rikstermbanken? Jag tycker nog det kan vara värt att testa den mer först.--FBQ 26 december 2011 kl. 11.26 (CET)

Man ska nog tänka på att termerna som finns där är inte fastslagna av någon nationell kommitté eller liknande, utan materialet är till stor del bara sammanställningar av publikationer från alla möjliga håll. Till exempel finns det 1175 termer från Svein Lunds Mekanihkkársánit – Mekanikerord – 1200 mekaniske fagbegrep med definisjoner från 1995 som väl har som huvudsyfte att fungera som flerspråkig ordbok för samer i yrkesutbildning. Kanske inte världens bästa källa om det blir tjafs om vad en. counter nut ska motsvaras av: "kontramutter" eller "låsmutter". Men annat är ju guld värt, vem kan klara sig utan Städteknisk ordlista eller ordförklaringsdelen i Elforskningsrådets Satellitsynkroniserad provning av kommunicerande reläskyddssystem. Marfuas 31 december 2011 kl. 11.59 (CET)

Utdelning av priser

Nu har jag tillbringat en timme med att arkivera gamla veckor av Wikipedia:Veckans nyskrivna artiklar och utse vinnare av priserna. Jag har dock varken tid eller lust att dela ut alla priserna, så jag skulle bli mycket tacksam om jag kunde få hjälp med det. De veckor som behöver delas ut är vecka 45 till 51 och det är absolut inget svårt. Vinnarna av priserna finns här, så titta bara högst upp på varje vecka för att se vilka som ska få priserna. Eftersom VNA har så få deltagare är det ofta vissa priser som ens inte kan delas ut vissa veckor. Det enda som behöver göras är att klistra in nedanstående bilder på respektive användares diskussionssidor och gärna skriva någon trevlig mening också:

• För bästa nyskrivna:

[[Fil:Bästa nyskrivna.svg|miniatyr|100px|Din nya artikel [[*artikelnamn*]] utsågs till [[Wikipedia:Veckans nyskrivna artiklar/2011-*veckonummer*|veckans bästa nyskrivna artikel vecka *veckonummer* 2011]]!]]

• För flest nyskrivna:

[[Fil:Flest nyskrivna.svg|miniatyr|100px|Grattis! Du skrev flest [[Wikipedia:Veckans nyskrivna artiklar/2011-*veckonummer*|nya artiklar vecka *veckonummer* 2011]]!]]

• För bästa utökade:

[[Fil:Bästa utökade.svg|miniatyr|100px|Din utökning av artikeln om [[*artikelnamn*]] utsågs till [[Wikipedia:Veckans nyskrivna artiklar/2011-*veckonummer*|veckans bästa förlängda artikel vecka *veckonummer* 2011]]!]]

• För flest utökade:

[[Fil:Flest utökade.svg|miniatyr|100px|Bravo! Du gjorde flest [[Wikipedia:Veckans nyskrivna artiklar/2011-*veckonummer*|artikelförlängningar vecka *veckonummer* 2011]]!]]

- Green Yoshi (^d_b) 28 december 2011 kl. 11.41 (CET)

Jag börjar dela ut...-Josve05a (d) 1 januari 2012 kl. 14.36 (CET)

Jag har nu delat ut all priser mellan vecka 45-51. -Josve05a (d) 1 januari 2012 kl. 15.19 (CET)

Tack så jättemycket. Bra jobbat! - Green Yoshi (^d_b) 1 januari 2012 kl. 16.21 (CET)

Vilket grammatiskt kön har Wikipedia?

På mailinglistan för att diskutera snedfördelningen av män och kvinnor på Wikipedia (gendergap-l) såg jag en diskussion om grammatiska kön på Wikipedia och insåg att jag inte riktigt är säker på hur vi brukar benämna Wikipedia på svenska: hon, han, den eller det. Jag brukar försöka undvika att hamna i sådana situationer, men något är säkert vanligare. Vad tycker ni?//Hannibal 30 december 2011 kl. 10.18 (CET)

EMRÅ: Wikipedia är som choklad; det funkar med både den och det. Jag skriver på Wikipedian och får fel info på det där j**a Wikipediat.--LittleGun 30 december 2011 kl. 10.22 (CET)

Wikipedia, Wikipediet, ett Wikipedium, flera Wikipedier brukar jag använda (borde bli neutrum i så fall, eller hur?). Jag tycker att det känns naturligt att det böjs på samma sätt som media. /ℇsquilo 30 december 2011 kl. 10.42 (CET)

Udda och intressant fråga. Det "media" som förekommer i ord som "massmedia" och annat är som bekant egentligen plural av "medium", och jag tror inte att Wikipedia är plural av Wikipedium. Jag skulle hellre lägga en slant på att Wikipedia är ett egennamn, och att ordet då får grammatiskt genus på samma sätt som föreningar och företag. Då borde det enligt reglerna bli t-genus, och visst känns det rätt naturligt med "Är Wikipedia svenskt?" eller "Wikipedia måste förbli öppet!" jämfört med alternativen. Marfuas 30 december 2011 kl. 11.33 (CET)

Med t-genus antar jag att du menar just neutrum? /ℇsquilo 30 december 2011 kl. 11.39 (CET)

Wikipedia - Den fria encyklopedin - 'den'.Wvs 30 december 2011 kl. 11.54 (CET)

Neutrum är vad t-genus betyder, ja. Jag menar att Marfuas påpekande är självklart sant; Wikipedia är namnet på en webbplats. Att Wikipedia är ett egennamn innebär också att det inte är böjbart. Jag skriver alltså på Wikipedia (inte Wikipedian) och får eventuellt fel information från Wikipedia (inte Wikipediat). Personligt pronomen skulle jag inte använda för Wikipedia, men skulle förstås kunna hänvisa till "webbplatsen Wikipedia" eller "encyklopedin Wikipedia" som "den", men då syftar ju pronomenet grammatiskt på webbplatsen, respektive encyklopedin. /Dcastor 30 december 2011 kl. 11.57 (CET)

Ja, "encyklopedi" är utrum. Inte Wikipedia. /ℇsquilo 30 december 2011 kl. 12.42 (CET)

Man kan förstås tänka sig att egennamnet Wikipedia i någon mån har rört sig mot att bli ett "vanligt" substantiv på samma sätt som degenererade varumärken (vespa är väl det mest kända) och att man t.ex. inom ett företag planerar att "bygga en egen wikipedia". Men det är inte det den här frågan gäller, det som ligger på wikipedia.org är så vitt jag kan förstå ett egennamn i neutrum, och böjs inte i numerus eller bestämdhet. Och eftersom neutrum fanns även i det gamla tregenussystemet borde det inte vara aktuellt med han eller hon, ens för någon som pratar en dialekt där det finns rester kvar av det gamla systemet. Marfuas 30 december 2011 kl. 12.44 (CET)

Som boende i ett område med bevarat tregenussystem, skulle jag säga att något annat än "hon" känns tämligen krystat. På svenska således reale - "den", vilket jag föreställde mig som en självklarhet tills jag läste denna tråd! Taxelson 30 december 2011 kl. 18.13 (CET).

Jag är nog på Dcastors linje: att Wikipedia är ett egennamn och således saknar genus samt är oböjligt. /FredrikT 30 december 2011 kl. 18.30 (CET)

Otroligt intressant tråd, detta! Egennamn har definitivt genus på svenska, även om de inte kan böjas på samma sätt som vanliga substantiv. Det framgår med all önskvärd tydlighet om man t.ex. konstruerar en mening med ett adjektiv som kongruensböjs efter huvudordet, t.ex. "Är Wikipedia nazistiskt?" eller "Vi måste göra Wikipedia mer kommersiellt" (notera t:et i slutet av de kongruensbödja adjektiven "nazistisk" och "kommersiell" som indikerar att Wikipedia är neutrum). Det känns helt fel (på standardspråket) att säga "Är Wikipedia nazistisk?" eller "Vi måste göra Wikipedia mer kommersiell". Att Wikipedia är neutrum är också i linje med vilket genus andra liknande egennamn får, är det organisationer, företag, institutioner och liknande blir det neutrum. Själv har jag noll språkintuition när det gäller dialektala genus, och lägger mig platt inför den som har det. Marfuas 30 december 2011 kl. 18.47 (CET)

Intressant. Jag skulle nog utan tvekan själv skriva "Är Wikipedia tillförlitlig?" men inte studsa om någon annan skrev "Är Wikipedia tillförlitligt?" Så kanske får jag ge LittleGun delvis rätt, även om jag aldrig skulle varken säga eller skriva "Wikipediat" (utom möjligen avsiktligt vulgärt), men däremot kanske kunna jämföra "den svenska wikipedian med den danska". Taxelson 30 december 2011 kl. 19.20 (CET)

... Men jag är möjligen avvikande i min språkkänsla. En googlesökning på "Wikipedia användbart" ger fem relevanta träffar men bara en för "Wikipedia användbar". Försökte även jämföra "stor Wikipedia" med "stort Wikipedia", men alltför många resultat innehåller skiljetecken mellan orden för att de relevanta träffarna skulle kunna plockas ut på något enkelt sätt. Taxelson 30 december 2011 kl. 19.35 (CET)

Ja - det här satte ju nästan lite myror i huvudet. Jag säger definitivt "Är Wikipedia tillförlitligt" [projektet?], men som Taxelson skulle jag säga "är den wikipedian bättre än denna", t ex. Fast det skulle jag nog undvika just för att det är namnet på det vi skapar, kanske (egennamnsargumentet), och istället säga "är det Wikipediaprojektet bättre än.." (vilket inte heller låter helt bra, "deras Wikipediaprojekt" låter som ett bättre sammanhang). Jag uppfattar det väl inte som en kategori av företeelser helt och hållet, utan ett namn. (Och ändå pratar jag om det-som-Wikipedia-är som ett det, varför väljer jag just det?) --flinga 1 januari 2012 kl. 02.44 (CET)

Gott Nytt År!

Gott nytt Wikipediaår alla wikipedianer! - Green Yoshi (^d_b) 1 januari 2012 kl. 00.00 (CET)

Oj vad du var prick i tid, jag fick titta först på fyrverkeriet och fick se Grevinnan och betjänten. Gott nytt år allihopa! --Nordelch ^{För Wikipedia - i tiden} 1 januari 2012 kl. 00.26 (CET)

Gott nytt år, och som sagt, du var verkligen på hugget! Första redigeringen i år om jag inte misstar mig (inte här dock). --Rasmus 28 1 januari 2012 kl. 00.32 (CET)

Gott nytt år på er, särskilt till er som väljer att inte fira det nya året med att plåga djur. (Förlåt för politiskt budskap.) Låt oss få ett bra wikiår framöver! Obelix 1 januari 2012 kl. 00.37 (CET)

Jag vill önska Er alla detsamma! Även om Nyårsdagen som julens oktavdag och dagen för Jesu omskärelse i högsta grad hör till kyrkoåret och inte är en borgerlig helgdag tror jag inte det behöver bli någon tvist om dess huvudsakliga innebörd för de flesta av oss. Det är årets första dag, helt enkelt. Jag hoppas att 2012 skall bli ett år utan uppslitande konflikter här på svenska Wikipedia. Däremot vill jag gärna se många konstruktiva samtal om uppslagsverkets utveckling. Fernbom2 1 januari 2012 kl. 00.41 (CET)

(Redigeringskonflikt) Jo, jag har som "tradition" att försöka göra första och sista redigeringen varje år och lyckades tydligen nu. Dock inte med sista. (Jag kan meddela att jag gjorde redigeringarna tidigare, men sparade dem 00:00) Efter att ha sparat gick jag och Gaisjonke ut och tittade på fyrverkerierna. Återigen: Gott nytt år! :) - Green Yoshi (^d_b) 1 januari 2012 kl. 00.47 (CET)

Men arkiveringsroboten hann ändå före människan. För övrigt önskar även jag alla ett gott 2012! --MagnusA 1 januari 2012 kl. 11.23 (CET)

Men inte här :) - Green Yoshi (^d_b) 1 januari 2012 kl. 11.38 (CET)

Gott nytt år önskar jag också alla :) Höstblomma 1 januari 2012 kl. 00.49 (CET)

Gott nytt år allihop! Vilken artikel blev årets första måntro? --Lundgren8 (d · b) 1 januari 2012 kl. 01.02 (CET)

Det blev ‎Forniriska av Nicke L. Återigen gott nytt år och god fortsättning! --Rasmus 28 1 januari 2012 kl. 01.04 (CET)

"Har folk inget liv, sitta och redigera på Wikipedia precis vid tolvslaget" tänkte jag först när jag såg denna diskussion. Sen funderade jag på om det är så mycket vettigare att stå ute och frysa och skåla med varandra. ⬤Bοⅰⅵе 1 januari 2012 kl. 13.52 (CET)

Ja, eller så försöker man somna före tolvslaget eftersom man är känslig för kraftiga ljud... Tji fick man för det. Grannen hade världens bomber... - Lavallen 1 januari 2012 kl. 14.43 (CET)

Principiell viktig SFFR: Kyrkvärnet

Jag vill lägga blänkare om Wikipedia:Sidor föreslagna för radering/Kyrkvärnet, som är en principiell intressant SFFR. I denna sffr avgörs frågan om alla nomineringsgrupper som når över hälften av rösterna i två kyrkoval, t.ex. församlingsval, är relevanta för egna artiklar. Vart ska gränsen gå? Är denna gräns rimlig? Säg din mening. Obelix 1 januari 2012 kl. 20.41 (CET)

Kvalitetsmätningen - januari

Kvalitetsmätningen det senaste året    (tidigare mätningar)
Datum	Kval.	Fakta	Fluff	Förvirr.	POV	Plag.	Rel.	Språkv.	Ifrågas.	Ickewiki	Städa	Infoga	Glob.	Ouppdat.	Subst.	Totalt (exkl. Källor)	Källor	Totalt (inkl. Källor)	Andel
2023-04-01	12	179	52	8	45	0	86	303	396	0	140	265	425	2 021	3	3 935	55 716	59 651	2,33 %
2023-05-01	8	153	53	9	47	1	89	266	397	0	151	256	429	1 947	3	3 809	56 009	59 818	2,33 %
2023-06-01	9	151	46	8	46	0	72	274	391	0	144	251	425	1 950	4	3 771	56 590	60 361	2,35 %
2023-07-01	7	114	52	6	51	0	71	251	374	0	147	265	427	1 936	4	3 705	56 883	60 588	2,36 %
2023-08-01	9	105	48	4	28	0	66	249	372	0	131	270	428	1 964	6	3 680	57 860	61 540	2,4 %
2023-09-01	7	104	51	3	34	0	62	233	370	0	134	277	425	1 990	14	3 704	58 272	61 976	2,41 %
2023-10-01	5	112	52	2	37	0	97	235	330	0	139	280	427	2 035	16	3 767	58 475	62 242	2,42 %
2023-11-01	8	108	48	1	37	0	114	250	330	0	147	285	430	2 071	18	3 847	59 436	63 283	2,46 %
2023-12-01	11	105	45	3	39	0	118	243	332	6	148	281	428	2 077	16	3 852	59 898	63 750	2,47 %
2024-01-01	12	126	51	3	42	0	80	249	322	0	150	284	425	2 094	15	3 853	60 409	64 262	2,5 %
2024-02-04	15	125	53	4	42	0	75	258	341	1	150	301	424	2 130	4	3 923	60 946	64 869	2,52 %
2024-03-01	23	113	56	5	44	0	53	263	345	1	156	310	423	2 140	3	3 935	61 250	65 185	2,53 %
2024-04-02	28	111	58	8	50	1	30	290	354	2	166	320	421	2 110	31	3 980	61 724	65 704	2,55 %
2024-05-05	32	115	63	8	46	1	63	304	364	4	179	339	425	2 128	33	4 104	62 299	66 403	2,57 %

Förklaring

Förvirr. – Artiklar i kategorin Förvirrande Språkv. – Kategorin Språkvård med alla underkategorier utom Ugglanspråk. Städa – Kategorierna Städa och Artiklar som innehåller kuriosa-avsnitt. Infoga – Kategorin Samtliga artiklar föreslagna för sammanslagningar och delningar. Källor – Kategorin Alla artiklar som behöver källor, som summerar antalet artiklar i Kategori:Artiklar som behöver källor med underkategorier. (Många artiklar finns i fler än en av kategorierna.) Andel – Kolumnen Totalt dividerat med antalet artiklar på svenskspråkiga Wikipedia per respektive datum. (Antalet artiklar vid månadsskiftena framgår här.) Om du vill hjälpa till att höja kvaliteten på svenskspråkiga Wikipedia finns det en rad kvalitetsprojekt att engagera sig i.

Nu finns det
2 128 artiklar
kvar att att uppdatera!

Tack vare Månadens kvalitetsprojekt och Veckans tävling om åtgärdsmallar kan vi se en minskning av åtgärdsartiklar inom många olika områden. Bra jobbat allihop! / Elinnea 1 januari 2012 kl. 14.38 (CET)

Väldigt roligt att se minskningarna! Substubar, POV, städning och Wikifiering har minskat väldigt bra. :) Får jag föreslå att vi nu tar tag i relevanskontrollerna? Dessa har ökat helt otroligt mycket den senaste månaden (eller två senaste månaderna). Ett annat alternativ är Kvalitetskontroll. dnm ^{(d | b)} 1 januari 2012 kl. 15.18 (CET)

Relevanskontroll har aldrig varit månadens kvalitetsprojekt, så varför inte pröva. Uppdatering har de två senaste månaderna varit uppe på högre siffror än på länge, men det skulle man kanske kunna ha som tema för en veckans tävling. Höstblomma 2 januari 2012 kl. 09.44 (CET)

Om månadens kvalitetsprojekt för 2011 är det för övrigt kul att kunna säga att det var en lyckad samarbetsform och att genomförde ett varje månad och att alla var framgångsrika. Det mest framgångsrika var projekt infogningar, där det två gånger gjordes stora minskningar, 423 st första gången och 232 andra gången. Även språkvård genomfördes två gånger och minskade båda gångerna påtagligt. Höstblomma 2 januari 2012 kl. 11.00 (CET)

Håller med, det är verkligen kul att Månadens kvalitetsprojekt har fungerat så pass bra! Jag är lite skeptisk till att ha Relevanskontroll som Månadens, eftersom det ibland är ett lite infekterat område, vill inte ha igång nån trist debatt om att artiklar raderas för snabbt bara för att det just nu är projekt etc. Wikipedia:Projekt kvalitetskontroll, skulle vara bra att köra, men vi körde ju det så sent som i augusti. Wikipedia:Projekt uppdatering körde vi senast för ett år sen, så den kanske vi skulle ta? / Elinnea 2 januari 2012 kl. 12.36 (CET)

Gärna uppdatering för mig, det behövs och det kan passa bra så här i början på ett nytt år. Jag gjorde en tävling till det också, den blir vecka 3. Du kan ha rätt i att relevanskontroll kanske riskerar att bli lite svårt. Höstblomma 2 januari 2012 kl. 12.44 (CET)

Tycker att det är väldigt bra att det finns en Veckans tävling som anknyter till Månadens kvalitetsprojekt! Vi kör på Projekt uppdatering och hoppas att så många artiklar som möjligt blir uppdaterade. / Elinnea 2 januari 2012 kl. 12.50 (CET)

I april var kvalitetsprojektet (faktakoll) inte lika framgångsrikt som det ser ut. En stor del av den minskning son syns i tabellen beror på ändring av åtgärdskategorisystemet. 81.227.149.200 2 januari 2012 kl. 21.39 (CET)

Wikipedia:Veckans tävling/Historiska bilder

Veckans tävling, vecka 1, om historiska bilder är igång! Tävlingen går ut på att man utefter ett antal bilder som ligger på tävlingssidan skall skapa och förlänga artiklar. Varmt välkommen!

Ett urval av de aktuella bilderna:

• File:Public Schools Battalion at White City 1916.jpg
• File:Bundesarchiv B 145 Bild-F004723-0009, Holm-Seppensen, Adenauer, Sekretärin, v. Eckhardt.jpg
• File:Elsa Gullberg 1962.jpg
• File:Bundesarchiv Bild 102-01071, Bremerhaven, Jungfernfahrt der "Bremen".jpg
• File:Bundesarchiv Bild 101II-MN-1607-23, Deutsche und schwedische Marine-Offiziere.jpg
• File:Malmö, Södra Förstadsgatan, 1890s.jpg

--Rasmus 28 2 januari 2012 kl. 00.00 (CET)

Konstig kategori som bör tas bort

Teknisk fråga flyttad till Wikipedia:Wikipediafrågor#Konstig kategori som bör tas bort av Essin 2 januari 2012 kl. 16.52 (CET).

Röstning öppen

Det är nu möjligt att rösta på förra veckans nyskrivna och utökade artiklar. Systemet är nytt för VNA, men fungerar på ungefär samma sätt som MNB. Sätt bara {{röst|ditt användarnamn}} i röstningskolumnen på den artikel du tycker är bäst. - Green Yoshi (^d_b) 2 januari 2012 kl. 19.30 (CET)

Wikipedia:Veckans tävling/Historiska bilder om några dagar

Hej, ville bara uppmärksamma att Veckans tävling/Historiska bilder börjar om några dagar. Tävlingen går ut på att förlänga och skapa nya artiklar utifrån bilder som finns på tävlingens sida. Om du har några synpunkter på reglerna eller har en bild du tycker borde vara med så kan du skriva det på tävlingens diskussionssida fram tills tävlingsstart. Vänliga Hälsningar - Rasmus 28 27 december 2011 kl. 16.56 (CET)

Tog mig friheten att byta ut automatberäkningen ovan mot fast text. Så här efter att tävlingen startat såg det konstigt ut med "...börjar för 2 dagar sedan (fr.o.m. 4 januari 2012).". Tidsstämpeln i signaturen är nog bättre att relatera till. :-) --MagnusA 4 januari 2012 kl. 10.52 (CET) (diff)

En felaktig kategori

Någonstans finns den felaktiga kategorin Kategori:Artiklar som behöver enstaka källor 2012-06. Den tycks finnas i någon mall men jag hittar den inte. Den bör i alla fall tas bort--Bruno Rosta 5 januari 2012 kl. 16.27 (CET)

Det verkar vara: {{Källa behövs||9 juni 2011}} som är problemet. Ändra till 2011-06 så ska det vara löst. -- Lavallen 5 januari 2012 kl. 16.51 (CET)

Var går man in och ändrar på detta? Jag har aldrig riktigt hittat den delen där man kommer åt detta--Bruno Rosta 5 januari 2012 kl. 17.15 (CET)

I artikeln. Sök efter mallarnas måsvingar i redigeringsläge så hittar du dem snart.

Varför det verkar ha funkat ända fram till nu vet jag inte. Det borde aldrig ha funkat att skriva med svenska namn på månaderna. -- Lavallen 5 januari 2012 kl. 17.22 (CET)

Tyvärr hittar jag fortfarande det som går att ändra på. Kanske söker jag fel? Någon som kan hjälpa mig här?--Bruno Rosta 5 januari 2012 kl. 17.40 (CET)

Så här. -- Lavallen 5 januari 2012 kl. 17.54 (CET)

Jaha! Var det så enkelt. Jag krånglade nog till saken lite i onödan och trodde det var värre än det var. Tack för hjälpen!--Bruno Rosta 5 januari 2012 kl. 18.16 (CET)

Lite sent nu, men som vanligt tar vi sådant här på WP:WF och inte på Bybrunnen. /Grillo 5 januari 2012 kl. 18.54 (CET)

"Naturskön"

Ordet "naturskön" förekommer i väldigt många orts- och platsartiklar, nu senast upptäckt i nyligen utvalda Mölle. Jag anser att det är ett typiskt turistguide-ord, som man kan applicera på lite vad som helst. Är vi överens om att det inte bör användas på Wikipedia? Om så, hur bör man skriva om liknande meningar? Bäst vore väl att faktiskt beskriva omgivningarna, men om man inte känner till dessa? Är det bättre att ta bort en formulering "i naturskön omgivning", än att låta det stå kvar i väntan på att någon som är mer bekant med trakten kan beskriva den i mer npov ordalag? /Grillo 2 januari 2012 kl. 17.50 (CET)

Jag tycker nog inte att det generellt sätt skall tas bort. Man skulle kunna försöka ersätta det med "naturen har på grund av de höga tallarna ansetts som mycket vacker och varit ett populärt turistmål" eller liknande - givetvis med källa. Eventuellt kan man ju då också förtydliga om det var populärt på 1930-talet men området nu täcks av en bred motorväg och ett pappersbruk.

Givetsvis kan man förtydliga, men egentligen tycker jag att det är mer problematiskt med långa listor på böcker som hyllat naturen i området. Möjligen kan beskrivningar från några kända personer finnas med. Vet att jag delvis talar mot mig själv när jag lade in informationen om Bergsängs backar i Norr Bergsäng, men tänkte att påstående kunde ifrågasättas om jag inte lade in belägg. Dessutom är inte Bergsängs backar något större turistmål längre, och som ängarna till stora delar växt igen och riksväg 70 dragits fram över dem finns det inte så mycket att göra reklam för.--FBQ 2 januari 2012 kl. 19.05 (CET)

Jag vet att den här åsikten inte delas av alla, men om en källa ansett området naturskönt ser jag inget problem med att skriva att området ansetts naturskönt. Däremot skall skriva är naturskönt. Någon allom given sanning ligger inte i antagandet. Däremot tycker jag som sagt att wikipedia själklart måste kunna nämna att områden hyllats för sin natur, och där tycker jag egentligen att rapa upp långa listor på böcker som tyckt så är sämsta sättet, och egentligen det som får det att mest likna reklam. --FBQ 2 januari 2012 kl. 19.11 (CET)

Kanske om det finns källor andra än diverse turistsajter... Annars ser jag framför mig "x anses vara naturskönt (källa x turistbyrå)", och det skulle inte göra något bättre... Problemet är väl att själva ordet "naturskönt" är ett rent turistord som inte betyder något. Bättre att i så fall beskriva naturen och låta läsarna själva bedöma vad de tycker om det. /Grillo 2 januari 2012 kl. 21.18 (CET)

Jag tar nog bort flera "naturskönt" i månaden, då jag har snarlik syn som Grillo. Men jag är inte säker det helt borde bort. I de "biblar" jag utgår från nämns "naturskönt" då och då och kanske är det så att vissa platser i Sverige verkligen är extraordinärt "natursköna" även rent objektivt?Yger 2 januari 2012 kl. 21.27 (CET)

Absolut kan det vara vettigt att titta på vilka källor som använder begreppen. Jag slåss fortfarande för att det skall ställas lite högre krav på källorna speciellt i utvalda artiklar. En guidebok över Natursköna platser i Sverige är en bättre källa för att Mölle verkligen är naturskönt än en reklambroschyr från Höganäs kommun. Om ordet är hämtat från en sådan tycker jag nog att det kan vara vettigt att plocka bort det. --FBQ 2 januari 2012 kl. 22.36 (CET)

Och som sagt, de flesta guideböcker eller uppslagsverk har ganska korta beskrivningar över respektive ort. Naturskönt betyder i allmänhet i ett sådant verk att platsen hyser naturmiljöer som ansetts vackra och varit populärt turistmål på grund av detta. Om man har källor att utveckla det hela på ett bra sätt, är det givetvis bra, men att helt plocka bort det, om källan är OK känns lite som att ta bort information som annars kunde varit värdefull i artikeln.--FBQ 2 januari 2012 kl. 23.10 (CET)

Om det någonsin ska används så bara i artikeln om platsen. Jag såg någon (Grillo?) ta bort "N.N växte upp i nartursköna..." tidigare idag.--LittleGun 2 januari 2012 kl. 23.51 (CET)

En teoretisk utläggning: om en plats är naturskön är den det (emm.) i kraft av att den hos någon noterbar grupp anses naturskön; alltså är "anses naturskön" detsamma som "är naturskön". Alla som kan bedöma naturskönhet är väl subjekt tänker jag, och där finns inget instrument att mäta detta (däremot kanske man kunde göra det till ett vetenskapligt begrepp genom att operationalisera det, och då skulle "naturskön" kanske betyda något annat, eller så skulle det definieras som t ex "ett naturområde som av minst 68,5% av Sveriges befolkning anses vackert"). Med det sagt är det förstås (om man går med på mitt resonemang) ändå tydligare att skriva "anses naturskönt" ;). Och för att svara på huvudfrågan så tycker jag att det går att använda i de fall där det finns vederhäftiga källor med auktoritet som gör en sådan beskrivning. Turistbyråer duger förstås inte. Därmed kanske det generellt också bör formuleras annorlunda, för att slippa att andra artiklar smittas av formuleringen, där den inte är berättigad. --flinga 6 januari 2012 kl. 16.04 (CET)

Jag kan tänka mig att det finns fall när det kan vara relevant att platsen kallats naturskön, t.ex. om UNESCO skulle ha det i sin motivering för världsarv. Men detta torde vara mycket sällsynt. Att lokalpatrioter kallar trakten naturskön i diverse publikationer är inte nog. I största allmänhet tycker jag det ska tas bort. Njaelkies Lea (d) 3 januari 2012 kl. 16.40 (CET)

Alltså, ursäkta gnället, men jag tycker det här var en konstig och onödig fråga. Att försöka förbjuda eller avråda från enskilda ord är väl inte det sätt vi brukar jobba på, eller hur? Det finns platser som helt okontroversiellt är natursköna (t.ex. Black Canyon) och andra som helt okontroversiellt inte är det (t.ex. Solna). Den skribent som har kontroll över sitt språk vet när "naturskönt" kan användas utan att källbeläggas, och omvänt när det ska strykas som kommunalt reklamsnömos. Och för övrigt anser jag att den här typen av kategoriska förbud är onödiga och ett klåfingrigt oskick som i slutänden leder till diktatur och civilisationens undergång. Marfuas 3 januari 2012 kl. 21.21 (CET)

Ja. Jag upplever ibland ett onödigt motstånd mot värdegrepp som inte är mätbara. Är Mona Lisa en berömd målning? Är Goethe eller Vergilius berömda poeter? Hur berömd är Vergilius? 123,34? Artikeln om Vergilius innehåller uttalandet Vergilius bevarade episka dikter, i synnerhet Aeneiden, är en viktig del av den bevarade romerska litteraturen och har i hög grad påverkat vår bild av denna. Hög grad? Borde det källbeläggas med hänsyftnig till åtminstone 218 olika litteraturhistoriska läroböcker på minst 25 olika länder (med en befolkning på över 5 miljoner innevånare) som varit standardverk i grundskoleundervisningen i respektive land, och innehåller minst en halv sida text om Vergilius, exlusive bilder. Självklart måste man kunna ifrågasätta värdeuttalanden, men börjar man försöka radera allt som liknar värderingar kommer snart wikipedia att bli ett snömos där viktigt inte går att skilja från oviktigt. Man måste kunna ifrågasätta vem som säger saker och varför, utan att bara titta på vad som sägs. --FBQ 3 januari 2012 kl. 22.47 (CET)

Kan vi inte hitta något viktigare/nyttigare för Grillo att göra, än att avskaffa 'Naturskön'? --Janwikifoto 4 januari 2012 kl. 14.44 (CET)

POV - Neutral synvinkel - kan förstöras (a) genom att man i texten skriver värden, felaktigheter, åsikter, (b) genom att man tar bort värdefull information, och bara lämnar kvar det som passar skribentens åsikt. Både Grillo och Yger skriver att de tar bort 'Naturskönt'. Har dessa källbelagt borttagningarna, eller fått dem styrkta med konsensus? Obs att rena felaktigheter lättare upptäcks, än de fakta som avsiktligt tagits bort. --Janwikifoto 4 januari 2012 kl. 16.58 (CET)

Det bör på något sätt finnas med i ryggmärgen när man skriver artiklar: Undvik egna värdeomdömen, även de som kan ses som okontroversiella. Är "naturskön" ett tillräckligt objektivt definierat begrepp? Ja, kanske... Men var går gränsen mellan "naturskön" och "vacker"? Är de synonymer i allas öron, och har vi samma uppfattningar om vad som egentligen står främst på en annars subjektivt indelad skönhetsskala? Är en människa "skön", eller kanske bara "snygg"? Är en artist "omtyckt" eller kanske bara "uppskattad"? Allmänt bör vi nog vara försiktiga med sådana värderingar. I just det här fallet gör det väl inte så mycket, men en ovaksamhet mot till synes okontroversiella värderingar riskerar att även mer kontroversiella slinker med. Men ofta kan det naturligtvis vara helt rimligt att referera och citera väl etablerade uppfattningar. Janders 4 januari 2012 kl. 17.57 (CET)

Alltid påhopp när man försöker förbättra uppslagsverket. Som vanligt måste man ha källa för ett påstående, inte tvärtom. /Grillo 4 januari 2012 kl. 18.44 (CET)

Mer utvecklat svar: även om man har "kontroll över sitt språk" ingår på Wikipedia att alla värdeomdömen ska kunna källbeläggas. Jag tycker att det är helt förryckt att jag blir påhoppad för att jag försvarar den principen. /Grillo 4 januari 2012 kl. 18.53 (CET)

Jag delar Grillos syn. Vi skall inte skriva hur vacker en plats är, men gärna att den på grund av sin natur är ett populärt utflyktsmål, har uppmärksammats i nationella guider över vackra platser etc. På motsvarande vis skriver vi inte "Natalie Glebova, född 11 november 1981 i Tuapse, Ryssland, är en vacker kvinna". Däremot skriver vi att hon arbetat som fotomodell och vunnit miss universum. Av det kan man dra slutsatsen att hon i mångas ögon är vacker. /Dcastor 4 januari 2012 kl. 19.37 (CET)

@Marfuas: Ditt inlägg ovan ska uppenbarligen läsas med glasögon som har en lämplig styrka för att upptäcka ironi. Men gäller detta med skribentens "kontroll på sitt språk" även värdeomdömen som "bra", "elegant", "vacker", "tilltalande", "sympatisk" eller kanske t o m "anskrämlig"? Och hur är det i så fall med begreppen "trovärdig" och "objektiv"? Janders 4 januari 2012 kl. 19.52 (CET)

(Ursäkta sent svar) Jag tycker bara att det är fel väg att gå att förbjuda enskilda ord. En kompetent skribent, som till exempel Grillo, kan av egen maskin avgöra vilka formuleringar som faller inom genren "encyklopedi", alltså det som är neutralt och sant. Sen är det förstås en riktigt djup fråga om vad begrepp som "neutralt" och "sant" egentligen är för något, vilket förstås leder till att begrepp som "kompetent skribent" och liknande också blir svajiga och omöjliga att fastslå exakt i riktlinjer och regler. Eller prejudicerande diskussioner på Bybrunnen, för den delen. Men för att återgå till huvudfrågan, så håller jag med om att det reklamliknande värdeomdömen ska bort. Marfuas 6 januari 2012 kl. 20.13 (CET)

Jag kanske var otydlig, så jag kan utveckla. Självklart är det viktigt med källor, och att man inte drar egna slutsatser som inte ligger i linje med källan. Jag tycker nog också jag först antydde också i mitt första inlägg att det kanske är onödigt att skriva är - ansetts är oftast bättre. Natalie Glebova hade kunnat vara ansedd som skönhet utan att ha vunnit miss universum - de flesta modeller och de mest kända har vad jag vet inte gjort det. Att ha arbetat som fotomodell kunde betyda att hon hade ett högst säreget utseende, inte nödvändigtvis att hon ansågs vacker. Jag kan inte se något problem i att man med källhänvisning säger att hon hyllats för sin skönhet.--FBQ 4 januari 2012 kl. 19.47 (CET)

Jag kan förstå om man vill betona ned tydliga värdefraser, och delar de åsiker som Janders för fram. Jag skulle att ett av problemen är bristen på källkritiskt förhållningssätt hos en del artikelförfattare - som egentligen är ett större problem i andra artiklar. Om 5 artiklar kallar en plats "naturskön" och 568 inte gör det, betyder det enligt wikipedialogik att det finns 5 belägg på att platsen är naturskön. De övriga beläggen är helt ointressanta, så vida de inte uttryckligen nämnt att platsen inte är "naturskön" (vilket knappast är särskilt troligt). Även om de skulle vara lokala turistbroschyrer eller reklam för turistföretag i trakten så kommer de ändå att anses som sanning oavsett att alla övriga källor inte säger något. Men här gäller det även annat än rena värdebegrepp, och är nog en helt annan fråga.--FBQ 4 januari 2012 kl. 20.26 (CET)

Glebova och miss universum-titeln var självfallet bara ett exempel. Poängen är att det vi återger är att någon bedömt henne som vacker, inte att hon är vacker. På samma sätt kan vi till exempel skriva att en vägsträcka av Motormännen beskrivits som en av Sveriges naturskönaste, men inte att sträckan är naturskön. Det innebär inte att vi behöver stapla boktitlar, utan om det är många som beskriver en plats som naturskön kan man antingen välja en tung källa eller skriva att platsen "ofta beskrivits som naturskön" och ange källor i noten. /Dcastor 4 januari 2012 kl. 20.31 (CET)

Väl formulerat, Dcastor. Ungefär samma sak som jag ville säga, även om det kanske inte kom ut så. Inom kontroversiella ämnen med många alternativa verklighetsbeskrivningar kanske saker behöver formuleras annorlunda. --FBQ 4 januari 2012 kl. 22.19 (CET)

Grillo, om det är omotiverade 'Naturskön' i en artikel, så tar man bort dem. Med kommentar på diskutionssidan. Enkelt, med Sunt Förnuft!
Att föreslå reglering av 'Naturskön', det är istället att försöka ändra andras språkbruk, enligt sin egen agenda. Lite Orwells 1984. Att sedan skriva 'påhopp', 'förbättra', 'förryckt', 'principen källbelägga', ja det är formuleringar som du har svårt att käll-belägga, men som är avsedda att ge en snyft-effekt. Visst, det är synd om dig. Du klarar ju uppenbarligen inte att redigera med Sunt Förnuft. Det bästa du kan göra är en pudel, be om ursäkt för något så dumt, och glömma det hela. Vill du få respekt, så gör du en grundlig undersökning av Ygers ändringar av 'Naturskön' - har dessa ändrat tonen, filtrerat bort information (se till att analysen även passar min ståndpunkt). Jag orkar inte skriva mer om detta, vill du diskutera mer kom till Stockholm för personlig diskution. Men Svenska Språkbladet (finns den?) skulle säkert vara intresserad av en artikel över de subtila försöken att sätta en agenda i språkbruket. Eller gå med som skrivande info-arbetare i 'Nya Arbetarpartiet', och skriv om den svenska historien samtidigt. Hitta något nyttigare att göra, eller håll fingrarna borta. Jag är förvånad att andra inte reagerar på dumheterna! --Janwikifoto 4 januari 2012 kl. 22.33 (CET)

Tonen, Janwikifoto. Tonen... Janders 4 januari 2012 kl. 22.41 (CET)

Marfuas: Jag brukar i allmänhet tycka att du kommer med goda synpunkter, och så kan det säkert vara nu också, men tyvärr drunknar det helt i de hårda orden. Kan det inte vara så att även om ett fåtal "naturskön" är berättigade, finns det också många exempel som är överdrivna eller omstridda?

Janwikifoto: När du hånar en meningsmotståndare ger du intryck av att sakna starka rationella argument för att det som Grillo med flera tar upp inte skulle vara ett problem. Är det det intrycket du vill ge?

//Essin 4 januari 2012 kl. 23.18 (CET)

Janwikifoto skriver "Grillo, om det är omotiverade 'Naturskön' i en artikel, så tar man bort dem. Med kommentar på diskutionssidan. Enkelt, med Sunt Förnuft!" Och det är ju precis detta jag beskriver i ursprungsinlägget och i övriga inlägg... Den halmdocka som är ditt övriga inlägg lämnar jag därhän... /Grillo 4 januari 2012 kl. 23.21 (CET)

(Jag skriver aldrig någonting som innehåller hårda ord, jag är alltid snäll och positiv!) Jag har fullt förtroende för Grillos förmåga att radera de "naturskön" han upplever som trams. För mig är det förtroendet helt tillräckligt, vi behöver inte kodifiera det i ett pseudobeslut på Bybrunnen. Jag citerar ordförande Mao: Låt tusen natursköna blommor blomma! Marfuas 5 januari 2012 kl. 01.25 (CET)

Nej, men då har man nog överskattat "beslutsfattandet" på Wikipedia. Allt jag är ute efter är konsensus kring att "naturskön" i många fall är ett värdeord som inte passar in. /Grillo 5 januari 2012 kl. 04.26 (CET)

Grillo vill ha 'konsensus' - dvs skapa en regel. Det har han nu skrivit klart och tydligt. En regel som gör att jag inte får skriva naturlig svenska - utan jag måste lära mig wikipedianska. Visst kan man 'språkvårda' in i petitesser - men kan även se det som en form av censur. Finns det inget viktigare att göra? Vill ärade Grillo ha ett språk som markant skiljer sig från naturlig svenska? Man skall inte behöva kodifiera allt som kan lösas med Sunt Förnuft, genom konsensus. Det är nog att missbruka konsensus. Grillo är inte känd för att aldrig ta till starka ord, och man undrar vad Grillo tänkt göra med ett 'Naturskönt' konsensus i ryggen. Vad blir nästa ord som skall rensas? --Janwikifoto 5 januari 2012 kl. 13.52 (CET)

Som vanligt behöver du läsa igenom WP:Etikett och WP:God tro. Jag vill inte be en person som verkar vara äldre än mig att gå och tvätta tungan med tvål men här känns det befogat... Jag har aldrig varit med om någon som på ett så aggressivt sätt har angripit någon som vill förbättra. Nej, jag är inte ute efter att "rensa språket". Om du läser mina inlägg utan djävulens advokat-masken kommer du också att se det. Om dessa angrepp fortgår kommer jag att begära att du ska blockeras för sådana här angrepp ska man inte behöva tåla. /Grillo 5 januari 2012 kl. 18.59 (CET)

Tycker att detta har fövandlats till ett annat problematiskt språkbruk nu när diskussionen mer glider över i spekulationer om bakomliggande avsikter eller munhuggande med stegrande ton. Jag vet inte exakt vad som avsågs i ursprungsinlägget, det enda jag reagerade på lite var att jag nog hade valt en skrivning som: "bör undvikas" istället för "inte bör användas", som kan föra tanken över till annat än som kanske avsågs. Tidigare erfarenheter påverkar givetvis ofta vad vi misstänker eller läser mellan raderna, i synnerhet om ton eller jämförelser hamnar snett. För att nyansera så tror och hoppas jag att denna diskussion bara är en iakttagelse av ett bruk av ett värdeord som ofta inte finns underlag för. När det gäller tonen, så tror jag tyvärr att de flesta har sett betydligt mer aggressiva sätt att diskutera varandras redigeringar än det här – utifall det bara stannar vid detta.
/WeRon 6 januari 2012 kl. 12.10 (CET)

Vad är det med Commons?

Vad har hänt med Commons? Det går inte att ladda upp filer, då "databasen är skrivskyddad". Om jag sedan klickar på en bild i valfri artikel möts jag dessutom av ett felmeddelande. Wolfgangus Mozart 6 januari 2012 kl. 19.27 (CET)

Jag har inte kollat nu, men det händer emellanåt, eventuellt för säkerheskopiering eller liknande. Går över snabbt. Fråga på nytt (kanske hellre på Wikipediafrågor) om det håller i sig. --LPfi 7 januari 2012 kl. 09.21 (CET)

Det var något fel en av databasservrarna. Lite information finns på maillistan wikitech-l. /EnDumEn ✍ 7 januari 2012 kl. 09.43 (CET)

Anonym medlem?

Kan man vara anonym Wikimediamedlem, alltså under användarnamn? Jag har länge tänkt stöjda WM genom medlemsavgift, men det vore en förutsättning. SergeWoodzing 6 januari 2012 kl. 22.42 (CET)

Tror inte det, men någon som vet kan säkert svara. Man behöver åtminstone inte koppla sitt wikipedianamn till wikimediamedlemskapet.--LittleGun 6 januari 2012 kl. 22.47 (CET)

Ja, för att vara medlem måste man nog uppge sina personuppgifter enligt vad som står på sidan för Wikimedia Sverige, men alla kan alltid donera frivilliga summor till föreningen, även om det inte är detsamma som medlemsavgift. Obelix 6 januari 2012 kl. 22.49 (CET)

Jag kollade med Ainali och så är fallet. Det går inte att bli medlem anonym. Obelix 7 januari 2012 kl. 02.00 (CET)

Tack ska ni ha. Då vet jag. Har WM Sverige något PG-nummer? SergeWoodzing 7 januari 2012 kl. 02.19 (CET)

Nej, bara BG-nummer, 5822-9915. Thoasp 7 januari 2012 kl. 08.53 (CET)

Är kravet på personuppgifter ett val eller är det vad lagen kräver? I Finland måste registrerade föreningar upprätthålla medlemsregister (med faktiska namn), men föreningarna i Sverige är visst mindre reglerade. --LPfi 7 januari 2012 kl. 09.27 (CET)

Har aldrig hört att det ska vara något krav för en ideell förening. Dock kommer det i ett annat läge om man ska söka birag från tex kommunen. -- Lavallen 7 januari 2012 kl. 12.46 (CET)

Wikimedia är ingen ideell förening, det är väl en stiftelse? Stiftelser kan/får inte ha medlemmar, något som har ställt till en del huvudbry för bland annat Skärgårdsstiftelsen. /ℇsquilo 7 januari 2012 kl. 13.06 (CET)

WMF kanske är en stiftelse, men WMS är en ideell förening, se: Stadgarna. -- Lavallen 7 januari 2012 kl. 13.08 (CET)

Help wanted with article on English Wikipedia

Hello, sorry for my use of English but I do not speak Swedish. I created an article on the English Wikipedia about the Hotel Polen fire ((engelska)) in Amsterdam in 1977. The majority of the victims of that fire were Swedish tourists, 33 people died in total. So maybe you can help me with references in the Swedish press, it must have been a big news item in Sweden at the time. Thank you for any help! (please reply at the article's talk page) as I might not look here often.) SpeakFree 5 januari 2012 kl. 00.47 (CET)

In this swedish newspaper it says (in a diffrent article) that 17 swedish people died in a fire on hotel Polen. (Hotellbrand Amsterdam 1977: 17 svenskar dör i en brand på hotell Polen.) Url:http://www.aftonbladet.se/nyheter/article10544136.ab Aftobladet 2005 -Josve05a (d) 8 januari 2012 kl. 03.17 (CET)

Kontosäkerhet

Med tanke på alla hackade lösenord just nu skulle jag vilja uppmana alla användare, och framförallt administratörer, att använda ett säkert lösenord för Wikipedia som inte används någon annanstans. Detta är särskilt viktigt om du har samma användarnamn på andra platser. Även ditt epostkonto bör du se till har ett separat och säkert lösenord. Njaelkies Lea (d) 3 januari 2012 kl. 14.19 (CET)

Tja. Snarare ska vi väl ha lösenord som är svåra för en dator att gissa men lätta för en människa att komma ihåg, och inte tvärtom. Lösenord som "jaghopparibackensamtidigtsomjagbackarhoppandesneråtförbacken" (som jag hittade på nu precis) är nästan omöjligt för en dator att lista ut, men väldigt lätt att komma ihåg eftersom det absurda i meningen sätter sig i en mänsklig hjärna. /Grillo 3 januari 2012 kl. 17.33 (CET)

Det är väl i så fall ett säkert lösenord? Vilket var vad jag önskade.. I övrigt har jag inga synpunkter på hur lösenordet ser ut, länken är bara tips på hur ett bra lösenord kan se ut. Njaelkies Lea (d) 3 januari 2012 kl. 17.41 (CET)

Det viktigaste jag ville få fram var dock att inte använda samma lösenord här som på alla andra ställen, för om det andra stället hackas och lösenorden sprids spelar det ingen roll hur svårt ditt lösenord är. Något du säkerligen redan vet, men för mindre tekniskt erfarna användare. Njaelkies Lea (d) 3 januari 2012 kl. 17.48 (CET)

Jag antar Grillo menar som XKCD, att standardtipset med versaler/gemener/siffror/specialtecken ofta får till resultat ett svårihågkommet lösenord som inte är dundersvårt att knäcka. Att däremot göra lösenordet längre gör att det blir mycket svårare att knäcka, men behöver inte få till följd att det blir särskilt svårt att komma ihåg. Så sikta gärna på ett långt lösenord när du byter, ju längre desto bättre. Och se till så att det är lätt för dig själv att komma ihåg alla tecknen, och svårt för någon annan att lista ut dem. ⬤Bοⅰⅵе 3 januari 2012 kl. 19.04 (CET)

Utan att grisa ner sig i kombinatorik eller ännu mer gnäll vill jag hävda att XKCD har totalt missuppfattat det där med hur många bitar det krävs för att representera något i ett givet alfabet. Marfuas 3 januari 2012 kl. 23.04 (CET)

Själv använder jag teckenkombinationer som satt sig i motorik-minnet, genom att jag vet hur jag ska flytta fingrarna...vilket ger ganska säkra lösenord, men har nackdelen att jag har jättesvårt att kunna innehållet i dem utan att ha ett svenskt qwerty-tangentbord framför mig. Men det kan vara värt att pröva. Vivo 3 januari 2012 kl. 20.44 (CET)

Bara man ser till att det inte finns någon enkel systematik i det ("qwerty" är uselt och "thnmko" inte mycket bättre).

Längden är inte heller saliggörande. Lösenord som består av ord måste vara åtminstone dubbelt längre än sådana som består av okorrelerade tecken. Och om man missar på "hoppande" och "hoppandes" i Grillos exempel kan man inte logga in, medan datorn lätt prövar alla sådana kombinationer. Eftersom det inte är någon konst för datorn att kolla några miljoner varianter (om den tillåts hålla på, vilket ofta i praktiken är svårt att hindra) behöver den inte söka någon logik i ordkombinationerna.

Den klassiska lösenordsalgoritmen är att hitta på en nonsensramsa à la Grillos ovan och ta första bokstaven ur varje ord: "jhibssjbhnb" (fungerar i svenskan, en del språk har få begynnelsebokstäver). Här blev det en del upprepning beroende på hur ramsan konstruerats. För att krångla till det kan man lägga in versaler före tänkbara komman (eller på annan logisk plats) och krydda med invigningsåret för Uppsala domkyrka. Ett utropstecken på logisk plats skadar inte heller: "jh1iB!4ss3jB5hnB".

Det gäller alltså att bygga upp lösenordet logiskt, men så att tecknen härletts ur en tanke datorn inte kan hitta. Kryddorna måste också följa en logik man själv kan minnas utan större ansträngning. Dikter och ramsor som finns i böcker eller på Internet (t.ex. exemplen här, med varianter) får inte användas, och inte information om en själv, närstående eller husdjur.

För tjänster man använder mer sällan är det viktigt att kunna minnas ramsan och använda den lätt, men första bokstaven, ett årtal och versalisering härledd ur ramsans rytm är inte svårt att minnas. Välj ramsan så att också ovanligare bokstäver kommer med, så räcker "Köp mörk choklad åt Mormor 1435": "Km4c3§5M" (åäö är osäkra, så å är utbytt, och ettan i årtalet har strukits). Den fullständiga frasen är säkrare, men "Kmc4§3M5" torde räcka med god marginal. Däremot är "Köp mörk" inte bra - kolla att lösenordskollen verkligen tar hänsyn till alla tecknen och inte bara de åtta första.

Och att inte använda samma lösenord för något viktigt och något orelaterat är förstås mycket viktigt.

--LPfi 3 januari 2012 kl. 22.54 (CET)

Det där med att lösenord ska innehålla en massa konstiga tecken, siffror och både versaler och gemener är en anakronism från tiden då lösenord hade en maxlängd. Då var det nödvändigt för att kunna få ett lösenord med rimlig säkerhet med bara åtta tecken. Jag har för mig att NTLM i Windows NT glatt struntade i alla utom de åtta första tecknen i lösenord. /ℇsquilo 3 januari 2012 kl. 22.59 (CET)

Det gör också Unix/Linux om man använder 3DES, vilket av kompatibilitetsorsaker fortfarande är relativt vanligt. En tidig Lanman (Windows) var än värre: lösenordet delades upp i två stycken, som kunde brytas separat och då den ena biten var bruten var det lätt att bryta den andra. Ett 10 teckens lösenord blev då 8+2, alltså lätt som ett 2-teckenslösenord.

På webben torde det inte vara ovanligt att man använder första bästa rutin för lösenordshantering, som kan vara antik eller konstruerad ad hoc. Inga garantier för att de skall uppfylla grundläggande säkerhetskrav (testa åtminstone 8-teckensgränsen!).

--LPfi 4 januari 2012 kl. 13.22 (CET)

Jag vill bara göra en reflektion kring det här med lösenord. En någorlunda flitig internet-användare har säkert registrerat sig på ett dussin sajter eller mer. Och sedan har man lösenord till jobb, till mail, till egna datorn, och så vidare. Sammanlagt minst 20 lösenord, och en del av dem måste dessutom bytas med jämna mellanrum. Strävan efter säkra lösenord, som dessutom inte ska återanvändas mellan sajter, gör det näst intill omöjligt att hålla reda på de lösenord som man inte använder dagligen. Vilket ger egentligen bäst säkerhet? Att ha säkra unika lösenord som står uppskrivna på en postit-lapp vid datorn? Att ha säkra unika lösenord som man jämt glömmer så att det blir mail-trafik med lösenordsåterställning? Eller att ha lösenord som är suboptimala men går att hålla i huvudet? Säkerhet är viktigt, men jag är inte övertygad om att en sajt faktiskt optimerar sin säkerhet med en hård lösenordspolicy. Lsj 4 januari 2012 kl. 08.37 (CET)

Nu börjar väl den här diskussionen snart lämna vad vi brukar diskutera på Bybrunnen men nåväl. Man kan ju i alla fall konstatera att en lösenordsscannare inte kan se vad du har skrivit på papper och satt fast på skärmen, så varför alla "säkerhetsexperter" har sådan panik angående att göra det förstår jag inte riktigt. Det är förstås skillnad mellan att logga in på internetbanken mot att logga in på Facebook eller Wikipedia. I och med alla "du måste lägga in en siffra" eller "lösenordet måste ha minst 15 tecken" har jag på flera webbsidor tvingats återställa lösenordet varje gång jag ska logga in... Visst är jag för att höja medvetenhet kring lösenord, men någon nivå av eget ansvar måste väl ändå finnas. Sedan minns jag förstås miniskandalen från för några år sedan (2006-2007) då det upptäcktes att flera admins på enwp hade blanka lösenord (!) och kravet på att faktiskt ha ett lösenord på sitt wp-konto infördes. /Grillo 4 januari 2012 kl. 08.55 (CET)

Lösenord på postit-lapp funkar ju om du litar på att de som fysiskt kan ta sig till din dator inte kommer att hitta på massa bus. En tips jag såg någonstans var att utgå från ett eget standardlösenord, men att lägga till någon del av respektive sajts domännamn i lösenordet. Annars kan man göra en avvägning över hur illa det vore om ett konto blev hackat. För ställen där det inte vore så farligt kan man använda sitt standardlösenord, men hitta på något eget för varje ställe som är lite viktigare. ⬤Bοⅳⅰе 4 januari 2012 kl. 09.28 (CET)

Det är väl främst den där miniminivån man bör komma över. Jag tror att ett seriöst försök att hacka någons konto på Wikipedia trots allt är ganska osannolikt. Det handlar mest om att inte ha lösenord som "hejsan", "12345" eller till och med "lösenord", vilket det alltid visar sig vara många som har när lösenord sprids. Är det ingen admin som har lösenord av den typen så har vi kommit långt. Sen vad för typ av lösenord som fungerar för var och en tror jag är ganska individuellt. Jag har ett system i mina lösenord som gör att jag kan komma ihåg dem trots att de allra flesta är unika. Post it-lappar är väl inte en jättedålig idé heller under rätt förutsättningar. Njaelkies Lea (d) 4 januari 2012 kl. 10.42 (CET)

Post it är en katastrof för arbetsplatser (städarvikarier har knappast gått genom pålitlighetstest), och det är väl främst om sådana säkerhetsexperterna bryr sig. Hemma är det ofta ok, men om man sysslar med konfidentiella uppgifter och ens barn kan råka berätta lösenordet är det ju inte bra.

Webbläsare har ofta lösenordshanterare och ssh kan hanterare nycklar. På så sätt behöver man inte komma ihåg mer än några olika lösenord. Systemet med webbplatsberoende delar är ok, men helst inte för uppenbart: den som tittar genom knäckta lösenord och ser htih38Facebook kommer nog att pröva htih38Gmail på Gmail. Kamouflera sambandet ens något. Och använd inte lösenordet på viktiga ställen.

Och skillnaden mellan Wikipedia, Facebook och banken ser jag inte: alla är sådana som inte får bli knäckta (om man är admin här och använder Facebook intensivt). Struntlösenord kan man använda på ställen där man registrerar sig som Kalle Anka (eller Alle Nka för att de kräver det rätta namnet).

--LPfi 4 januari 2012 kl. 13.22 (CET)

Lösenord på postit-lappar är inte alls dumt under förutsättning att man har lappen i plånboken, almanackan eller motsvarande. För sina lösenord vill man ju ha med sig. Dels för att ingen obehörig ska komma åt dem och dels för att när man väl behöver komma ihåg ett lösenord som man har glömt så sitter man förvånansvärt ofta inte framför den dator som man brukar använda.

Webbläsarens lösenordshanterare är jag en smula skeptisk till. Den fyller glatt i de lösenord som jag har bett den att komma ihåg vilket får mig att fundera över varför den inte skulle göra det åt någon annan om datorn blev stulen. /ℇsquilo 4 januari 2012 kl. 16.02 (CET)

Lösenordshanteraren är sannolikt tryggare än minneslappen under tangentbordet eller i datorkassen. Man måste ju logga in för att använda den (eventuellt efter att ha plockat ut hårddisken och bytt admin-lösenordet). Lösenordshanteraren borde också kunna förses med lösenord (vet inte hur vanligt det är, men tekniskt är det trivialt för programmets utvecklare). En krypterad textfil har fördelen att den kan användas med vilken som helst webbläsare, men är mindre säker om man inte hittar en bra färdig lösning. --LPfi 4 januari 2012 kl. 22.47 (CET)

Jag har funderat lite över möjligheten att mitt Wikipedialösenord kommer på vift. Det blir ju svårt att använda mitt Wikipediakonto obemärkt, måste jag säga att jag tänker. --flinga 6 januari 2012 kl. 15.52 (CET)

Det finns två möjligheter att utnyttja ett knäckt konto: att förbereda noga och sedan genomföra en stor mängd automatiserade redigeringar eller att då och då göra något som inte verkar speciellt. Om den berörda inte har artiklarna på sin bevakningslista och inte kollar sina egna bidrag kan det senare fortgå rätt länge. --LPfi 6 januari 2012 kl. 18.47 (CET)

Det är sant förstås. Den senare varianten är väldigt illistig och förrädisk. --flinga 9 januari 2012 kl. 16.19 (CET)

Visual editor

Nu har jag inte varit så himla aktiv på sistone, så jag vet inte om detta har diskuterats, men det verkar som att det äntligen ska komma en inbyggd WYSIWYG-redigerare för Wikipedia. Det går att leka lite med den i Visual editor sandbox. Mer går att läsa på Visual editor. -- [ jiˈesˌdeːo ] 5 januari 2012 kl. 20.49 (CET)

Ser lovande ut. /Dcastor 5 januari 2012 kl. 22.22 (CET)

Håller med. I min mening kommer detta att öppna upp för en bredare allmänhet vad gäller redigering (på gott och ont). Jag saknar däremot en funktion för att lägga in referenser. Det finns åtminstone inte i sandlådeversionen. -- [ jiˈesˌdeːo ] 6 januari 2012 kl. 01.11 (CET)

Jag vill påpeka att det här är en mycket tidig demo av hur det (kanske) kommer att se ut. Alla funktioner är inte klara. Jag, som inte är särskilt teknisk, har försökt få en förståelse för hur det kommer att bli, men det enklaste verkar vara att följa teknikteamets blogginlägg och The Signpost (prenumerera).//Hannibal 6 januari 2012 kl. 12.32 (CET)

Hu, vad jobbigt när man måste markera ord, klicka, skriva in ett nytt ord och trycka enter för att bara åstadkomma en länk, istället för att bara skriva [[länk]] (egentligen borde det gå att laga så att man kan göra detta i Visual editor med). Det är sånt som gör det så knöligt att t ex skriva på bloggar. Därmed inte sagt att verktyget inte är bra, förhoppningsvis kommer det att leda till att fler vågar redigera. Utan att sätta sig in lite i en kod som i längden ofta är mycket enklare. Jag vet, jag gnäller :). Tycker bara att fenomenet med så kallad "användarvänlighet" (som ofta är ett krångligare tillvägagångssätt) har sina baksidor. Annars är jag positiv till att det här verktyget är på gång till sist :) --flinga 6 januari 2012 kl. 15.19 (CET)

Får nog faktiskt hålla med flinga till viss del. Wikikoden är inte svår, utan jag tror att en hel del "men det är så svår kod"-utrop helt enkelt grundar sig i teknikskräck. Men om det kan få fler att bidra, så varför inte göra ett försök. Bara den klarar av att skapa vettig kod så vi inte sitter där med Wikipedias Frontpage-motsvarighet. /Grillo 6 januari 2012 kl. 18.30 (CET)

De åsikter som Flinga och Grillo uttrycker är en av orsakerna till att det tar så lång tid. (Obs, inget illa ment!) Som jag har förstått det (och jag vill upprepa att jag inte kan teknik alls) är det egentligen inte supersvårt att skriva en WYSIWYG-editor. Det finns flera sådana redan. Problemet är att vi har tusentals personer som är vana att skriva wikikod, och att vi har miljontals sidor där det redan finns wikikod (gärna in-nästlad i varandra så att parsern måste vara specialgjord för att tolka om det är en pipe till en tabell eller en pipe till en länk, eller till vanlig text. (Bara för att retas lite: |||||||||||...). Så om någon kunde förvandla den gamla koden och de gamla wikipedianerna skulle det vara fixat på en kvart. Och återigen - det är inte Flingas och Grillos fel... Bara.//Hannibal 6 januari 2012 kl. 18.46 (CET)

Jag vill verkligen invända mot allt detta snack om att koden skulle vara enkel och teknikskräck. Att lägga skulden på andra är inte rätt attityd att ha om Wikipedia vill attrahera nya bidragsgivare. Jag tänker bland annat på de äldre generationerna, som är en enorm källa till kunskap. Till exempel de som är engagerade i hembygdsföreningar, eller pensionerade fackmän och forskare. För dessa kan koden vara väldigt avskräckande. Dessutom blir det avsevärt enklare att bara gå in och ändra något om man slipper byta till en ny sida, med ett helt annat utseende, nytt teckensnitt och en massa koder för bilder och mallar, där det kan vara riktigt rörigt att leta upp den del man vill ändra. -- [ jiˈesˌdeːo ] 7 januari 2012 kl. 00.40 (CET)

Det jag menar är att Wikipedia har en relativt hög inlärningskurva, men när man väl tar sig över den är resten väldigt enkelt (förutom tabeller och referenser möjligen). Kanske var det lättare när jag började 2004 innan allt komplicerat hade dykt upp dock. Jag tror att de flesta kan lära sig Wikipedia-koden om de får handledning i några timmar. Det var så jag lärde mig OSM, som jag var ruskigt rädd för innan jag hunnit lära mig det. Ett berg är sällan så oöverstigligt som det kan verka när man står längst ner med en negativ inställning ("men hur ska jag nånsin klara det här, som bara tidigare använt ordbehandlare"). Problemet är väl hur man ska lösa denna handledning mer än att någon vän lär upp en. Så WYSIWYG-editor som fungerar bra är ändå ingen dålig idé, absolut inte, jag bara vänder mig emot att koden skulle vara svår. Jämfört med HTML (som också kan räknas som relativt enkelt) är wikiml otroligt simpelt. /Grillo 7 januari 2012 kl. 02.04 (CET)

Har jag lagt skulden på någon för.. vadå? Ursäkta, men nu får jag nog invända. Jag tycker du måtte ha läst mitt inlägg märkligt? Observera att jag pratar om förhållningssätt till och filosofi kring "användarvänlighet" generellt, inte specifikt Wikipedia. Och mestadels hos utvecklare. Många saker som påstås förenkla gör arbetsgången mer omständig och svårare. Återigen, jag vet inte vem jag skuldbelagt för vad?

Jag håller också med om att mallar osv (jag undviker dem smått), och även referenser och liknande, är krångliga, även som användare sedan länge. Men nog är väl grundkoden med [[]] för länkar, '' för kursivering, och så vidare, inte särskilt svår (att lära in)? Och även om vi ponerar att inlärningen är svår, visst kan man väl påstå att det att skriva länkar med hakparanteser direkt är en enklare arbetsprocess än att peka-klicka-länka, när man väl hajat det?

Återigen, jag tycker det är bra att det här kommer (om inte annat för att fler kommer våga prova att redigera, jag menade faktiskt både det och gnället förut (även om gnället var mindre allvarligt menat)). Och ännu bättre om de lägger till så att hakparantes i wysiwygen också kan rättas till riktig länk =). --flinga 7 januari 2012 kl. 04.08 (CET)

Att trycka ctrl-b (för bold, standard i engelskspråkig programvara och redan någorlunda i funktion i demoversionen) etc. är i mina ögon minst lika enkelt som att använda koder som jag i och för sig hunnit lära mig. Framför allt är det dock enklare att i en wysiwyg-editor genast se resultatet av vad man gör. Det är lättare att snabbt hitta den plats där man vill göra en redigering. Jag ser bara fördelar och räknar förstås med att källscript etc. av den modell vi redan har kommer att kunna användas även i wysiwyg-versionen samt att länkning kommer att underlättas något jämfört med nuvarande demo. /Dcastor 7 januari 2012 kl. 04.34 (CET)

Får jag lov att fråga om detta skall tolkas så att den inarbetade koden inte kommer att kunna användas längre? I så fall vill jag protestera högljutt! Var gör man det? Jag lärde mig att radigera (har aldrig använt knapparna utan skriver in alla tecken) på nolltid bara genom att se hur det såg ut på sidor som redan fanns. Det nya verkar betydligt krångligare. Fernbom2 7 januari 2012 kl. 20.03 (CET)

Jag hoppas verkligen att det kommande verktyget inte kommer att påverka traditionell redigering. Det kan behövas för datorovana som lärt sig använda en ordbehandlare, men jag vill hävda att det inte nödvändigtvis är svårare, och i de flesta fall är effektivare, att redigera wikitexten direkt (så hör jag ju dem som använder ordbehandlare endast i speciella situationer). Men med tanke på att utvecklarna sannolikt själva hellre redigerar på det traditionella sättet tror jag vi kan vara lugna. --LPfi 7 januari 2012 kl. 21.20 (CET)

Möjligen uttryckte jag mig vagt ovan, men som jag har förstått det kommer man kunna välja båda sätten att redigera.//Hannibal 8 januari 2012 kl. 01.40 (CET)

Tack för det lugnande beskedet! Fernbom2 8 januari 2012 kl. 09.43 (CET)

Ctrl+b kände jag inte till, det är förstås smidigare. Jag hoppas inte jag lät för dömande i mitt första inlägg, men ville bara uttryckta mina personliga preferenser och synpunkter på användarvänlighet som sällan diskuteras. Jag hoppas wysiwygen blir bra, men tycker ändå att hakparanteshakparantesordhakparanteshakparantes är enklare ;) --flinga 9 januari 2012 kl. 16.23 (CET)

Blågula frågor

Jag har tidigare noterat och som hastigast nämnt att wikipediaartiklar och även utvalda använder helt okällbelagda påståenden på Blågula Frågors hemsida, men gick idag igenom lite närmare vilka artiklar det handlade om blev jag lite förvånad över hur många utvalda artiklar det handlar om, bland andra Historiska bränder i Stockholm, Stockholm och Elektricitet i Sverige. Känns lite underligt när Stockholms stad samtidigt har blockerat samma hemsida på sina datorer på grund av dess innehåll.

Att man använder sidan som källa i Bevara Sverige Blandat, Bevara Sverige Svenskt och andra liknade sidor känns inte underligt, men i många av de andra sidorna känns det högst tveksamt. Visserligen kan sidan ha rätt (jag har dock noterat flera felaktigheter), men några egentliga källförteckingar över vilket materal uppgifterna kommer ifrån finns inte. Vore intressant med synpunkter.--FBQ 6 januari 2012 kl. 20.53 (CET)

Jag tycker att det är precis tvärt om; Blågula Frågor är en olämplig källa för artiklar om Nationella rörelsen i Sverige eftersom deras neutralitet i de fallen kan vara ifrågasatt. Däremot så ser jag inget konstigt i att en nationalromantisk förening samlar på sig artiklar om Sveriges historia och att Wikipedia använder dem som källor. /ℇsquilo 6 januari 2012 kl. 21.45 (CET)

Även om det rör sig om okontroversiella ämnen så kan knappast föreningens källösa uppgifter tillskrivas större trovärdighet än historieintresserade privatpersoners hemsidor. Den sistnämnda typen brukar ju underkännas som källor även om inte finns direkt anledning av tro att uppgifterna skulle vara felaktiga. /Annika 6 januari 2012 kl. 22.02 (CET)

I grund och botten håller jag med om att det inte finns något skäl att göra någon skillnad mellan den här sidan och just exempelvis historieintresserade privatpersoners hemsidor utan källor - de är undermåliga källor. I det här fallet anser jag dock att det kan se extra illa ut om wikipedia vill vinna respekt som ett pålitligt uppslagsverk.

Jag har inte detaljgranskat om materalet i övrigt är viklat på hemsidan, men varför skulle en nationalisk hemsida vara neutral när den skriver om svensk historia? Är det en uppfattning att en stalinisk sida skulle ge en helt objektiv historiebeskrivning, bara det inte handlar om nutida politik?--FBQ 6 januari 2012 kl. 23.04 (CET)

Som FBQ skriver ligger det i en historieromantisk sida att beskriva historien på ett romantiserat sätt. Man bör absolut inte använda sådana sidor som källor för något, förutom information om vem som sitter i föreningens styrelse. /Grillo 7 januari 2012 kl. 01.59 (CET)

...och möjligen om vad föreningen tycker. Jag håller helt med Annika och Grillo. Obelix 7 januari 2012 kl. 02.02 (CET)

Instämmer i att det är direkt olämpligt att länka dit. De påståenden i historiska artiklar som endast stöds av referenser dit är att betrakta som källösa och dessa länkar bör enligt min mening tas bort. /Annika 7 januari 2012 kl. 17.00 (CET)

Efter att ha tittat närmare på den sida som används som källa till Historiska bränder i Stockholm så måste jag säga att jag blir allt mer övertygad om att BGF förefaller vara en tillförlitlig källa. Sidan är välskriven, saknar värdeomdömmen, har ingen uppenbar vinkling och bygger på tillförlitliga källor. Om inte begåvade amatörers sidor duger som källor ens för triviala fakta, ja då kan jag lika gärna be någon administratör radera de flesta av de artiklarna jag har skapat. /ℇsquilo 7 januari 2012 kl. 23.04 (CET)

Jag påstår att den inte bygger på tillförlitliga källor. Vissa delar i artikeln (rödfärgade) är hämtade ur citerade källor (de delarna skulle likaväl kunna hämtas ur de källorna, skulle inte kalla det "tillförlitliga källor", snarast okej källor, inga vetenskapliga avhandligar direkt), stora delar gör det inte. Vi tillåter inte att "begåvade amatörer" bland wikipedianerna använder sig själva som källa, varför skall vi tillåta att begåvade amatörer med egna hemsidor gör det? Jag tog inte upp den här frågan för att bedriva häxjakt på någons bidrag, men jag tycker att det behövs en mer källkritisk hållning här. Ugglan, som ibland klandras om en dålig källa är hundra gånger bättre än den här sidan. Vad vet vi om vad för material som använts? Det kan ju vara betydligt äldre, och betydligt mycket mer obskyrt än ugglan, som åtminstone representerade sin tids vetenskapssyn, även många artiklar där är helt klart nationalistiskt färgade. Det är betydligt enklare att kontrollera dessa artiklar mot modernare litteratur - men hur vet vi att Milld inte hämtat information rakt av från historiska verk från 1800-talet som är ännu sämre källor eller något ännu värre?

Problemet i sig är ju inte att Jan Milld är nationalist, utan källproblemen. Sedan tog jag upp det för att det skulle kunna bli pinsamt för wikipedias trovärdighet om det skulle uppmärksammas i media att det slunkit med felaktigheter från någon av de här källorna, och artikeln har granskats och valts ut som en av wikipedias artiklar hållandes särskild hög kvalitet, utan att någon reagerat.--FBQ 8 januari 2012 kl. 01.25 (CET)

Ursäkta utbrottet, jag var tydligen lite trött i går kväll. Dels för att det var sent och dels för att argumentationen går fullständigt på tvärs med de erfarenheter som jag har skaffat mig sedan jag började redigera på Wikipedia. Under tre år har jag rotat fram källor till artiklar och vägt dem mot varandra och min slutsats är följande: Den mest tillförlitliga, exakta och detaljerade informationen hittar man på privata hemsidor och comunities (t.ex. hembyggdsföreningar) som drivs av genuint intresserade amatörer. De enda som kan mäta sig med amatörerna är vissa museer. Därefter kommer facktidskrifter, även om kvaliteten kan variera (IDG t.ex. ligger närmare dagspressen). Därefter kommer fakta- och referensböcker. Därefter dags- och kvällspress. /ℇsquilo 8 januari 2012 kl. 09.29 (CET)

Även om jag förstår den principiella inställningen hos FBQ med flera är jag övertygad om att ℇsquilo har rätt i sak. Själv har jag undvikit denna typ av källor då jag ser problematiken, men även min erfarenhet säger mig att det finns gott om privata hemsidor som håller mycket hög klass. Det finns dock en hake: detta gäller långt ifrån alla webbplatser av det slaget, och det gör att det krävs egen sakkunskap för att kunna bedöma trovärdigheten. Eftersom ingen av oss redaktörer - i motsats till medarbetare i traditionella uppslagsverk - har en egen auktoritet som experter att falla tillbaka på (och detta gäller generellt, oavsett om man är gatsopare eller professor i ämnet), är det svårt att få en sådan värdering att framstå som trovaärdig. Därför betraktar jag dessa sajter som en guldgruva vad gäller värdefulla uppgifter, men om dessa skall kunna användas i artiklar måste man söka sig bakom, till de referenser som förhoppningsvis anges. Som bekant är min inställning till andra språkversioner av Wikipedia mer liberal än många andras, men här måste jag instämma med kritiken. Dock kan jag tänka mig att man i vissa fall kan citera, men med en tydlig reservation av typen "Enligt vissa uppgifter" el dyl. Fernbom2 8 januari 2012 kl. 09.41 (CET)

Fernbom: Jag brukar inte heller vara kräsen - stora delar av våra artiklar saknar fortfarande helt källor, eller har bara sådana för delar av texten. Många skribenter har inte särskilt mycket litteratur hemma. Men jag tycker det är direkt olämpligt att antyda att artikeln är bättre källbelagd än det är. Då är det bättre att lägga den här typen av "källor" som externa länkar i väntan på bättre. En utvald artikel bör ha bättre källor.

Esquilo: Din uppfattning stämmer inte alls med min. De som intresserat sig för mycket snäva områden har givetvis mycket mer detaljerad information än de som har ett bredare perspektiv, men detaljerad information är oftast inte nödvändigtvis det samma som mer tillförlitlig. Gäller det genealogi kan man direkt säga att det motsatta förhållandet oftast gäller. Min uppfattning är den direkt motsatta: Mest tillförlitlig är vetenskapliga arbeten. Därnäst annan facklitteratur publicerad av kända forskare, kända vetenskapliga årsskrifter (ofta sammanfattningar av vetenskapliga arbeten), museiårsskrifter höll oftast ganska bra kvalitet fram till början av 1990-talet, men vissa har fortfarande bra kvalitet och använder externa skribenter. Sist hembyggdslitteratur och liknande kommer därnäst, och som tidigare nämnts bör vi i första hand använda sådan med isbn-nummer. Hemsidor, vare sig de är museihemsidor eller privata är enligt min mening inga bra källor över huvud. Läns- eller statliga museer har dock alla fall en ansvarig garant för informationen. Dagstidningar kan vara intressanta som källor för vad som rapporteras i media, men ganska usla som tillförlitliga källor om annan informations finns. Det kunde vara intressant med exempel på det du nämner ovan. --FBQ 8 januari 2012 kl. 12.38 (CET)

Det där med vilka artiklar som är utvalda intresserar mig faktiskt inte, men jag tror att Ni delvis talar förbi varandra. Frågan handlar främst om den information som är tillgänglig på nätet. Fernbom2 9 januari 2012 kl. 12.24 (CET)

Exempel från mina senast skapade artiklar: Уголок неба, russian-ships, DeepStorm, Atrina och Harpoon HeadQuarters bedömer jag som mest tillförlitliga. Därefter kommer "etablerade" media som Jane's och Federation of American Scientists. Därefter kommer böcker från Salamander books, Vanguard Press m.fl. /ℇsquilo 8 januari 2012 kl. 13.05 (CET)

Det här handlar mest om ett ganska snävt område, moderna militära vapen. Artiklarna måste dock ha hämtat sina uppgifter någonstans ifrån. Utan att veta varifrån uppgifterna kommer är det i det närmaste hopplöst att känna till tillförlitligheten. Men visst, det här är ett område där jag tror att det kan vara svårt att hitta skrifliga källor. Likafullt anser jag att det är omöjligt att tillämpa någon annan princip än att tryckta källor går före dessa uppgifter, så vida hemsidan inte tydligt angett varifrån de enskilda uppgifterna är hämtade.

Angående tillförlitligheten hos Historiska bränder i Stockholm kan jag ju konkretisera kring det jag noterade på diskussionssidan för två år sedan. Jag upptäckte att Millds sida nämnde ett antal bränder som jag aldrig hört talas om, bland annat en från 1405, som lät väldigt lik Stockholmsbranden 1407. Jag tittade runt litegrann, och upptäckte att Starbäck 1870 angett fel årtal för branden. Fel årtal förekommer även i andraupplagan 1885, och finns möjligen även i äldre källor, men är korrigerad i de mesta av den 1900-talslitteratur jag hittat. Milld har även läst modernare litteratur och hittat årtalet 1407, men lagt in den uppgiften som en egen brand. Jag har redan korrigerat det här men vet inte hur mycket annat som är felaktigt i artikeln. Om jag skall bedömma det måste jag gå igenom allt som handlar om Stockholms bränder och försöka klura ut vilka källor han har använt. Då kan jag lika bra skriva en helt ny artikel direkt från källorna. --FBQ 8 januari 2012 kl. 14.59 (CET)

Artikeln Historiska bränder i Stockholm har ju för övrigt också den här - [4] helt undermåliga källan. 930 bränns Lund? Jag konstaterar att artikeln ändrats efter mitt inlägg på disskussionssidan på Historiska bränder i Stockholm. Jag tror inte ens sidan läst de "källor" som anges för de olika beläggen.

Jag kan ta flera exempel: archipelago.nu är den bästa källan till information om Stockholms skärgård. En annan guldgruva är Arboga Elektronikhistoriska Förening. Jag är inte säker på hur det är med IMDb, men jag har för mig att den också är en community. /ℇsquilo 8 januari 2012 kl. 19.28 (CET)

"Bästa källan" för information om Stockholms skärgård är det inte [www.archipelago.nu], eftersom inga källor alls anges. Jag hittar flera avvikelser från DMS, visserligen mest mindre, men likafullt. I och med att det inte finns några källor är det hopplöst när man väl hittar avvikelser från andra källor att avgöra varifrån informationen kommit. Jag tänker inte försöka få till något förbud mot den här typen av källor, men jag hoppas vi kan vara överens om att det är en sämre fuskvariant till de källor som hemsideförfattarna ursprungligen använt.--FBQ 9 januari 2012 kl. 12.14 (CET)

Det är förstås helt olämpligt att använda Blågula frågor till i det närmaste allt tänkbart. Extremistkällor brukar sällan vara neutralt orienterade, oavsett om dessa är höger, vänster eller liberala. Ifall det finns problem som påtalats bör detta naturligtvis mallas för och de som har kunskap i ämnet hjälpas åt att åtgärda problemen. Det är är extremt besvärande för vår trovärdighet ifall Blågula frågor tillmäts någon som helst form av tillförlitlighet, på ett sådant sätt att den utgör ett underlag för våra artiklar. dnm ^{(d | b)} 8 januari 2012 kl. 01.39 (CET)

Eftersom jag tycker detta är såpass allvarlig för Wikipedias trovärdighet har jag tagit mig friheten att malla samtliga artiklar som använder bgf.nu som källunderlag för kvalitetskontroll där jag motiverat varför mallningen gjorts. Vissa mallar kan säkert avlägsnas omgående medan andra blir mer besvärliga att åtgärda. I andra fall, som den aggressivt högerextrema uppföljaren till Politiskt Inkorrekt, Avpixlat, har jag rensat artiklar från de källorna. I detta fall var det inte möjligt på samma sätt och kan försvåra kvalitetskontrollen. Vänligen, dnm ^{(d | b)} 8 januari 2012 kl. 02.10 (CET)

Jag gillar inte alls sättet som mallen bara slängts in högts upp på sidor som tidigare varit belönade som utmärkta artiklar. I fallet Historiska bränder i Stockholm pekar en not mot denna sidan på bgf för att belägga texten Stockholm har sluppit plundringar och naturkatastrofer, men stadens stora gissel har varit bränder som i värsta fall utplånat hela stadsdelar. Människorna levde tidigare i ständig skräck för att elden skulle komma lös. Det var en befogad rädsla eftersom brandrisken i 1600- och 1700-talets svenska städer var stor. Frågan var inte om det skulle brinna eller ej, utan nä. Vad är det som icke trovärdigt och neutralt i detta? Texten hos bgf är dessutom källbelagd. --I99pema 8 januari 2012 kl. 10.06 (CET)

Jag har vid ett flertal tillfällen hamnat hos Radio Islam då jag försökt utöka biografiska artiklar som jag skapat. Att använda denna sajt som källa för något finner jag dock fullkomligt uteslutet, även om det rör sig helt okontroversiella biografiska uppgifter där någon risk för bristande neutralitet ej föreligger, som till exempel årtal. Jag anser det vara lika olämpligt att hämta något från Blågula frågor. /Annika 8 januari 2012 kl. 11.30 (CET)

Det finns mycket jag inte håller med dnm om, men här har han helt rätt. Vad finns det för anledning att använda bgf.nu som källa, det lär väl knappast råda brist på källor för svenska historiska skeenden? 79.102.0.106 8 januari 2012 kl. 12.09 (CET)

Det är sant, det borde gå att hitta och använda grundkällorna istället (som ju även är angivna i texten) och undvika att ge liknande organisationer uppmärksamhet och riskera att skada wikipedias trovärdighet. --I99pema 8 januari 2012 kl. 15.17 (CET)

Läste precis igenom den här diskussionen och jag kan bara tillägga att det är otroligt pinsamt att vi har artiklar som gått igenom utvaldprocessen med källhänvisningar till högerextremistiska sidor. Jag hade i alla situationer dragit mig från att hänvisa till sådana sidor, hur trovärdig jag än tyckt att infon varit... /Grillo 8 januari 2012 kl. 17.28 (CET)

Jag håller inte med om att BGF är att betrakta som varken högerextremistisk eller främlingsfientlig. Det verkar vara etiketter som folk slentrianmässigt sätter på alla som inte helhjärtat stödjer den rådande invandringspolitiken. /ℇsquilo 9 januari 2012 kl. 06.49 (CET)

Esquilo, skojar du???? Har du läst sidan? Bgf:s hemsida publicerar artiklar som påstår att afrikaner och personer från mellanöstern är intellektuellt genetiskt underlägsna europeer, att muslimer förbereder ett krig mot otrogna i Europa och att sanningen förtigs av etablerade media. Vad anser du att det är för politisk inriktning som för fram sådana åsikter? Det finns till och med en avdelning om "Media-Judar" - judiska journalister som motarbetar nationalismen.--FBQ 9 januari 2012 kl. 11.03 (CET)

Nej, jag skojar inte. Jag har förvisso inte läst igenom alla artiklar som de har publicerat, för de är bra många, men några uttalat högerextrema artiklar har jag inte hittat. Inte heller något om "Media-Judar". Men jag blir lite mer skeptisk när jag ser att det är Jan Milld som står bakom sajten. /ℇsquilo 9 januari 2012 kl. 12.15 (CET)

Jag tänkte på [5], sidorna verkar nu ha flyttats till domänen (kan egentligen ingenting om sådant) [6] men alla svenskspråkiga wikipedias länkar går via bgf.nu . Jag hittar egentligen inga grövre vinklingar i materialet på de historiska sidorna vid en snabb genomgång. Men frågan är ju, varför skall vi chansa på det? Och som sagt, det mesta har inga källor, och det som har det kan vi hitta på annat håll. Är det verkligen god artikelkvalitet till denne mans hemsida som källa i en utvald artikel på svenskspråkiga wikipedia? --FBQ 9 januari 2012 kl. 12.49 (CET)

Är ingen källreferens bättre än en svag ibland?

Jag utgår i min artiklar främst från auktoritativa källor (som väldigt ofta är fel ändå) och ger då naturligtvis i de fallen tydliga källreferenser. Sedan kan det vara en mindre detalj som saknas i dessa källor, som vilket år två församlingar bildade gemensamt pastorat. Däremot kan jag ofta hitta denna uppgift efter googlesökningar men med inte 100% bra källor (tex en prästs CV på nätet när han anger när ha tillträdde denna tjänst etc - både en privat webbplats, och en som kan försvinna plötsligt). I valet att ange denna källa eller ej, väljer jag oftast att inte ange denna - uppgiften är ju trots allt en officiell uppgift som finns, även om inte på nätet just nu, och det är ju inte så jag tagit uppgiften okritisk från den svagare källan. I andra diskussioner har jag dock uppfattat mitt förfarande tveksamt att jag ändå borde ange var jag tagit info från. I exemplet ovan är ju skrivningen i wp-artikeln okontroversiell och enligt min mening utan behov av reellt stöd i form av en källreferens. Så är det bättre i exemplet ovan att bara ta bort källreferensen men behålla skrivningen?Yger 8 januari 2012 kl. 12.19 (CET)

Det tycker jag i det här fallet och inbland annars med. Jag har tagit bort KK-mallarna, och källhänvisningar och länkar till bgf nu. Att KK-malla hela artiklar för att en enda, av ett tiotal, källa eller t.o.m källa till en källa är tveksam tycker jag var onödigt.--LittleGun 8 januari 2012 kl. 15.34 (CET)

Jag tycker det hela förstoras upp och överdramatiseras, som så många gånger förr i detta projekt. Mallen hade en tydlig problemformulering (visst den kan ha varit tydligare) som pekar på vad som är problemet och när det problemet är åtgärdat kan mallen tas bort. Det har framkommit att det funnits informationsfel i vissa av artiklarna varför kvalitetskontroll kan vara relevant att göra, i synnerhet med tanke på att artiklarna har guldstjärna. Vi kan inte ha utmärkta artiklar som inte stämmer. Må vara att blaffan är stor men det är en del i vårt kvalitetsarbete och sådant ska vi inte se snett på, anser jag. dnm ^{(d | b)} 8 januari 2012 kl. 15.48 (CET)

Att bara plocka bort källan men låta informationen stå kvar är definitivt inte ok. I den mån källan är tveksam gör det ju bara det hela mer försåtligt. Har info hämtats från en tveksam källa så är det desto viktigare med en källhänvisning. /Dcastor 8 januari 2012 kl. 16.00 (CET)

Det beror väl ändå på uppgiften Kungliga Tryckeriet var ett tryckeri grundat i Stockholm 1526 måste räcka med källa behövs om det ens ska ifrågasättas? Eller att högre utbildning på medeltiden skedde på klostren? --LittleGun 8 januari 2012 kl. 16.07 (CET)

Instämmer. Tycker även att stora mallar-blaffor över artiklarna drar ner hela kvalitetsintrycket för WP överlag. De bör i möjligaste mån undvikas. Utan att ha avsikten alls att peka ut någon, tycker jag det verkar som att vissa användare ser det som sin uppgift att klämma dit blaffor utan att ens skriva ett ord på diskussionssidan eller försöka själva att (1) sätta ut taggar i problematiska textavsnitt istället och/eller (2) själva leta fram behövliga källor eller göra de erfordrade förbättringarna. I vart fall är användning av diskussionssidan alltid väldigt hjälpsam. SergeWoodzing 8 januari 2012 kl. 19.47 (CET)

I detta fallet ska vi dock inte överdriva. Dnm är en av dem som åtgärdar absolut flest mallar, särskilt pov-mallar, och är en av dem som har minskat högen med mallade artiklar ordentligt. Nu skrev du att avsikten inte var att peka ut någon, men jag vill ändå poängtera detta när nu denna incident blivit föremål för en så stor diskussion.

Principiellt håller jag helt med dig. Källmallarna, och de andra flesta mallarna, är meningslösa om de används för flitigt. Bättre att malla där behov av källor verkligen finns eller där faktan verkligen ifrågasätts, och då bör det stå varför på artikelns diskussionssida. Obelix 8 januari 2012 kl. 23.14 (CET)

Om praxis är att ta bort hänvisningar till dåliga källor bör man museimärka Mall:Verifiera trovärdighet eller skriva på dokumentationssidan att den bara bör användas i oklara fall. Lophotrochozoa 8 januari 2012 kl. 18.51 (CET)

Det vore en överreaktion om något. Påståenden som läggs in, ofta av nybörjare, med dåliga källor är ofta självklarheter som man kan googla sig fram till på en halv minut eller som källbeläggs av en övergripande källa för hela artikeln. Det är inget problem att en mening som "Stockholm är huvudstad i Sverige" saknar källa, annat än hos eventuella rättshaverister. /Grillo 8 januari 2012 kl. 20.22 (CET)

Fördelen med att vi har policys och riktlinjer, och inte direkta regler, är väl för att de ska kunna tolkas och användas med sunt förnuft och att vi ska ha större chanser att slippa paragrafrytteri? Jag håller med Grillo ovan. Obelix 8 januari 2012 kl. 20.25 (CET)

Mitt inlägg handlade om Mall:Verifiera trovärdighet. Är det er uppfattning är att man bör fortsätta att använda mallen iinkonsekvent? Lophotrochozoa 9 januari 2012 kl. 00.42 (CET)

Mallen bör inte museimärkas. Om källans trovärdighet är dålig bör man försöka hitta en bättre källa eller överväga att stryka uppgifterna ifråga (och mallen finns ju för de fall där man inte hinner eller klarar att göra det på egen hand). Att stryka källhänvisningar alltid då man är osäker på deras kvalitet vore ju vansinnigt! --LPfi 9 januari 2012 kl. 12.05 (CET)

Jag föreslog som alternativ att dokumentationen skulle ändras. Lophotrochozoa 9 januari 2012 kl. 19.09 (CET)

Att Kungliga tryckeriet grundades just 1526 är typexempel på ett påstående som inte är en trivialuppgift. Om källan till det påståendet tas bort måste påståendet rimligen också bort. Vi kan inte använda fakta i våra artiklar utan att ange källa för att vi i och för sig tror på källan men inte vill skylta med det. /Dcastor 8 januari 2012 kl. 21.05 (CET)

Detta bör rimligen duga som källa för det aktuella tryckeriets tillkomst. /Annika 8 januari 2012 kl. 21.30 (CET)

Jag håller med Dcastor om att då källan är klen är det kanske ännu viktigare med källhänvisning, även om det ibland måste vägas mot hur mycket uppmärksamhet man gill ge div. tveksamma webbplatser. Det är förstås på sin plats att nämna t.ex. i en fotnot eller på diskussionssidan att den dåliga källan var den enda man kunde hitta och att detta bör åtgärdas, kanske kan man även själv märka upp det aktuella stycket med {{kb}} eller {{verifiera trovärdighet}}. Niklas R (D^#) 8 januari 2012 kl. 22.48 (CET)

Det beror också på hur stor vikt man lade vid källan. För sådant som man kunde ha skrivit utan källa behövs inte en tveksam källa, t.ex. då man snabbt kollar någon detalj som inte är central för artikeln, men som behövs för ett smidigt berättande.

Men då jag försökte hitta exempel var de första sådana där dåliga källor verkligen kan ge fel information: Vad hette han som fick äpplet i huvudet? - Newton fick inget äppel i huvudet. Var han i sin egen trädgård då? - Lätt att fantisera ihop sådant. Var det han eller Leibniz som använde termen infinitesimalkalkyl? - Lätt att felaktigt koppla ihop med någondera, också för den andra källan. Och årtal är behäftade med en massa felkällor när man går längre tillbaks i tiden.

Jag tror inte existens eller avsaknad av fotnot vid äpplets fallande har någon betydelse för hur snabbt Kalle Anka-versionen tas bort. Eventuellt kan fotnoten påverka hur en del av läsarkåren tolkar trovärdigheten. Men det viktiga är att inte förledas tro att man har rätt i sin minnesbild för att man lyckas googla fram undermåliga källor som håller med.

--LPfi 9 januari 2012 kl. 11.03 (CET)

Nytt år, nya artiklar!

Varmt välkommna till veckans tävlig 2012 som börjar imorgon, måndag.

Tävlingen handlar om ALLT som KAN ha att göra med 2012. Som tex. OS 2012, Ett album som utkommer 2012, filmen 2012 och så klart själva året 2012 etc.

Hjärtligt välkommna till min 15:de tävlig som jag, Josve05a, är tävlingsledare för...-Josve05a (d) 8 januari 2012 kl. 19.43 (CET)

Tävlingen har nu öppnats för deltagare! -Josve05a (d) 9 januari 2012 kl. 00.03 (CET)

Ovikt och politiker

På Erik A. Erikssons diskussionssida har det pågått en diskussion längre tid. I samband med Juholtaffären gjorde även Erik A. Eriksson fel, även om det inte verkar ha rönt lika mycket medial uppmärksamhet. Som det är nu befinner vi oss dock i det bisarra läget där informationen om hans fel tar upp halva artikeln, samtidigt som informationen i Håkan Juholts artikel har bantats ner till en mening.

Man ska inte jämföra artiklar heter det, men det ligger väl ändå någon slags logik i att samma sorts förfarande inom samma sorts yrkesgrupp behandlas med ungefär lika mycket text, vilket inte är fallet idag. Vad är relevant att skriva i en artikel om en politiker? Är det rimligt att något som har kantat en persons hela karriär som partiledare beskrivs med en mening? Eller är det rimligt att en vanlig riksdagsledamots artikel utgörs till hälften av samma sak som i en annan artikel behandlas i en mening?

Jag tar upp det här eftersom det känns som att det är en principiell diskussion och inte rör bara Juholt och Eriksson: hur mycket skall sådant här behandlas i artiklar? Skall det stå i artikeln om Margareta Sandstedt om hennes medialt ganska uppmärksammade felsägning? Är Juholts version vettig, eller är det bättre att skriva mycket och riskera ovikt, som i Erikssons fall?

Personligen anser jag att det borde stå mer som det står i Erikssons artikel även i Juholts artikel, och att vi bör beskriva Sandstedts felsägning i hennes artikel. Där har jag nog en ovanligt liberal hållning, men det tål att diskuteras. Tanzania 9 januari 2012 kl. 16.42 (CET)

Det bör i vart fall finnas något slags balans mellan hur samam sak behandlas i två olika artiklar, men det bör också beaktas hur långa och detaljerade respektive artiklar är som helhet. Detat just för att undvika OVIKT. /FredrikT 9 januari 2012 kl. 16.52 (CET)

Detta är den klassiska frågan om och när aktuella nyheter har bestående encyklopediskt intresse. Min uppfattning är att det kan ta många år innan det klarnar om denna typ av incident plastar och i vilken form det bör omskrivas. För Reinfeldts Ministeraffärer så tycker jag fyra år var lagom, då man kunde avläsa om det påverkade valet 2010 eller ej och då veta om det bara skulle omnämnas kort eller ges större plats. Tobleroneffären samma sak det var efter några år som det stod klart denna hängde kvar. I fallet Juholt så kommer framtiden visa om han kan skaka av sig detta, om det blir en jättegrej för honom, och om så om det verkligen blir detta eller om detta bara var ett exempel i en serie likartade saker som blir en jättegrej (just nu verkar det vara begreppet Juholtare som står i centrum). Och när detta klarnar kan vi se hur och med vilken infallsvinkel detta skall beskrivas (och fö ser jag nu inte alls begreppet Juholtaffären användas). I detta fall skulle jag vilja ta bort det som står i artikeln Erik A. Eriksson helt, men det verkar inte finans konsensus för det. Kanske är det så att det går fortare för mycket uppmärksammade personer som det finns mycket att skriva om att rensa ut dagssländor. Och en Oviktmallning som är gjord tycker jag är rätt åtgärd om och när det inte går att stryka direkt. Yger 9 januari 2012 kl. 18.07 (CET)

Och som jag redan skrivit om det anses relevant skriva mer om hans hyresaffärer så anser jag formen borde vara en separat artikel som heter Juholtsaffären och då kan det som nu står i EE artikeln föras dit. Men då det inte är en reell gärning av Juholut så bör det bara bli en rad i den artikla pss som för Mona Sahlin och Reinfeldt.Yger 9 januari 2012 kl. 18.15 (CET)

Vad som är repektive inte är encyklopediskt relevant är inte alltid helt lätt att veta, i synnerhet inte när det är så "nutida" som detta ändå är. Jag tycker dock det är problematiskt ifall vi rakt av raderar liknande passager text. Faktum är att vissa politiker är bara kända genom sina skandaler. Nu är centerpartisten ovan relevant för encyklopedin genom sin plats i riksdagen och då blir givetvis kontroverser kopplade till detta uppdrag också relevant, enligt min mening. Det är därför jag på samma sätt ställer mig tveksam till att man helt tar bort turerna kring Juholt, eller om vi skulle rensa Gudrun Schyman från hennes problem med skatter, Lars Ohly och kommunismen, Reinfeldt som kallat svenska folket för mentalt handikappade. Listan kan göras lång. Alla dessa saker är relevanta i deras roller som politiker, det visar på deras ideologi och människosyn; två saker som är mycket relevanta för deras roll som beskrivs i encyklopedin. Däremot ska vi inte redovisa sådant som skvaller eller normerande POV. I fallet med centerpartisten ovan kan det vara OVIKT ifall det finns annat relevant om personen som genom underlåtenhet inte skrivs, men finns det inte något annat relevant då kan det egentligen inte bli frågan om OVIKT enligt mig. Man skulle rent retoriskt kunna argumentera för OVIKT ifall informationen om hans bidrag tas bort. OVIKT behöver inte enbart handla om "negativ" information som ges för stort utrymme. "Vinklingen" går åt båda hållen (även om OVIKT idag inte riktigt är formulerat med hänsyn till dessa problem). Det gäller att hitta balansen. dnm ^{(d | b)} 9 januari 2012 kl. 18.23 (CET)

Att välja ut (för) tidigt vad av dagsländorna ("affärer") vi skall skriva om är en form av egen forskning vi skall undvika. Genom att vänta något år kan vi då se vad som fortfarande omtalas och då med den hjälpen skriva utan att blanda in egna åsikter vad vi tycker är viktigt.Yger 9 januari 2012 kl. 18.33 (CET)

Det bör finnas annat relevant att skriva om en riksdagsman. Inte kan vi ju tycka att en person är självskrivet relevant samtidigt som vi tycker att det inte finns något att skriva om honom (innan skandalen)! Vi har normala biografiska uppgifter, karriär, vilka frågor personen engagerat sig i och lyft fram, vem som stödde honom o.s.v. Minst.

Men har vi möjligen ett problem i att det inte finns goda källor för vanliga riksdagsmäns politiska åsikter och politiska verk? Vi kan använda dagspressen, riksdagens protokoll och personens eget material (webbplats etc.), men att sovra och sammanställa blir egen forskning. Har någon goda exempel eller goda råd?

--LPfi 10 januari 2012 kl. 09.42 (CET)

"Intressant" om Nationalencyklopedins utveckling

Som svar på en Newsmill-artikel om att använda Wikipedia i skolan skrev en man vid namn Johan Schlasberg en kommentar om "en helt ny strategi för NE:s framtid". Han beskriver sitt förslag här (det är gjort utan någon beställning från NE...). Schlasbergs förslag är inte helt lätt att tolka, men han skriver bl.a. om fler samarbeten mellan Wikipedia och NE, sakkunniga från NE som skriver för att sprida sin kunskap snarare än för pengarna och vad nya versionen av NE borde innehålla (hint: mer av det som Wikipedia innehåller). Det finns en del analys av företaget bakom NE, och siffror, men hela förslaget verkar inte särskilt realistiskt. Det ska dock bli intressant att se vad NE svarar. Har någon mer information om det här? Schlasberg verkar vara en person som analyserar företag, men som (ändå) håller på med "Medicinsk" Qigong (se 1177 om Qigong).//Hannibal 11 januari 2012 kl. 00.50 (CET)

Rättelse; Jag håller inte ett ögonblick på med qigong, men har varit engagerad som rådgivare av Anni-frid Reuss (ABBA) när en konflikt [7] bröt ut gällande ett hälsoprojekt. Mitt förslag till ett nytt NE är mycket enkelt. NE behöver utvecklas och göras fritt tillgängligt för alla. NE 1 var uppslagsverket, NE 2 är i grunden en digitalisering av NE 1. NE 3 är digital grundplattform. NE 3 bör ägas av en stiftelse. Är NE 3 realistiskt? Var Wikipedia realistiskt? [Johan Schlasberg] 11 januari 2012 kl 16.56 90.227.123.124 11 januari 2012 kl. 16.58 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Amerikaner med XXX ursprung? (och judiskheten)

På engelska wp anges ofta ursprunget hos personer, t.ex. om personens familj eller han/hon själv kommer från Somalia så blir det "Category:American people of Somalii descent". På svenska förmodligen "Kategori:Amerikaner med somaliskt ursprung". Se t.ex. engelska artikeln om Iman Abdulmajid. Vi ska inte göra så antar jag? Sen anges också judisk lite här och där. --Mats33 11 januari 2012 kl. 18.46 (CET)

Titta gärna i arkivet. Judar som ämne i kategorier har diskuterats förut. -- Lavallen 11 januari 2012 kl. 18.52 (CET)

Vi har visst tre kategorier för amerikaner med XXX ursprung, nämligen Kategori:Finskamerikaner, Kategori:Norskamerikaner och Kategori:Svenskamerikaner. Prematureburial 12 januari 2012 kl. 11.04 (CET)

Då låter det som att vi ska gå vidare på den vägen. Dock finns det många länder i afrika, så kanske man i så fall hellre skall ha en gemensam kategori för "amerikaner med afrikanskt ursprung". Även kanske "amerikaner med asiatiskt ursprung". Eller? --Mats33 12 januari 2012 kl. 13.17 (CET)

Se engelska varianten: http://en.wikipedia.org/wiki/Category:American_people_by_ethnic_or_national_origin --Mats33 12 januari 2012 kl. 13.21 (CET)

Jag tycker att vi bör fortsätta att göra som vi redan gör att använda dubbla kategorier, alltså både Kategori:Somaliska fotomodeller och Kategori:Amerikanska fotomodeller för en person som är född i Somalia, men som senare blivit amerikan. Begreppet "ursprung" är så vagt. Vi bör absolut inte kategorisera folk utifrån varifrån deras släktingar kommer, utan endast om de själva kommer från ett ställe. Det blir ofta ganska löjligt när folk skriver att en person har t.ex svenskt ursprung men varken personen eller personens föräldrar kommer från Sverige, men det var nån släkting långt, långt tillbaka som kom fram Sverige. Hur långt tillbaka ska man dra detta? Tar man det tillräckligt långt så kan man ju sätta svenskar med afrikanskt ursprung på oss allihop oavsett hur bleka och blonda vi är, eller hur? / Elinnea 12 januari 2012 kl. 16.13 (CET)

Det låter rimligt. Födelseorten och det land där personen bor permanent är alltså det relevanta. Samma princip verkar ibland användas även inom länder, t.ex. USA. T.ex. född i Kalifornia och något några år där, uppväxt och studier i Texas, vuxenlivet i New York, kan åtminstone på engelska wp anges som "från Kalifornia", "från Texas" och "från New York". --Mats33 12 januari 2012 kl. 17.07 (CET)

Ja, fast jag tycker att man kan undvika att kategorisera personer som flyttat runt, där hemorten/bostadsorten inte direkt är av någon betydelse. Är man bara född på en ort och bott där tills man var t.ex var 2 år så tycker jag inte att man bör kategorisera den personens som "från ...". Inte heller om man bara bott på ett ställe under studietiden. Jag tycker att den typen av kategoriseringar endast bör användas i solklara fall, folk som bott hela livet på en ort och där den influerat person. Alltså där man skulle säga "X är en typisk New York-skådespelare", inte alla som råkar bo där några år. Där orten har nån slags betydelse, om man jämför med t.ex författare, där hemorten, bostadsorten har influerat ens verk. / Elinnea 12 januari 2012 kl. 17.24 (CET)

Vad har hänt på tekniksidan under 2011?

Hej,

Eftersom jag vet att det ibland kan vara svårt att minnas allt som har hänt, särskilt inom ett ibland ganska svårförståeligt område, så kan jag tipsa om en kortfattad artikel om vad som har hänt på tekniksidan av Wikipedia. Den finns finns här. Där finns också en plan inför 2012. Med vänliga hälsningar//Hannibal 10 januari 2012 kl. 09.10 (CET)

Det är riktigt dåligt att LiquidThreads ännu inte verkar vara inom räckhåll. Hur lång tid har det tagit nu? Sex år är det nog snart. Wikipedia och MediaWiki behöver verkligen ett riktigt diskussionssystem. --Petter 10 januari 2012 kl. 11.29

LiquidThreads i sin nuvarande form har vi i praktiken slutat använda på Wikisource. Det har varit för mycket strul. -- Lavallen 10 januari 2012 kl. 14.36 (CET)

Precis, det är obegripligt att det skall vara så svårt. --Petter 10 januari 2012 kl. 22.32

Vad är det för fel på detta system? 85.229.XXX.162 (hemlig ip) 12 januari 2012 kl. 00.51 (CET)

Massor. Svårt för nybörjare. Vi måste säga åt folk att signera. Man kan ändra varandras inlägg av misstag. Det går inte att bevaka enskilda diskussioner. Robotar måste arkivera. Det går inte att sortera diskussioner efter senaste inlägg. Och så vidare och så vidare. --Petter 12 januari 2012 kl. 18.30

Märkligt också att inte bättre WYSIWYG-redigering finns. Och datawiki (databas på commons med sifferuppgifter och liknande som bör vara gemensamma för alla språkversioner). Och semantisk wiki. Åtminstone en enkel variant som utnyttjar mallarnas parameterar, så att man kan få sammanställa en tabell över alla artiklar som använder en viss faktamall, med en kolumn för varje fälts/parameters värden.

Som sagt. Borde inte Wikimedia kunns utlysa stipendier för exjobb relaterade till Wikipedia eller Mediawiki, exempelvis för utveckling av tekniken? Eller tävlingar med en liten prissumma för bästa exjobb? En referensgrupp borde isåfall sättas samman som kan formulera förslag på önskvärda exjobb. Mange01 12 januari 2012 kl. 23.42 (CET)

Det har ju länge varit sommarjobb som genomförts (där bland annat LQT varit med), tävlingar i olika former och en hel del jobb för Wikidata. I år ska Wikimedia Sverige genomföra ett par C/D-uppsatser. Så det bubblar i grytan. --Ainali 13 januari 2012 kl. 20.51 (CET)

New York

Det har skapats nya kategorier Kategori:Skådespelare från New York och Kategori:Skådespelare från New York City. Vad jag minns så har alla New York-relaterade kategorier flyttats till "delstaten New York" och alla NYC-relaterade kategorier till "New York" men förvirringen fortsätter. Den som är intresserad av konsekvent namngivning av kategorier får gärna skrida till åtgärder, själv vet jag inte vad man ska säga om situationen. Prematureburial 11 januari 2012 kl. 11.13 (CET)

Jo, kategorin "Amerikanska skådespelare" är kraftigt överbefolkad. Därav underkategorin "Amerikanska skådespelare efter delstat". Där har jag lagt in ett antal kategorier, efter samma mönster. Dvs "Skådespelare från XXX", dvs delstatens namn. Ex. Skådespelare från Kalifornien, Skådespelare från Georgia, Skådespelare från New York. De största städerna i USA har egna underkategorier på engelska wp och har därför börjat med samma mönster på svenska. Dvs Skådespelare från Boston, Skådespelare från Dallas, Skådespelare från Los Angeles, Skådespelare från New York City osv. --Mats33 11 januari 2012 kl. 19.01 (CET)

En bra idé när man gör sådana här omkategoriseringar är att skapa en gren i taget. Alltså, skapa kategorier för alla delstater först, och vänta med nästa steg i kategoriträdet tills detta steg är fyllt. Notera även att delstaten New York på Wikipedia ligger under New York (delstat), medan staden ligger under New York. Anglicismen New York City bör här undvikas. Kategorin för delstaten New York bör alltså vara Kategori:Skådespelare från delstaten New York. /Grillo 11 januari 2012 kl. 19.04 (CET)

Det är kanhända rätt tänkt, och i så fall bara att flytta, dvs att flytta "New York City" till "New York" och "New York" till "New York (delstat)". Men övriga delstater lär i vilket fall inte vara nåt problem. --Mats33 11 januari 2012 kl. 19.19 (CET)

Diskussionerna som ledde fram till namnvalet finns bland annat på Diskussion:New York#Flytta och Wikipedia:Problematiska kategorier/New York. Delstatskategorierna använder för närvarande "delstaten New York" snarare än "New York (delstat)", eftersom genitiv blir otympligare med den senare formen. Motsvarande genomgång borde egentligen göras för Kategori:Washington och Kategori:Washington, D.C. (där underkategorierna dessutom blandar med "Washington D.C."). Framför allt skulle det vara väldigt välkommet om någon sorterade Special:Länkar hit/Washington. //Essin 11 januari 2012 kl. 21.18 (CET)

Man skall vara medveten när man skapar underkategorier att de kan försvåra en alfabetisk sökning. I den tidigare Kategori:Amerikanska skådespelare listades alla efter namn vilket skapade en bra överblick (om än i flera sidor). Med skådespelarna flyttade till 52 olika delstatskategorier försvinner denna översikt. --I99pema 11 januari 2012 kl. 22.19 (CET)

Det finns inget som hindrar att man dubbelkategoriserar, även om vissa verkar vara emot det. Sedan pågår ett tanklöst kategoriseringsprojekt av ett fåtal användare som ofta inte går att resonera med, vilket har gjort kategorisystemet på Wikipedia mer och mer fragmenterat. Man behöver inte ha underkategorier för allt förrän det finns artiklar att lägga i kategorierna. Exempelvis måste inte av konsekvens "skådespelare från Idaho" skapas bara eftersom "skådespelare från Kalifornien" har skapats. /Grillo 12 januari 2012 kl. 07.39 (CET)

Eftersom en anledning till fler kategorier är att göra stora kategorier mer överskådliga bör dubbelkategorisering oftast undvikas (det finns välmotiverade undantag). Den andra delen i Grillos inlägg understryker jag däremot gärna: man behöver inte göra underkategorier för alla amerikanska delstater, lika litet som för alla europeiska stater, endast av konsekvensskäl. De måste kunna fyllas med innehåll. Strikta regler har vi inte, men en tumregel kan vara att kategorier under femtio absolut inte bör delas utan särskilda skäl och att nya kategorier bör innehålla åtminstone fem-tio sidor. Jag uppskattar ett finmaskigt nät, men det bör inte bli en kategori för varje sida, som jag tidigare påpekat. Då förlorar kategoriseringen sitt värde. Fernbom2 12 januari 2012 kl. 08.02 (CET)

Jo, men när det gäller amerikanska skådespelare lär det inte vara nåt problem att få många namn i varje delstat, som egna kategorier. Det finns 3558 st i den allmänna kategorin "amerikanska skådespelare" just nu. Och dessutom mycket mer på engelska wp. Endast ett 40-tal har lagts in efter delstat, och det är typ det jag gjort igår och i förrgår. Sen är det en annan fråga huruvida man bör ha underkategorier till "amerikanska skådespelare" över huvud taget, eller inte, och ifall man kan/bör dubbelkategorisera. Typ att både ange en person som "amerikansk skådespelare" och "skådespelare från Texas". --Mats33 12 januari 2012 kl. 10.29 (CET)

Jag tycker att det ofta är befogat att skapa alla underkategorierna då man väl skapat de största: i annat fall blir det svårt att se att de artiklar som bör vara i en underkategori verkligen lagts där. För att underlätta underhållet av underkategorierna måste alltså huvudkategorin hållas mycket liten (femtio artiklar i huvudkategorin är för mycket). Av samma orsak bör dubbelkategoriseringen ske i en underkategori (amerikanska skådespelare efter namn e.d.). --LPfi 12 januari 2012 kl. 15.17 (CET)

Kategortisering av det slaget kallar jag inte dubbel. Det använder jag endast om de fall där man ligger såväl i en kategori som i en av dess underkategorier. Fernbom2 14 januari 2012 kl. 10.46 (CET)

Dock skulle jag gärna vilja se en funktion som angav följande i en speciell statistikruta, som uppdaterades automatiskt, för varje kategori man besöker (om man klickar på "statistik om..."): "Antal artiklar om amerikanska skådespelare=xxx", "varav amerikanska skådespelare från Kalifornien", "varav amerikanska skådespelare från New York" o.s.v. Och "Amerikanska barnskådespelare", "Amerikanska porrskådespelare" och vad det nu kan vara. --Mats33 12 januari 2012 kl. 11.58 (CET)

Det finns liknande funktioner inbyggda i vissa magiska ord, men de är väldigt resurskrävande. Det är därför ingen bra ide idag att utveckla ngt sådant vidare. Lavallen 12 januari 2012 kl. 12.09 (CET)

Jag tycker absolut inte att man bör plocka bort kategorin Kategori:Amerikanska skådespelare från artiklar och lägga in Kategori:Skådespelare från New York City såhär. Bättre att dubbelkategoriera om det är nödvändigt att ha ortkategorisering. Man ska kunna titta i Kategori:Amerikanska skådespelare och hitta t.ex Ellen Barkin utan att veta från vilken ort hon kommer. Jag ser inget problem i att en kategori är "överbefolkad", det finns väl ingen platsbrist. / Elinnea 12 januari 2012 kl. 17.31 (CET)

Problemet med överfolkade kategorier är tre: det är besvärligt att behöva bläddra fram flera sidor för att nå den artikel man vill ha, eventuella underkategorier kan bli sorterade till "fortsättningssidorna" och därmed lätt ignorerade och det är helt hopplöst att kontrollera att sidorna i huvudkategorin är inplacerade i rätt underkategorier. De två senare problemen uppstår förstås först när man skapar de första underkategorierna.

Lösningen på problemet är att införa en skild "enligt namn"-kategori, som får vara stor, då man känner behov av att skapa underkategorier.

Och den som börjar kategorisera har förstås huvudansvaret för att alla artiklar i huvudkategorin sorteras in i lämpliga underkategorier och då sådant behov finns, i den nya kategorin enligt namn.

--LPfi 13 januari 2012 kl. 09.56 (CET)

Så... hur skall vi då ha det? Antingen skall alla "amerikanska skådespelare" stå i den kategorin, dvs direkt under den kategorin, eller så skall bara de stå där som inte hunnit placeras i lämpliga underkategorier - t.ex. i underkategorin "... efter delstat". Eller skall man i huvudkategorin "amerikanska skådespelare" ha en underkategori som heter "amerikanska skådespelare efter namn" där alla läggs? --Mats33 13 januari 2012 kl. 13.15 (CET)

Bäst vore antagligen om vi konsekvent gjorde som Elinnea säger, dvs att vi alltid placerar alla i huvudkategorin (i det här fallet "amerikanska skådespelare"). Och att vi dessutom har separata underkategorier om man vill kolla närmare på "skådespelare från Kalifornien" eller nåt sånt. Men om man vill ha tag i en amerikansk skådespelare, men bara vet att den börjar med bokstaven W, så tar det väldigt lång tid att klicka sig fram till den bokstaven. (200 i taget tar ganska lång tid om det är flera tusen i kategorin). Det man borde ha är alltså en sökfunktion efter bokstäver. Dvs A,B,C,D,E,F osv. Man klickar på den bokstav man är intresserad av och så får man upp alla amerikanska skådespelare som börjar med den bokstaven. Dvs som vi gör i kategorierna "män" och "kvinnor". --Mats33 13 januari 2012 kl. 13.55 (CET)

Det förra förslaget, med en nästan tom huvudkategori, har fördelen att vilken som helst van wikipedian som hamnar på kategorisidan ser när där finns enskilda personer, som då rimligen bör kategoriseras. Med alla skådespelare i huvudkategorin kommer endast de som enkom bevakar kategorin att (via Special:Relaterade ändringar) se när nya skådespelare läggs in, vilket betyder att många kommer att saknas i underkategorierna, vilka då blir mer eller mindre meningslösa. Att Kategori:Skådespelare från Wisconsin kommer på den tjugonde sidan gör det ju inte heller direkt enkelt att använda underkategorierna. I kategorin efter namn är det skäl att lägga in snabblänkar enligt bokstav. --LPfi 13 januari 2012 kl. 16.23 (CET)

Jag ser att det nu finns ett fungerande system. Däremot vet jag inte om systemet för att placera underkategorierna på den första sidan är vattentätt. Är den beroende av att man explicit sorterar in varje kategori i början eller finns där någon magi? --LPfi 13 januari 2012 kl. 16.28 (CET)

Det är programvaran som har ändrats så att underkategorier alltid visas. Tidigare visades de första 200 kategorimedlemmarna i alfabetisk ordning, och ibland fanns 200 sidor alfabetiskt före första underkategorin. Nu visas både de 200 första underkategorierna och de 200 första sidorna (och de 200 första bilderna, men vi har inga kvar här). Nästa- och föregående-länkarna har ändrats så de är separata för underkategorier och sidor. Klickar man på "nästa" för underkategorierna får man nästa 200 underkategorier, men fortfaranda samma 200 sidor. Det är ganska vattentätt så länge man inte skapar egna urlar med "from=" (som görs bl.a. i Mall:KategoriTOC). Gör man det kan helt missa innehållet i en kategori, som här. /EnDumEn ✍ 14 januari 2012 kl. 15.06 (CET)

Om jag, eller någon annan, vill fortsätta med att kategorisera alla tusentals amerikanska skådespelare som idag är okategoriserade så underlättar det ju om man vet vilka man har kollat på. Då kan man jobba såhär: Man går in på den stora listan (svenska), klickar på ett namn, ser att det på första raden står att personen kommer från Texas, snabbkollar detta på engelska sidan (ja, hon är från Texas), går tillbaks till svenska sidan - och ändrar kategorin "amerikanska skådespelare" till "skådespelare från Texas". Det är så jag gjort iaf. Detta gör dock att man inte kan söka på bokstav bland alla amerikanska skådespelare. Vilket kanske ibland behövs, vad vet jag. Dock kanske man vet att det är en skådespelare från Texas, eller så kanske man vet att han/hon varit barnskådespelare, eller nåt annat. --Mats33 13 januari 2012 kl. 16.58 (CET)

Det tar ju inte alls lång tid att ta sig till W, man klickar ju bara på W:et, det är väl ingen som sitter och bläddrar sida för sida? / Elinnea 14 januari 2012 kl. 01.26 (CET)

Om vi skall ha dubbelkategorisering av det slag Elinnea förespråkar vill jag se en ordentligt principdiskussion. Jag är minst sagt tveksam. Fernbom2 14 januari 2012 kl. 10.46 (CET)

En annan sak: när jag gick igenom länkarna till "Washington" upptäckte jag några fall där "New York" syftade på delstaten. Jag rättade givetvis till dem jag såg, men jag befarar att det finns ytterligare ett antal. Fernbom2 14 januari 2012 kl. 20.44 (CET)

Washington

Utan diskussion blev uppslagsordet Washington en omdirigering till Washington, D.C. Det finns hur många wikilänkar som helst som länkar till Washington men avser inte huvudstaden utan Washington (delstat). Jag höll på att arbeta med en del av länkarna men tänker inte rensa dem alla. Jag uppfattar det som kontroversiellt att "Washington bör omdirigera till Washington, D.C." Sådant borde man komma fram till efter en utförlig diskussion. Prematureburial 12 januari 2012 kl. 14.03 (CET)

Även om delstaten drar till sig många länkar anser jag att huvudstaden bör betraktas som POMMF. Den borde rent av stå under detta ord på svenska. Alternativt skulle jag förorda en omdirigering till namngivaren, USA:s förste president, som oftast omtalas utan förnamn. Fernbom2 12 januari 2012 kl. 14.07 (CET)

Som jag ser saken finns det tre jämnstarka uppslagsord (George, stad, delstat) och ingen anledning att omdirigera till ett av dem. Fernboms påpekande att Washington kunde vara en omdirigering till George står i kontrast till påståendet att Washington "bör" omdirigera till staden. Prematureburial 12 januari 2012 kl. 14.12 (CET)

Det jag menar är att delstaten kommer i tredje hand. Fernbom2 12 januari 2012 kl. 14.18 (CET)

Instämmer. Gör Washington till en delningssida. Stigfinnare 12 januari 2012 kl. 14.19 (CET)

Jag tolkar det som att Stigfinnare håller med Prematureburial. För gärna detta samtal i anslutning till Washington (olika betydelser), där förgreningssidan finns. Fernbom2 12 januari 2012 kl. 14.21 (CET)

Ursäkta, du har rätt, jag lade min kommentar fel i diskussionen. Stigfinnare 12 januari 2012 kl. 14.23 (CET)

Hur blir det när det gäller skådespelare, författare etc från... ?--Mats33 12 januari 2012 kl. 15.12 (CET)

"... från delstaten Washington", om jag inte missuppfattat diskussionen. --LPfi 12 januari 2012 kl. 15.20 (CET)

Precis! De flesta svenskspråkiga tänker inte på Seattle med omnejd annars - kanske inte ens då, eftersom många verkar blanda ihop begreppen. Fernbom2 12 januari 2012 kl. 15.58 (CET)

Ok, nu är den kategorin fixad iaf. "Kategori:Skådespelare från delstaten Washington". --Mats33 12 januari 2012 kl. 16.25 (CET)

Det bör förresten också anges på nåt sätt vilken princip som används då vi anger att en person är "från xxx". Om det är födelseort, uppväxtort, eller där han/hon bott merparten av livet. --Mats33 12 januari 2012 kl. 16.32 (CET)

Jag tror tvärt om att de flesta svenskar är medvetna om att USA:s huvudstad heter just Washington D.C.. Att omdirigera Washington dit är inte POMMF. /ℇsquilo 12 januari 2012 kl. 22.43 (CET)

Att man är medveten om det är en sak. Jag är dock övertygad om att "Washington" utan någon bestämning i minst nio fall av tio syftar på huvudstaden i svensk text. Själv skulle jag aldrig komma på tanken att lägga till "D.C." medan jag självklart skriver "delstaten Washington" om det är den jag syftar på. Däremot kan jag mycket väl använda enbart efternamnet om frihetshjälten. Fernbom2 13 januari 2012 kl. 08.41 (CET)

Att enbart använda efternamnet när men referera till en person i löptext är inget konstigt. Jag ser det som ytterligare ett skäl att inte omdirigera Washington till Washington D.C.. Det borde omdirigera till Washington (olika betydelser). /ℇsquilo 13 januari 2012 kl. 10.45 (CET)

Nej, en sådan omdirigering är meningslös. Bättre att lägga gaffelsidan direkt på uppslagsordet. /Dcastor 13 januari 2012 kl. 12.34 (CET)

Även jag anser att "Washington" bör vara en grensida. Det finns säkerligen många länkar som inte specificerar vad som avses och då är det bättre att man hamnar på en grensida. /Annika 13 januari 2012 kl. 13.32 (CET)

Alla länkar till "Washington" (utan bestämning) går till huvudstaden. Jag vidhåller min uppfattning att den bör stå under detta uppslagsord. Fernbom2 14 januari 2012 kl. 00.27 (CET)

Att länkarna just nu är sådana beror ju på att du har föregått diskussionen och redigerat dem. /Dcastor 14 januari 2012 kl. 02.37 (CET)

Ja, jag har ändrat alla som inte gick till orten, vilket, som jag påpekar i diskussionen i anslutning till förgreningen, underlättar oavsett vad vi kommer överens om. Fernbom2 14 januari 2012 kl. 04.39 (CET)

Jag anser fortfarande att "Washington" bör vara en grensida, då jag inte finner någon betydelse dominera i sådan grad att omdirigering bör ske. Med största sannolikhet kommer även i fortsättningen många användare att göra slentrianmässig länkning utan att kolla upp i vilken artikel man hamnar. /Annika 14 januari 2012 kl. 11.33 (CET)

Ja, men det blir nu lätt att följa upp och rätta till ganska omgående! Fernbom2 14 januari 2012 kl. 20.38 (CET)

Husera/hysa

Dessa ord blandas väldigt ofta samman.

husera betyder enligt SAOL "hålla till", "vistas", men tydligen även "härja". I väldigt många artiklar kan man läsa sådant som "Residens spelar även en roll inom diplomati genom att husera diverse sociala evenemang." (Residens (diplomati)). Det är då ganska klart att skribenten menar "hysa" i stället för "husera"

hysa betyder nämligen enligt samma SAOL "ge husrum åt", "innesluta", "rymma" etc.

Sammanblandning verkar kunna uppträda i båda riktningar, men det verkar vanligast att man skriver "husera" när man menar "hysa".

Eftersom "husera" även har betydelsen "härja" så har det också en lite negativ biklang. Man bör således inte skriva att "USA:s president huserar i Vita huset" eller dylikt.

Det skulle behövas en litet projekt där ett gäng gick igenom alla artiklar där orden hysa och husera förekommer för att rätta till dessa felaktigheter. --Andhanq 12 januari 2012 kl. 17.22 (CET)

Jag upplever att "hysa" inrymmer en passivform. Samlingar och liknande brukar hysas. Människor som inhyses på olika platser är inhysesfolk, fattighjon hjälptagare, placerande av passiva människor. Aktivt vistande är att husera, men om man inte tycker är något bra ord kan man byta ut det. Jag skulle dock avråda från att skriva att "USA:s president hyses på Vita huset". Det låter som man låtit placera honom där för att slippa ha honom i vägen för vanligt folk.--FBQ 12 januari 2012 kl. 17.48 (CET)

"Slippa ha ur vägen"? Är han inhyst på Vita huset är han väl snarare "ur vägen för vanligt folk"? :-) --MagnusA 12 januari 2012 kl. 18.10 (CET)

Ja, förlåt, ändrade ur till i, läste inte riktigt igenom vad jag skrivit i början av meningen. Sitter vid en provisorisk laptop och skriver just nu och måste snart iväg, så jag kommer inte att kunna följa diskussionen framöver (om det nu blir någon), men ville ändå kommentera. Min åsikt är att man kan säga att en byggnad hyser en organisation eller en myndighet, men inte ett enskilt ämbete, som också kan ses som en individ.--FBQ 12 januari 2012 kl. 18.17 (CET)

Husera gör man i eget hus. Hyses gör man i någon annans hus. /ℇsquilo 12 januari 2012 kl. 22.41 (CET)

Jo det var det jag menade. En byggnad kan hysa en organisation eller myndighet. Dock skrivs det ofta att byggnaden huserar en organisation eller myndighet. Och det är felaktigt. Men även när "husera" används på rätt sätt så har det en lätt negativ biklang. "Ungdomsgäng huserar på stationen" låter rimligare än att "landshövdingen huserar på länsresidenset". Det är förklaringen till att ordlistorna även ger förklaringen "härja" till ordet "husera". --Andhanq 13 januari 2012 kl. 00.22 (CET)

Husera som "härja" får mig att tänka på "rumstera". Lustig likhet i både ordet och betydelsen :) --flinga 13 januari 2012 kl. 01.25 (CET)

I den här http://www.svd.se/kultur/sprakspalt/pojkar-huserar-och-flickor-rumsterar_73670.svd språkspalten talas det om det här. Det första och viktigaste är dock att inte använda ordet "husera" i betydelsen "hysa" som görs till exempel här: Kulturmejeriet eller här: Uppsala teknolog- och naturvetarkår. Detta är fullkomligt felaktigt och bör rensas bort först. Det är inte så vanligt så de artiklarna kan jag åta mig att spåra upp. Eftersom ordet har en negativ biklang (tydligen den ursprungliga betydelsen) känns det heller inte så bra i fall som dessa: Rigsarkivet, Georgiens parlament. Institutioner som legalt utöver sin verksamhet i för dem upplåtna byggnader kan inte anses "husera" där som några slags husockupanter. --Andhanq 13 januari 2012 kl. 08.43 (CET)

I fallet Kulturmejeriet tycker jag inte att "kulturföreningen som huserar i kulturhuset" är fel. Däremot "...och därutöver huserar kårens studentfik" som det står i Uppsala teknolog- och naturvetarkår tycker jag är fel. Möjligen huserar studenterna på fiket. /ℇsquilo 13 januari 2012 kl. 19.08 (CET)

Ja. Det viktigaste att korrigera är exempel 2. Husera är aldrig ett transitivt verb, I så fall heter det hysa. Huruvida olika grupper huserar i byggnader är mer en smak- eller stilfråga. För mig har det en lite nedlåtande klang, ungefär som om de vistades där olovligt eller på nåder. --Andhanq 13 januari 2012 kl. 22.29 (CET)

Vad är etymologin bakom ordet husera? Härstammar det från hus eller husar? /ℇsquilo 13 januari 2012 kl. 22.41 (CET)

Det är en avledning till hus. SAOB http://g3.spraakdata.gu.se/saob/ ger två betydelser: 1) hålla hus, bo, vistas, logera (vilket 1932 betraktas som "skämtsamt, numera knappast brukligt") och 2) uppträda på ett våldsamt eller hänsynslöst sätt - härja och plundra (vilket anses som "numera ngt vardagligt"). Det verkar som betydelse 1 fått ett våldsamt uppsving här på Wp och används även om institutioners permanenta läge. Dessutom, vilket tidigare var helt okänt används ordet numera tydligen som synonym till hysa. Det är den sistnämnda användningen jag är speciellt emot. --Andhanq 13 januari 2012 kl. 22.54 (CET)

Att det används i betydelsen "härja" fick mig att misstänka att det har något med husarer att göra. /ℇsquilo 14 januari 2012 kl. 09.46 (CET)

Raderingsnoja?

De senaste dagarna har ett flertal artiklar mallats för relevanskontroll eller rentav snabbradering, trots att en allmänbildad person rimligtvis inser ämnenas relevans. Enligt min mening borde stubmall eller faktakollmall användas istället, alternativt kan anmälarna använda Google innan de mallar artiklarna. Förvisso ska relevansen framgå av artikeln i sig, men det börjar nå löjliga nivåer. Alla kan förvisso inte känna till rockklubben Debaser eller klädmärket Snickers, men någon måtta får det vara. 79.102.0.106 28 december 2011 kl. 19.47 (CET)

Jag instämmer. En enkel googlekoll är åtminstone det minsta man kan begära att den som inte själv känner till artikelämnet gör innan man smackar dit en raderings- eller relevansmall. /FredrikT 28 december 2011 kl. 19.52 (CET)

Faran som jag känner med relevanskontroll är att man ofta inte har en chans i världen att säga sin mening och ev. granska artikeln och utöka artikeln förrän artikeln raderas. Problemet var större förr, men jag tycker ändå blir artiklar borde föras vidare till SFFR för bedömning istället. Sidan används idag löjligt lite och det är knappast något problem om det skulle bli ett stort antal artiklar där. Förs artiklarna istället vidare till SFFR är det mycket större chans att alla hinner se artikeln, även dem med specialkunskap inom ett ämne, och kvalitén blir därmed bättre i processen. En möjlighet vore att göra om relevanskontrollsmallen till en mall med budskap Den här artikelns relevans framgår inte. Du som artikelförfattare måste utöka din artikel så att relevansen framgår. Tänk på att bifoga källor. Om 14 dagar kan andra användare anmäla artikeln till Sidor föreslagna för radering för relevansbedömning. Obelix 28 december 2011 kl. 19.54 (CET)

Men enskilda relevansdiskussioner hålls förstås på respektive artikels diskussionssida. Principdiskussioner hålls nog bäst på Wikipedia:relevanskriterier. --MagnusA 28 december 2011 kl. 19.56 (CET)

Så är det - tyvärr - ofta idag, ja, men som jag skrev ovan tycker jag det är ett systemfel som orsakar mycket liten rättssäkerhet på Wikipedia. Sffr finns och kan användas utan problem. Obelix 28 december 2011 kl. 19.57 (CET)

Har du inte använt fel begrepp ovan? För relevanskontroll, så finns det väl oftast bra med tid att hinna utöka dessa och förklara relevansen. Annat är det med {{snabbradera}}, fast den är ju mer för uppenbara fall. Ghostrider ♠ 28 december 2011 kl. 20.37 (CET)

Nej, jag menar att relevanskontrollsledet i princip ska slopas, eller vara en mall som uppmärksammar artiklar där relevansen är tveksam och att artiklarna efter en tid - där artiklarna hunnit förbättrats - kan tas till sffr för bedömning om någon anser att radering ska ske. Obelix 28 december 2011 kl. 21.15 (CET)

Det är väl precis så mallen är? en mall som uppmärksammar artiklar där relevansen är tveksam. Problemet är att det är väldigt sällan som artiklarna förbättras, eller ens någon som ifrågasätter mallen på diskussionssidan? Ghostrider ♠ 28 december 2011 kl. 21.29 (CET)

Jag har upplevt/uppfattat det så att tanken har varit att de flesta artiklar ska kunna avhandlas på artiklarnas diskussionssidor och ev. raderas efter en diskussion där istället för på SFFR, och det är det jag vänder mig emot. Det är förstås ett problem att relevanskontrollsprocessen har blivit ordentlig seg också. Jag tror vi skrämmer bort nya bidragsgivare när vi relevanskontrollsmallar deras artiklar och processen inte blir kvar på över ett kvartal. Obelix 28 december 2011 kl. 21.31 (CET)

Jag håller inte med dig i din första mening. Min uppfattning är att det är enklast och smidigast om man tar upp saken på artikelns diskussionssida, och om man inte kommer överrens där heller, så man man ta upp det på sffr. Och den personen som mallat, eller någon annan inte kommer till replik inom rimlig tid så bör mallen kunna plockas bort. Ghostrider ♠ 28 december 2011 kl. 21.48 (CET)

Ja, att mallen tas bort är inga problem. Problemet är när artiklarna raderas utan sffr. Obelix 28 december 2011 kl. 22.15 (CET)

Jag märker att jag och Obelix har diametralt olika uppfattning i detta fall. Jag menar att så få ärenden som möjligt skall dras till SFFR. De flesta relevanskontroller klaras av genom diskussion i anslutning till artikeln. Det är inte svårare att bevaka kategorierna som innehåller de märkta sidorna och yttra sig där än att vänta tills det blir ett avgörande i det forum som - där delar jag Obelix åsikt - genom prejudikat bör styra kriterierna. Fernbom2 30 december 2011 kl. 15.04 (CET)

(Redigeringskonflikt) Jag kan delvis hålla med dig, 79.102.0.106, men Wikipedia är intet utan källor som stöder relevans och verifierbarhet. Det må gälla skalbaggar, jordbruksmaskiner eller klädmärken. På så sätt är det ett steg framåt att de märks upp, må vara med relevansmall eller faktakollmall. Det har varit eftersatt länge (jag ska inte sticka under stol med att de flesta av mina tidiga bidrag var otydliga med källor, men nu har jag lärt mig). Googla, säger du: visst, men hellre lägga in fakta i artikeln som stöder relevansen (och det behöver inte vara samma person som mallar upp den). Vivo 28 december 2011 kl. 19.59 (CET)

Snabbraderingsmallen bör endast användas i uppenbara fall. 79.102.0.106 28 december 2011 kl. 20.05 (CET)

Instämmer med Vivo. Det är oerhört viktigt för sv:wps trovärdighet att vi har korrekt info och att kontrollera relevans och förbättra verifierbarhet ser jag som en basgrej för oss. En mall någon gång för mycket bör inte vara problem, bara om det verkligen leder till radering som Obelix påstår men jag ifrågasätter (Källor-exempel tack).Yger 28 december 2011 kl. 20.06 (CET)

Jag håller helt med om restriktiv användning av snabbraderingsmallen. Det står på {{radera}} att "Vid mer kontroversiella fall bör artikeln istället märkas för relevanskontroll." Vivo 28 december 2011 kl. 20.10 (CET)

Jag håller också med Obelix. Det kom upp en diskussion om att många företag använde wiki som reklambas, och att man kanske skulle relevanskolla företagen. Jag tycker att det är bra att märka upp nya artiklar som saknar källor med någon typ av raderings eller relevansmall (även om det är något känt), så att artiklarna får bättre kvalitet. Vi borde även märka upp alla gamla artiklar som inte har någon källa med "källa behövs"-mall, så att det är lättare att hitta dem i en lista. Då kan det bli en månads kvalitetsprojekt. Adville 28 december 2011 kl. 20.32 (CET)

Håller med ip-nummret. Jag brukar med jämna mellanrum följa några relevansmallade artiklar för att se deras öde. En artikel kommer sällan undan radering när den väl blivit mallad. Användare som mallar kollar mycket sällan tillbaka och ser vad som hänt med artikeln och om det är möjligt att ta bort mallen. Nog borde mallen heta relevansradering istället för relevanskontroll eftersom varken den som mallar eller den som raderar brukar kontrollera artikelns relevans. --NERIUM 28 december 2011 kl. 21.04 (CET)

Relevanskontrollmallen används idag ofta som en alternativ raderingsmall, ja. 79.102.0.106 28 december 2011 kl. 21.09 (CET)

Jag förstår inte vad det är Adville håller med om. De här massmallningsplanerna har jag svårt för. Obelix 28 december 2011 kl. 21.15 (CET)

Här instämmer jag helt med Obelix! Vi har ingen brådska. Fernbom2 30 december 2011 kl. 15.04 (CET)

Jag tror inte att jag håller med Nerium och 79.102.0.106 i ert påstående. Men, har det gjort några försök att förklara relevansen i dessa fall då det enligt mallaren skulle vara tveksam relevans? Ghostrider ♠ 28 december 2011 kl. 21.29 (CET)

Har förbättrat otaliga relevanskontrollmärkta artiklar. På diskussionssidan är det så gott som alltid snustomt. --NERIUM 28 december 2011 kl. 21.33 (CET)

Och diskussionssidan är lika snustorr när du lämnar sidan? Ghostrider ♠ 28 december 2011 kl. 21.36 (CET)

Är det som står beskrivet i mallen åtgärdat så är det väl inte så mycket att diskutera eftersom den som lagt in mallen har oftast ansett att det inte finns så mycket att diskutera. --NERIUM 28 december 2011 kl. 21.41 (CET)

Det låter ju inte speciellt klokt, om man anser att artikeln är relevant, trots en mall, så bör man ta upp det på diskussionssidan, den tiden bör man ju kunna kosta på sig. Ghostrider ♠ 28 december 2011 kl. 21.48 (CET)

Har en artikel fått t.ex. de källor som mallaren frågar efter så är artikeln åtgärdad. Vad skall man så skriva på diskussionssidan? Att man har lagt till källor? Det syns i artikeln att det är åtgärdat. --NERIUM 28 december 2011 kl. 21.57 (CET)

Då kan man ju prova att plocka bort mallen och skriva en notis om att man anser relevansen styrkt.

Vidare: det är tråkigt om relevansmärkta artiklar oftast raderas, jag har mallat för längesedan och också engagerat mig i de diskussioner som Wikipedia:projekt relevanskontroll hade då, och min avsikt var då inte att få artikeln raderad om inte relevansen ansetts undermålig efter diskussion. --flinga 29 december 2011 kl. 17.54 (CET)

Jag har stött på flera relevanskontrollmärkta senaste tiden som jag ställt mig mycket frågande till. Ibland känns det som mallningen kan ha gått på slentrian. Ansträngningarna för att märka ämnets relevans har inte varit svår att ta reda på genom en googling. Jag tror dessa snabba mallningar kan skrämma en del nybörjare, vilket är något jag märkt att det också gör. Här har vi några val att göra: antingen skär vi ned på stressen kring att relevanskontrollmärka artiklarna, eller så tar vi fram en (mjukare) mall som är "osynlig". Den osynliga mallen kan hamna i en kategori som efter en tid gås igenom (när den som skrivit artikel förhoppningvis hunnit utveckla artikeln, eller andra bidragsgivare gjort det). Sedan finns det givetvis artiklar som bör märkas för relevanskontroll och andra som bör raderas omgående. Vänligen, dnm ^{(d | b)} 28 december 2011 kl. 21.23 (CET)

I vissa fall används mallen för att förebygga en snabbradering. Det ser jag som en helt legitimt bruk av den. NERIUM:S påståenden att kontrollfunktionen inte finns kan jag direkt tillbakavisa. Jag har plockat bort ett stort antal märkningar. Så det kan mycket väl leda till att den räddas i stället. Fernbom2 30 december 2011 kl. 15.04 (CET)

Visst är det viktigt med bra källor. Men hur nödvändigt är det med referenser till källor? Jag gissar att det idag finns referenser till max 20% av alla sidor på Svenskspråkiga Wikipedia och att max 20% av innehållet på dessa sidor styrks av angivna referenser. Detta gäller om det går att hitta källan. Hälften av alla webb-länkar pekar på sidor som är försvunna från nätet. De böcker som anges är kanske bra, men de finns inte i min bokhylla, så jag har svårt att kolla. Allt detta sammantaget gör att jag endast kan kolla upp ett par procent av allt som står på wikipedia via använda källor.

Ska vi radera resterande 98%? Naturligtvis inte!! Wikipedia håller hög kvalitet, i paritet med andra jämförbara uppslagsverk. Men jag menar att det inte är avhängigt huruvida det finns källreferenser eller ej. Orsaken till att fakta håller hög kvalitet är att massor av människor läser artiklarna och protesterar eller ändrar om det smyger sig in felaktigheter. Dvs en förenklad form av vad som i forskningsvärlden kallas "peer review".

Det är naturligtvis bra om det finns ett rimligt antal referenser i våra artiklar. Men fakta blir varken mer eller mindre sanna för att det finns referenser. Jag är mycket tveksam till att det finns färre fel i de artiklar som har många referenser än i dem där det helt saknas. Alltså är det inget skäl att ta bort artiklar för att de saknar källor. Utan för att de behandlar ämnen som inte har i vårt uppslagsverk att göra. --// jorchr 28 december 2011 kl. 21.25 (CET)

Jag anser det ganska viktigt för trovärdigheten att det finns källor. Det finns för många artiklar om personer som inte har en enda källa, eller det minsta bevis på att den i artikeln beskriva personen finns, och detta är enligt min mening inte bra alls.

När det gäller webreferenser så är det ju alltid bra om man kan arkivera den sidan man använder. Ghostrider ♠ 28 december 2011 kl. 21.31 (CET)

@Jorchr: Även om inte källor och referenser är fullkomliga bevis på att en hel artikel är i alla delar korrekt, är de till betydligt större hjälp för den som söker information än en helt källfri artikel. På så sätt är kvalitetsmallningen viktigare än relevanskontrollmallningen. Och på så sätt är källorna viktigare än relevansbedömningarna. Dock, naturligtvis ska relevansifrågasättandet vara seriöst och i enlighet med praxis. Den senaste tiden har vi sett en hel del märkliga relevanskollmallningar, men det har haft det goda med sig att de artiklarna i en hel del fall har förbättrats med källor, och att relevansen har klarlagts. Janders 28 december 2011 kl. 22.04 (CET)

Jag tror att det kan vara bra att i en sån här diskussion skilja på källor i stort och relevansgrundande källor. Om jag t.ex skriver artikeln "NN, född 1985, är en långtbortistansk fotbollsspelare, mittfältare, som sedan 2010 spelar i Långtbortistans herrlandslag i fotboll", så är det ju det sista som är det relevansgrundande och det som behöver en källa först och främst. En källa till hans födelseår och till att han är mittfältare och annat i artikeln är givetvis också bra, men det är inte dessa uppgifter som relevansen är vilar på. En osynlig mall är absolut ingen bra idé, hur ska den som skrivit artikeln då se att artikeln behöver förbättras och hur det ska göras? Om den allmänbildade person som ser den uppenbara relevansen i en artikel, som nån annan då inte gjort, hur enkelt som helst då i så fall lägger till det, eller tar upp saken på diskussionssidan, så får en lösning? Vore inte det det enklaste? Om jag känner till hur välkänt X är, är det inte bättre att jag då redogör för det, istället för att göra ned den person som inte känner till det. Då kommer vi ju ingen vart. / Elinnea 28 december 2011 kl. 22.11 (CET)

Ett alternativ till att malla är att själv putsa på artikeln...Google is your friend! 79.102.0.106 28 december 2011 kl. 22.14 (CET)

Ja, oftast gör man det, när man kan, men går man igenom några hundra artiklar så kan det vara bra att få lite hjälp, både i utökningen, källbeläggningen och relevansbedömningen. Oftast är det ju den som skapat artikeln som känner till ämnet bäst och kanske också den som sitter på källor om det och därför är det ju bra om den personen kan åtgärda artikeln. Om inte så kanske den personen också kan googla? En relkollmall är ju ingen förolämpning, som man nästan kan få intrycket av ibland i diskussionen, som om det vore en skymf att en artikel blir mallad. Skapar jag en artikel om X och vet att X är välkänt är det ju även en enkel sak för mig att visa det. Det är inget som ska behöva flera månader att göra. / Elinnea 28 december 2011 kl. 22.24 (CET)

Det är ingen skymf att att markera för relevanskontroll men jag håller med diskussionsstartande IP-nummer, en hel del uppenbart relevanta företeelser, många företag har märkts upp senaste dagarna. Lite mer kan man begära än att malla bara för att man inte hört talas om ett artikelämne själv. Sen delar jag inte NERIUMs negativa syn på relevanskontrollen som en dödsdom. Mittåt. Luttrad 28 december 2011 kl. 22.28 (CET)

(avintenderar)->Obelix:Jag höll med det du skrev 19.54. Sedan vet jag inte varför jag inte såg de andra kommentarerna efter som du skrivit. är på semester så jag måste ha lite mer tid att sätta mig in i diskussionen innan jag skriver mer... MVH Adville 28 december 2011 kl. 23.37 (CET)

Jag anser att det är väsentligt att de artiklar som skrivs på Wikipedia är relevanta och att relevansen framgår av artiklarna. Genom Wikipedias trovärdighet och stora genomslag är det många som vill använda Wikipedia för att marknadsföra sig själva eller sitt företag, och det är en väsentlig princip att Wikipedia inte är en marknadsföringsplats eller en plats för att skapa uppmärksamhet. Sådant skall stävjas i sin linda. Att relevanskontrollmärka artiklar är ett bra sätt att få artiklarna förbättrade genom utökningar och källor som visar att relevans föreligger. Att snabbt märka med relevanskontroll bör inte skrämma nybörjarna, utan är ett sätt att få dem att tidigt komplettera artiklarna, men också att visa att Wikipedias gemensamma arbetssätt fungerar, då andra deltagare uppmärksammar artiklarna och hjälper till med att förbättra dem.--Historiker 28 december 2011 kl. 23.57 (CET)

Instämmer fullständigt. / Elinnea 30 december 2011 kl. 00.07 (CET)

Jag tror problemet bottnar i att artiklar som märks upp med mallen {{relevanskontroll}} blir liggande. Många kanske lägger märke till den genom Kategori:Relevanskontroll-samtliga, Wikipedia:Veckans tävling eller liknande, men känner att de inte är tillräckligt insatta i ämnet för att kunna förbättra artikeln. Till slut tröttnar någon och drar artikeln till WP:SFFR där resultatet ofta blir "radera". Detta har upprepats så många gånger att en del tycker att det är naturligt att relevanskontroll-märkta artiklar ska raderas när de har varit oåtgärdade tillräckligt länge. /ℇsquilo 30 december 2011 kl. 10.51 (CET)

Förslag på ny mall

Jag är nog skyldig till en stor del av det relevansmallande som tas upp ovan. Jag vill bara påpeka att texten i mallen lyder "Den här artikelns encyklopediska relevans för Wikipedia framgår inte", och inte "Den här artikeln är inte relevant och bör raderas". Problemet är att många verkar så rädda för relkollmallen, och en del verkar till och med se den som "långsamradering", snabbraderingens tvilling som tar lite längre tid på sig. Jag skulle därför vilja ha en åtgärdsmall med exakt samma innehåll som den nuvarande relkollmallen, men som ses som just en åtgärdsmall: om en artikels relevans inte framgår är det ett problem som behöver åtgärdas. Skulle t.ex. artikeln Nasa bara innehållit raden "Nasa är ett amerikanskt företag", så bör den alltså mallas så detta kan åtgärdas. Att "alla" känner till dem är ingen bra källa. Går det inte att åtgärda problemet och påvisa ämnets relevans, ja då platsar det kanske inte här trots allt. -Laxskinn 29 december 2011 kl. 01.50 (CET)

Tycker att du lyfter upp en sak här, Den här artikelns encyklopediska relevans för Wikipedia framgår inte. Det verkar tyvärr som att många skribenter kan diskutera i evighet på artiklarnas diskussionssidan om att förklara relevansen, men att få in det i artikeln, är svårare.

Däremot så anser jag redan nu att relevansmallen är en åtgärdsmall, och ett tips är att gå igenom Kategori:Relevanskontroll och förbättra artiklarna så att relevansen framgår. Ghostrider ♠ 29 december 2011 kl. 10.07 (CET):

En viktig sida av problemet är att åtgärdsmallar inte fungerar. Du kan malla att artikeln borde åtgärdas si eller så, men ingen kommer ju att göra det. Det är bättre att du åtgärdar artiklar än att du mallar dem. Folks tacksamhet för att du mallar artiklar är mindre än du inbillar dig. --LA2 29 december 2011 kl. 21.12 (CET)

Att malla är silver att åtgärda är guld, givetvis är det så att det är bättre att åtgärda att problem direkt om man kan. Poängen med att skapa en mall till, med exakt samma innehåll, förstår jag inte poängen med alls. Instämmer i att fler borde ha som vana att gå igenom Kategori:Relevanskontroll och förbättra artiklarna så att relevansen i dem framgår. Vad "alla vet", vad man kanske kan hitta om man googlar, vad som står på diskussionssidan är inte det viktiga, utan det som står i artikeln. Det är där relevans ska framgå och det är där det ska finnas källor som kan verifiera uppgifterna i den ska finnas. Det ska vara helt tydligt för läsaren, gärna framgå redan i den första meningen. "Jaha, ok, han har spelat i landslaget", "Jaha, ok, det är ett stort multinationellt företag med tusentals anställda", "Jaha, ok, hans skiva har legat på Billboardlistan". Och håller folk på och diskuterar i evighet på diskussionssidan så kan jag faktiskt se det som nåt bra, på de allra flesta så ekar det helt tomt tyvärr. Om en användare har påvisat relevansen på diskussionssidan så kan man ju säga till vederbörande att lägga in den infon på artikelssidan istället (eller lägga in den själv), det viktiga är att den kommer fram på nåt sätt. / Elinnea 30 december 2011 kl. 00.05 (CET)

LA2: En bristande artikel med mallar, är bättre än en bristande artikel utan, även om den aldrig åtgärdas. Motivet att lägga till åtgärdsmallar borde inte vara att få andras tacksamhet, utan att förbättra encyklopedin. (Om miljön blir sådan att det inte skulle vara okej att göra "halva" åtgärder där en inte har engagemang eller möjlighet att göra hela, kanske det leder till att engagemanget försvinner helt hos vissa användare.) --flinga 31 december 2011 kl. 02.21 (CET)

Sedan så tar det ju tid. Jag har denna veckan varit med i Wikipedia:Veckans tävling/Åtgärdsmallar 3 och lade snabbt märke till att många artiklar från 2009 fortfarande fanns kvar. Jag måste också erkänna att jag bortsätt från denna tävling enbart åtgårdat artiklar i något enstaka fall. --Rasmus 28 30 december 2011 kl. 00.09 (CET)

Jag hör till de användare som regelbundet försöker gå igenom de artiklar som ligger i relevanskategorin, i vart fall sådana som jag känner på något sätt ligger inom mitt kompetensområde. Ofta tar jag mig relativt systematiskt an ett antal artiklar åt gången, och försöker då göra litet grundläggande research på nätet. Hittar jag då något av värde lägger jag in dessa länkar på diskussionssidan, och möts då ibland av anmärkningar av typen "lägg det i artikeln i stället" (underförstått: här gör det ingen nytta). Fullt så enkelt är det dock inte alltid. Att man hittat spridda belägg för ett ämnes relevans är inte detsamma som att det direkt är möjligt för en utomstående att ställa samman dessa spridda fakta till en vettig och läsbar artikeltext. Jag ser således inläggande av faktalänkar och kompletterande information på diskussionssidor som en del i det fortgående samarbetet på wp: en grundresurs som sedan andra, i ämnet mer insatta och lämpade personer kan ha och använda sig av för att förbättra artikeln. /FredrikT 30 december 2011 kl. 00.48 (CET)

Har inte varit med i Åtgärdstävlingen (hittills), men jag uppskattar verkligen att den hålls. Förhoppningsvis leder den till att många artiklar förbättras under tävlingens gång, men även att den leder till att många får upp ögonen för problemen och fortsätter att förbättra dessa problemartiklar inom kvalitetskontrollprojekten (eller utanför). Men visst är det så att det tar en massa tid, men ju fler som gör det desto snabbare går det. Det jobb du gör FredrikT, att leta fakta och länkar och, i de fall det går, lägger in det i artikeln och om inte på diskussionssidan är viktigt och välbehövligt! Problemet är ofta att vi är ganska få här, så att några i ämnet mer insatta och lämpade kanske inte står att finna, utan det är bara vi, samma gamla vanliga gäng som försöker göra nåt åt artiklarna och ingen är direkt mer insatt än nån annan, ofta kan man med hjälp av källorna ändå få fram det relevansgrundande och lägga in det i en artikel. Jag är inte särskilt insatt i 40-tals-jazz t.ex, men kan luta mig mot att Erik Kjellberg är det. Omnämner han en person i sitt verk om svensk jazzhistoria, så är det med stor sannolikhet en person som är betydande i svensk jazzhistoria och därmed bör ha en plats här på Wikipedia. Ändrar det jag skrev ovan, att malla är brons, att lägga info på diskussionssidan är silver och åtgärda är guld. Alla viktiga delar, viktiga steg. Självklart är det bättre att en artikel åtgärdas direkt, men det betyder inte att de som mallar eller de som för arbetet framåt på diskussionssidan inte gör en värdefull insats. Jag tror inte att vi kommer nånvart genom att vi, som faktisk gör nåt, börjar klaga på varandra ("varför mallar du istället för att åtgärda?", "varför lägger du info på disksidan ist för artikeln?" etc istället för att vara glada för varje person som hugger tag i nåt strå och börjar kånka det mot stacken, på sitt sätt. Ju fler som bryr sig om kvalitetsarbetet, och som peppar varandra, desto roligare blir det. Hoppas att veckans åtgärdstävling kan leda till det. / Elinnea 30 december 2011 kl. 02.10 (CET)

Jag håller helt och hållet med FredrikT. Ibland har man inte tillräcklig information och/eller alldeles för dåliga källor för att det ska vara värt att lägga in något i artikeln, däremot kan det tyda på relevans och kan med fördel läggas på diskussionssidan så att andra kan bedöma vidare. /jssfrk (d|b) 30 december 2011 kl. 08.49 (CET)

Ja! Om jag får träffar på trettio kvällstidningsartiklar om personen blir jag rätt övertygad om att personen är relevant för Wikipedia. Det betyder inte att jag har lust att lägga in någon av artiklarna som referens i artikeln (dessutom visar ingen av artiklarna i sig på relevans). Och att skriva att personen blivit uppmärksammad i kvällspressen är egen forskning (så mycket egen forskning kanske jag ändå unnar mig, trots allt). Uppmärksamheten är då inte verifierad i artikeln och kan inte bli det utan ytterligare källor, men relevansen bör ändå kunna anses bevisad. --LPfi 30 december 2011 kl. 19.20 (CET)

Svar till Ellinea angående att det vore onödgt med en exakt likadan mall: Förslaget var lite ironiskt, men problemet kvarstår, att en artikel inte visar vad som gör den relevant är en kvalitetsbrist som borde åtgärdas. På flera av de artiklar jag mallat har mallenn tagits bort med motiveringar som just att det är ett välkänt namn, eller pga länkar som postats på diskussionssidan. Väl så, men i artikeln finns fortfarande inget som visar på relevans. Så antigen behöver synen på {{Relevanskontroll}} ändras, så att den bättre speglar vad som faktiskt står i mallen, eller så behövs en kanske en ny mall men mer fokus på själva kvalitetsproblemet att relevansen inte framgår. -Laxskinn 30 december 2011 kl. 23.00 (CET)

Jag tror att vi har litet olika syn på vad som krävs för att relevans skall framgå. Många av oss anser förmodligen (åtminstone gör jag det) att en omfattande interwiki normalt påvisar att artikeln hör hemma här (undantaget är när någon masskapat sidor på olika språkversioner). I sådana fall (liksom i en del andra) räcker stubbmarkering gott för att lyfta fram de brister Du pekar på.

Jag kan dock tänka mig en ny mall, men i så fall inte med exakt samma innehåll utan med fokus på att innehållet i artikeln inte påvisar relevansen, trots att denna framgår av andra omständigheter. Den nuvarande har funktionen att leda till radering om ingenting framkommer som styrker att sidan platsar. Detta bör ske relativt snabbt, om vi skall kunna behålla vår trovärdighet. Fernbom2 31 december 2011 kl. 11.36 (CET)

Jag tycker att relevansbedömningen är en fullkomligt intern angelägenhet, som fullgott kan behandlas på diskussionssidan.

I allmänhet är den som läser en artikel från tidigare intresserad av artikelsubjektet och behöver inte ytterligare förklaringar om varför det är intressant. För dem som kommer till artikeln andra vägar, till exempel via kategorier och listor, räcker det i allmänhet att artikeln är tillräckligt intressant för att motivera sin existens. Att den är "relevant" i någon annan betydelse är oväsentligt.

Återstår de som vill jämföra relevansen mellan existerande artiklar och en artikel de skapat eller tänker skapa. Men det är en metafråga som inte bör påverka artiklarnas utformning, åtminstone inte om den strider mot någon som helst läsarinriktad aspekt. Metafrågor skall skötas på diskussionssidorna och i Wikipedia-namnrymden.

Uppgifter som styrker relevansen är ofta intressanta för läsaren: att företaget är stort eller gammalt eller haft stor betydelse av andra orsaker. Men då skall uppgiften finnas med för att den är intressant för läsaren. Den relevansstyrkande funktionen kan inte motivera sådant som vi annars inte skulle ha med i artikeln.

--LPfi 31 december 2011 kl. 12.23 (CET)

Det är tänkvärda synpunkter LPfi framför. Det sista stycket kan jag helt ställa mig bakom. Det övriga får jag fundera över. Det finns ett tydligt samband mellan att en artikel är intressant för läsaren och att relevansen framgår. Om det senare inte är fallet är risken stor att besökaren inte hittar den information vederbörande efterfrågar i artikeln. Därför ser jag det inte som en renodlad metafråga, lika litet som stubbmärkningen. Samtidigt bör vi fundera över vilka signaler vi sänder genom att lägga in mallar. Det finns en uppenbar risk att de ger intrycket att även det som faktiskt står är bristfälligt, trots att så inte är fallet. Den nya mallen kan därför med fördel placeras efter texten. Fernbom2 31 december 2011 kl. 12.35 (CET)

(redkrock) Själva relevansbedömningen kan givetvis stå på diskussionssidan, men det som gör en artikel relevans ska stå i artikeln, det ska inte man behöva leta runt efter. Att bara skriva "NN är en fotbollsspelare, mittfältare, har är född i A-stad, han spelar i tröja 55 etc" och när någon frågar om relevansen då indignerat svara "Men NN spelar ju i Långtbortistans landslag!!! Då är man ju relevant!". Det ska stå i artikeln, det är ingen metafråga, långt ifrån, det som gör en person viktig är ju det som ska vara allra tydligast i artikeln, det ska läsaren kunna upptäcka direkt. Man ska ju inte heller behöva förväntas kolla den på den långtbortistanska iw-länken för att se om han är landslagsspelare eller ej. Varför krångla till det så för oss. Den som skriver en artikeln vet förmodligen vad det är med personen, företaget etc, då kan man väl enkelt klämma ur sig det, det är väl inget att sitta och hålla på. Det är absolut inte en metafråga. Det viktigaste i ett ämne ska stå i artikeln, och inte gömmas undan för läsaren. Nämn någon relevansgrundande faktauppgift som man enligt synen ovan inte ska nämna i artikeln? / Elinnea 31 december 2011 kl. 12.39 (CET)

Det blir ibland lite snedvridet när man bygger en artikel på relevanskriterierna, ett fenomen som jag tycker vi ska undvika. Ett typexempel är artiklar om skolor som ofta har byggt sin relevans på att byggnaden, som den för tillfället är inrymd i, är anmärkningsvärd. -- Lavallen 31 december 2011 kl. 12.47 (CET)

Tvärtom, det är det som är något av värde, att det var arkitekt NN som byggde byggnaden i en viss artikitektonisk stil, den invigdes det och det årtalet etc. Att klass 8B:s klassföreståndare heter Börje Svensson, att det just nu går 5 klasser i byggnaden, etc är inget som har i ett uppslagsverk att göra. Det är byggnaden som består, sen kan diverse ordinära och ointressanta verksamheter flytta runt i dem. / Elinnea 31 december 2011 kl. 12.58 (CET)

Just det, men ändå skapades artikeln ofta från början som en artikel om skolan, sådana artiklar borde kanske heta "Berdalsvägen 27" istället för "Bergdalsskolan". (ett exempel från tomma intet) -- Lavallen 31 december 2011 kl. 13.02 (CET)

Även om det ofta är som Elinnea säger finns det gott om fall där det faktiskt är den pedagogiska verksamheten som är av intresse och är det bestående (även om dylika skolor ofta är inhysta i historiska byggnader). Exempelvis gäller detta om de svenska katedralskolorna, som fortsätter traditionen från de gamla gymnasierna och i de gamla stiftsstäderna rentav har medeltida rötter. Det är givetvis inte vem som just nu är klassföreståndare som har relevans, men både bland lärare och elever under seklerna som gått finns det alltid kända namn. Därtill kommer inrättningar som startats som försöksprojekt för att testa nya idéer med flera utbildningsanstalter som i sig är av allmänt intresse. Fernbom2 31 december 2011 kl. 13.16 (CET)

I de flesta fall är förstås de relevansgrundande uppgifterna också centrala för artikeln, men det är inte alltid uppenbart att uppgifterna verkligen ger relevans. Till exempel kan det anges att en person var grundande medlem och långtida ordförande för en viss (rödlänkad) förening. Det är förstås naturligt att nämna vad föreningen sysslade med, men det som hör hemma i artikeln skiljer sig ofta väldigt mycket från det resonemang om föreningens vikt som behövs för att övertyga på SFFR.

Ett fall som är mycket vanligt på SFFR är att man konstaterar att personen eller fenomenet är mycket uppmärksammat. I artikeln kan man skriva "hennes bok Aftonstjärnan väckte stor uppmärksamhet", men jag är inte säker på att det övertygar den som inte från förut hört talas om boken eller författaren, ens om man hittar någon kolumn som styrker uppgiften. Att boken ger 80000 Google-träffar hör definitivt inte till artikeln. Än värre är det med fenomen som inte uppmärksammas i morgontidningarna.

Den främsta orsaken att jag inte vill uppmana till att styrka relevansen i artikeln är att ovana redaktörer med eventuell intressekonflikt har svårt att avstå från adjektiv i sammanhanget. Det är ofta bättre att skriva att företaget verkar i en viss branch än att skriva att företaget är ett av de största i branchen - i synnerhet om det är oklart hur branchen skall avgränsas eller hur storleken skall mätas eller då förhållandet varierar från år till år. Än mer problematiskt blir det om någon med intressekonflikt skall beskriva mer kvalitativa aspekter. I de flesta fall är det mycket bättre att fråga sig vilka grundläggande eller särskilt intressanta uppgifter som saknas i artikeln.

--LPfi 31 december 2011 kl. 19.46 (CET)

Meningar som "hennes bok Aftonstjärnan väckte stor uppmärksamhet" bör man undvika, istället bör man visa vad uppmärksamheten bestod i. / Elinnea 1 januari 2012 kl. 14.36 (CET)

Följs påståendet av noter kan man ju med hjälp av dem ta reda på mer. Visst bör alltför oprecisa påståenden undvikas, men samtidigt finns det en god encyklopedisk tradition som består i att vissa mer allmänna uttalanden tillåts. Det är inte nödvändigt att i brödtexten ange exakt vilka tidningar som innehöll recensioner. Endast i mycket långa artiklar kan det ens anses lämpligt. Fernbom2 1 januari 2012 kl. 15.45 (CET)

Tycker denna diskussion tar upp ett bra ämne faktiskt och jag är en av dom som fått slåss för mina egna artiklar jag skrivit. Min uppfattning (observera att detta är min uppfattning och därmed inget någon kan ändra på med argument) är att relevansmallen just används som en "långsamraderings mall" av många. Så fort någon lägger en relevans koll, har jag fått gå tillbaka till artikeln och se över om artikeln verkligen är relevant och kanske lagt till eller tagit bort något. I samtliga fall har jag fått gå tillbaka och ibland blivit hänvisad till wikipedias riktlinjer för relevans och nu senast i en artikel jag skrev om uppfylldes flera av dessa riktlinjer men artikeln togs ändå bort efter en omröstning (fullt demokratiskt så det är ok - även om artikeln i sig var enligt riktlinjerna). Jag anser att så fort en artikel märks med rel. koll så blir många av uppfattningen denna artikel skall bort, även fast artikeln kanske har ett värde för wikipedia. Vidare tycker jag även att reklam mallen används för flitigt - exempelvis används gärna reklam mallen ibland istället för relevans mallen på företagsartiklar. Wikipedianer verkar ha en vaneföreställning om att marknadsförare gärna vill använda wikipedia som en marknadskanal genom att få en artikel, men sanningen är den att det marknadsmässiga värdet för ett företag att ha en artikel på wikipedia är nästan noll. Ofta framhävs argument som att wikipedia rankar bra i sökmotorer, denna uppfattning stämmer inte om företaget är i en bransch där man faktiskt tjänar pengar på nätet genom sökord, adwords och SEO, detta eftersom wikipedia då ej har en chans att ranka på konkurrensutsatta sökord, med andra ord wikipedia artiklar om specifika företag kan bara bli synliga för de företag som ej är konkurrensutsatta online. Vidare anser jag iaf att de personer som lägger upp en relevans mall skall ha samma bevisbörda som artikelförfattaren och inte komma undan med att bara skriva "jag tycker inte denna är relevant" på en diskussionsida eller skriva den är inte relevant pga detta kriterium utan isf skall man gå igenom samtliga relevanskriterier och göra en samlad bedöming baserad på kända fakta som går att finna genom exempelvis sökmotorer. Vill man vidare bygga ut detta till ett smartare röstsystem bör man ju kunna utöka både relevans och reklam mallarna med underkategorier som sedan kan användas för framtida bedömningar då man kan gå tillbaka och se resultatet av hur tidigare bedömningar gjorts så att samtliga artiklar bedöms enligt samma modell. Idag kan man finna många artiklar som slunkit igenom relevans kollen medan andra artiklar försvunnit trots att båda artiklarna blivit märkta med samma mall och ingen av dem borde funnits här. --Darthmag 15 januari 2012 kl. 01.53 (CET)

Grattis på födelsedagen!

Önskar Wikimedia Sverige och Wikimedia Foundation! /Haxpett 15 januari 2012 kl. 03.11 (CET)

Hipp hurra! Grattis! Calandrella 15 januari 2012 kl. 13.35 (CET)

Vad kul! Åren går med dunderfart. Obelix 15 januari 2012 kl. 13.39 (CET)

Månadens kvalitetsprojekt: Wikipedia:Projekt uppdatering

Nu finns det
2 128 artiklar
kvar att att uppdatera!

Det är viktigt att informationen i artiklarna är korrekt och aktuell, så därför att viktigt med kontinuerlig uppdatering av våra artiklar, och något som vi måste hjälpas åt med. Just nu finns 274 artiklar i behov av uppdatering, i början av januari fanns det 307. / Elinnea 15 januari 2012 kl. 14.42 (CET)

I morgon startar Wikipedia:Veckans tävling/Uppdatera mera!, delta gärna i den tävlingen! / Elinnea 15 januari 2012 kl. 14.48 (CET)

Announcing Wikipedia 1.19 beta

Wikimedia Foundation is getting ready to push out 1.19 to all the WMF-hosted wikis. As we finish wrapping up our code review, you can test the new version right now on beta.wmflabs.org. For more information, please read the release notes or the start of the final announcement.

The following are the areas that you will probably be most interested in:

• Faster loading of javascript files makes dependency tracking more important.
• New common*.css files usable by skins instead of having to copy piles of generic styles from MonoBook or Vector's css.
• The default user signature now contains a talk link in addition to the user link.
• Searching blocked usernames in block log is now clearer.
• Better timezone recognition in user preferences.
• Improved diff readability for colorblind people.
• The interwiki links table can now be accessed also when the interwiki cache is used (used in the API and the Interwiki extension).
• More gender support (for instance in logs and user lists).
• Language converter improved, e.g. it now works depending on the page content language.
• Time and number-formatting magic words also now depend on the page content language.
• Bidirectional support further improved after 1.18.

Report any problems on the labs beta wiki and we'll work to address them before they software is released to the production wikis.

Note that this cluster does have SUL but it is not integrated with SUL in production, so you'll need to create another account. You should avoid using the same password as you use here. — Global message delivery 15 januari 2012 kl. 17.35 (CET)

Föreningssekreterare för Wikimedia Sverige

Är det du som ska bli vår föreningssekreterare? Wikimedia Sverige står inför ett mycket spännande verksamhetsår 2012. Därför söker vi en sekreterare att vara med från början att tillsammans med frivilliga krafter och styrelsen genomföra fler samarbeten, EU-projekt och nya spännande idéer för att göra fri kunskap tillgänglig för alla! Hör av dig om du är intresserad eller sprid informationen vidare. --Prolineserver 6 januari 2012 kl. 22.25 (CET)

Jag skulle mycket väl kunna vara intresserad av detta, men ack! Tror knappast att styrelsen är intresserad av mig. Detta anmäler jag bara av den goda gamla principen if you can't lick them, join them. SergeWoodzing 6 januari 2012 kl. 22.42 (CET)

Jag får fundera över om jag är tillräckligt kompetent. --Mats33 16 januari 2012 kl. 21.58 (CET)

Veckans tävling

Idag startar veckans tävling Uppdatera mera!. Välkomna att delta! Anmäler sig som deltagare gör man genom att skriva upp sig och sina bidra på tävlingssidan innan veckans slut. Alla ej uppdaterade artiklar och artiklar med utgångna bäst före-datum ingår i tävlingen. Sport, musik, datorspel, politik, järnväg - det finns artiklar inom många ämnen och säkert något för alla att göra! Mvh Höstblomma 16 januari 2012 kl. 06.53 (CET)

Föreslagen nedstängning av Wikipedia för att stoppa amerikanskt lagförslag

I dagarna diskuteras i USA ett nytt lagförslag vid namn SOPA. Förslaget, vars uttalade syfte är att via censur av Internet upprätthålla upphovsrätten, kritiseras (om jag förstått saken rätt) för att det riskerar att leda till nedstängning av webbplatser där användare själva lägger upp material - sådant material kan nämligen bryta mot upphovsrätten, och därmed kan sajten ifråga stängas ned. Detta påverkar potentiellt Wikipedia; i värsta fall skulle SOPA, som jag förstår det, kunna innebära att den öppna redigeringsmöjligheten måste stängas ned, då det inte kan garanteras att ingen lägger upp upphovsrättsskyddat material utan tillåtelse. På grund av detta har Wikipedias grundare, Jimbo Wales, på sin användardiskussionssida föreslagit att Wikipedia ska protestera mot lagförslaget genom att (frivilligt) stänga ned sajten och istället upplysa besökare om lagen och dess potentiella konsekvenser för Wikipedia. En stor debatt har startat på engelskspråkiga Wikipedia, och även om de flesta verkar stödja förslaget, finns mycket kritik mot den, grundat på principen att Wikipedia bör vara neutralt och därför inte bör lägga sig i politiska frågor. Calandrella 13 december 2011 kl. 17.28 (CET)

Det är alltså en liknande protestaktion som den som genomfördes på italienska Wikipedia för några månader sedan? Hur som helst måste det väl endast beröra den engelskspråkiga versionen. Fernbom2 13 december 2011 kl. 17.37 (CET)

Kanske bör wikipedia ej beröra politik. Men när politiken vill halshugga wikipedia så kan man ej se melllan fingrarna. Schh 13 december 2011 kl. 17.55 (CET)

Eftersom alla versioner av Wikipedia går att redigera från USA gäller det rimligen alla språkversioner, liksom förstås hela tekniken wiki som skulle möta sin undergång. Tillsammans med Facebook, Twitter och Youtube förstås. /Grillo 13 december 2011 kl. 21.21 (CET)

Jag hoppas de genomför förslaget. Det känns rätt spontant som ett kraftigt verktyg för att kämpa för Wikipedias grundtanke. Obelix 13 december 2011 kl. 21.23 (CET)

Som jag läser det föreslår Jimbo inte en nedstängning utan frågar om vad gemenskapen tycker. Det har funderats på och diskuterats om en eventuell protest ska begränsas till att bara beröra IP-adresser i USA, enwp i hela världen eller alla språkversioner (beroende på vad respektive gemenskap tycker). /Haxpett 13 december 2011 kl. 21.26 (CET)

En känslig fråga. Vilka är nackdelarna och fördelarna och är en nedstängning tänkt att vara för alltid eller under en viss period??? Jag röstar dock givetvis NEJ på detta förslag. --Dh8b-Bidrag 13 december 2011 kl. 21.30 (CET)

Vi kan säga som så: gör vi ingenting och lagförslaget går igenom, lär vi ändå få stänga ner WP för alltid förr eller senare... Jag ser inte det här som en politisk aktion utan som rent självförsvar. /Grillo 13 december 2011 kl. 21.41 (CET)

Jag har svårt att tro att förslaget verkligen kan gå igenom eftersom det inte endast är wikipedias grundtanke utan hela internets det handlar om, men skulle så vara fallet kan jag inte förstå varför eller hur det skulle behöva drabba oss i Europa. Fernbom2 13 december 2011 kl. 23.18 (CET)

En tanke är väl att Wikipedia förstås ska vara politiskt neutralt i innehåll, men om Wikipediaprojekten har ett intresse av att lägga sig i politiska frågor så kan de väl som grupper/organisationer göra det, tänker jag. Gällande SOPA kunde det kanske vara befogat, men jag tänker att det väl är just engelska Wikipedia det utspelar sig på än sålänge? --flinga 13 december 2011 kl. 22.03 (CET)

Utifrån det jag har läst om denna lag tror jag att alla som är för ett någorlunda fritt internet har all anledning att protestera mot denna tokiga lag oavsett var man i övrigt står politiskt. /FredrikT 13 december 2011 kl. 22.21 (CET)

Instämmer med FredrikT. Och eftersom USA har en så dominerande ställning, så kommer en lag i USA att påverka hela internet, på ett sätt som de italienska dumheterna nyligen inte riskerade. Jag stöder en aktion, även på svwp. Lsj 13 december 2011 kl. 22.25 (CET)

Wikipedias artiklar skall vara sakliga och objektiva. Detsamma gäller inte nödvändigtvis vårt handlande - i själva verket har jag svårt att förstå precis vad ett "objektivt och sakligt handlande" skulle bestå av. En protest verkar befogad; vi får sedan bemöda oss mer än vanligt att beskriva den så sakligt och objektivt som vi kan (inklusive diskussionen som kommer att ha föregått den och kritik som kan komma att riktas mot oss efter den).

Det verkar som sagt var i det här läget rimligast att begränsa den till enwp. Jörgen B 13 december 2011 kl. 22.59 (CET)

Jag håller med FredrikT och Lsj. Lagen har all möjlighet att påverka svwp på ett sätt som inte italienska lagen hade. Tanzania 13 december 2011 kl. 23.01 (CET)

Jag utesluter inte en protestaktion, men jag ser det som alldeles för tidigt att genomföra den på grundval av den information vi har nu. I dagsläget bör det - om något skall göras redan nu - begränsas till engelskspråkiga Wikipedia. Fernbom2 14 december 2011 kl. 06.02 (CET)

En liten rättelse i Calandrellas ursprungliga inlägg: enligt Jimmy är han själv kluven till saken. Jay Walsh som är WMF:s presskontakt menar att de just nu låter juristen Geoffrey Brigham titta på själva lagförslaget men att de kommer att gå på vad engelskspråkiga Wikipedias gemenskap säger. En tidig omröstning visar enligt VentureBeat att ungefär 87% av enwp:s gemenskap stöder en anti-SOPA-demonstration. Det är såklart bara en omröstning, och än så länge finns ingen konsensus som i fallet med italienska Wikipedia. Massor av tidningar skriver om det här och det kommer säkert frågor till Haxpett också så småningom, när de svenska tidningarna vaknar (d.v.s. om ett par dagar)

För den som vill ha mer bakgrund och olika argument för och emot finns den här sidan på Meta där man som vanligt själv kan redigera innehållet.//Hannibal 13 december 2011 kl. 23.07 (CET)

Det italienska lagförslaget var ett reellt hot om cencur av Wikipedia, men är verkligen det amerikanska förslaget det? Om det bara ska stoppa upphovsrättbrott är det väl snarare Youtube, icloud och diverse torrentsajter som är hotade, de har ju satt sådanna brott i system, men min bild är att Wikipedia är ganska stränga mot plagiat och petiga när det gäller licensfrågor. Jag är inte för lagen, men jag är rädd att en stängning av Wikipedia skulle tolkas som ett politiskt ställningstagande för piratpartiet snarare än som ett försvar av Wikipedia. NPOV med andra ord. Mange01 13 december 2011 kl. 23.11 (CET)

Det verkar vara en tolkningsfråga. Om den fria redigeringsmöjligheten stoppas då dör hela internet. Det kan fortfarande ha en funktion för envägskommunikation, men tiden då människor nöjde sig med sådan är förhoppningsvis förbi. Räcker det med aktiv renhållning i efterhand, en sådan som vi tillämpar här, då är förslaget alls inget hot. Fernbom2 13 december 2011 kl. 23.24 (CET)

Dom intressen som ligger bakom förslaget ser endast till sina egna intressen. Dom som ser internets fortlevnad som viktigt bör göra det såpass kostsamt att försöka genomföra denna idioti att förslaget baxas till sopkorgen. Monologens tidevarv bör med all rätt förpassas till historiens permanenta sophög. Schh 14 december 2011 kl. 05.21 (CET)

Här finns en koncis och skrämmande svensk artikel ur tidningen Journalisten om vilka följderna kan bli om SOPA går igenom. /FredrikT 14 december 2011 kl. 08.14 (CET)

Italienska Wikipedia är ju uppe igen och därmed torde den förra protestaktionen betraktas som genomförd. Vi kanske ska utvärdera den innan vi gör samma sak en gång till. Gick det bra? Fick aktionen avsedd effekt? Fick den några oförutsedda bieffekter? Ledde den till något resultat? /ℇsquilo 14 december 2011 kl. 09.35 (CET)

Enligt vad Jim Wales skriver här så hade den italienska aktionen avsedd effekt: "A few months ago, the Italian Wikipedia community made a decision to blank all of Italian Wikipedia for a short period in order to protest a law which would infringe on their editorial independence. The Italian Parliament backed down immediately." Lsj 14 december 2011 kl. 11.19 (CET)

Kul att det fungerade! Då tycker jag att vi gör samma sak igen. /ℇsquilo 14 december 2011 kl. 11.27 (CET)

Lagförslaget är skrämmande. Jag instämmer med FredrikT och Grillo. Kan lagförslaget tolkas som att det gäller mer än enwp, och det kan det uppenbarligen, så finns alltid risken att det också kommer att tolkas så. Även jag ser en aktion mera som självförsvar än att vi tar politisk ställning. / Ternarius_D 14 december 2011 kl. 09.51 (CET)

Jag tycker att vi utan vidare kan och bör ta ställning i frågor som denna (om skräckbilderna är befogade). Wikipedia (et al) handlar ju om att sprida kunskap och om ett lagförslag direkt och otvetydigt hotar den uppgiften är det på sin plats att reagera.

Det finns fall där vår vision och andra viktiga intressen ligger mot varandra och i sådana fall skall man inte behöva ha en åsikt som Wikipedia-redaktör och en annan som skattebetalare eller författare. Aktioner är befogade då det (efter diskussion) är uppenbart att lagförslaget inte ger en god balans mellan olika intressen.

Vad gäller de olika språkversionerna så kommer vi sannolikt att drabbas av samma regelverk som den engelskspråkiga versionen. Så länge vi är knutna till WMF är vi också direkt knutna till USA, inte bara genom USA:s allmänna inflytande. Det betyder att vi har skäl att engagera oss och bör vara solidariska till en eventuell aktion. Däremot behöver aktionen inte nödvändigtvis omfatta de andra språkversionerna.

Om Wikipedia på engelska stängs ner ger det stor synlighet i USA. Jag ser inte att den effekten påverkas väsentligt av huruvida de andra finns tillgängliga. Om en-wp stänger och vi fortsätter bör vi ha ett tydligt meddelande om att vi är med, men att vi finns kvar kan också ses som en påminnelse om att USA skulle vara ensamt med sin lag.

--LPfi 14 december 2011 kl. 11.14 (CET)

Det kanske räcker med att första gången man besöker wikipedia är sidan heltäckt av en stor banner med information. Men att man kan stänga denna och sedan fortsätta surfa på wikipedia som vanligt. Alltså på svenska wp, om vi inte vill stänga helt. Moberg 14 december 2011 kl. 11.40 (CET)

Det förslaget kan jag utan vidare ställa mig bakom! Nedstängning av den svenskspråkiga versionen är en ren sympatistrejk och kan rent av ge ett löjeväckande intryck om den genomförs vid fel tidpunkt. Fernbom2 14 december 2011 kl. 12.24 (CET)

Lennart har bloggat om det här /Haxpett 14 december 2011 kl. 14.17 (CET)

Gärna med en lista på dom ansvariga organisationerna och politikerna på wikipedias förstasida.. Schh 14 december 2011 kl. 15.22 (CET)

Ett bra steg kan vara att översätta en:Stop Online Piracy Act! Tanzania 14 december 2011 kl. 16.21 (CET)

Jag kan inte i dagsläget se någon vits med att stänga mer än hela enwiki. Spanskspråkiga amerikaner får nog ändå budskapet klart för swig.

Jag ögnade igenom texten som hastigast, följandes en av länkarna på Jimbos diskussionssida. Den blandar stort och smått. Det är inte säkert att jag fattar allt rätt (eftersom jag inte är svensk jurist, och om möjligt kan ännu mindre av USAjuridik). Det fanns inslag man kan hålla med om, som att försäljning av livsfarliga mediciner över nätet bör kunna beivras. Sedan finns annat insprängt mitt ibland detta. Om du säljer material som kan användas för att döda amerikanska soldater, eller avslöjar militära hemligheter på ett sätt som kan vara menligt, så kan du drabbas av ruggiga böter och fängelsestraff; allt behandlat på en gång. Att försälja filmer som ännu inte har gått upp på biografer, eller att sprida upphovsrättsligt skyddade texter (inklusive våra CClicentierade, för det tycks kvitta om du gör det med eller utan upphovsrättsinnehavarens tillstånd????) kan rendera beslagtagning av domäner med mera. Jag har svårt att få rätsida på det; men är inte road. Jörgen B 15 december 2011 kl. 00.00 (CET)

Det är svårt att bedöma själva förslaget. En av poängerna som jag förstår det är att det är luddigt skrivet så att de som vill tro det bästa kan göra det, medan det finns mängder av problem om domare låter sig övertalas att tolka texten litet annorlunda. Det är dåligt att skriva lagar så, men det kan löna sig politiskt i känsliga frågor.

Några av problemen handlar om rättsskydd. Om någon anklagar mig för upphovsrättsbrott (eller något av det andra som lagen omfattar) måste jag försvara mig i USA-domstol, vilket jag knappast är benägen att göra, för att inte drabbas av sanktioner. Internetoperatörer får spärra av min domän utan skadeståndsrisk - men kan drabbas av sanktioner om de inte gör det. För att få skadestånd för följderna av en falsk anklagelse måste jag bevisa att den var uppsåtligt falsk. Hur i all världen skall jag kunna visa att något för mig okänt bolag i USA inte visste att jag hade tillstånd att sprida deras material (licenserat via tredje part) eller att de visste att materialet överhuvudtaget inte var deras?

Detta alltså utgående från ett par av de tillgängliga texterna, som inte handlar om någon slutgiltig version av lagen - när den finns tillgänglig är chansen att påverka mycket mindre.

Jag tror inte vi kan lita på att huvudlösa förslag inte går igenom. Det sannolika är att lagen blir huvudlös om den tolkas illa, men att den i de flesta fall tolkas någorlunda rimligt. Om man tillräckligt gärna vill komma åt någon kan man passa på att den gången sätta bondförnuftet på hyllan. Och om den går igenom i nuvarande form antar jag att den blir ett kraftfullt vapen mot t.ex. Wikileaks och mot webbplatser som de stora kommersiella spelarna uppfattar som hot.

--LPfi 15 december 2011 kl. 09.37 (CET)

Wikileaks sysslar väl inte med upphovsrättsbrott, så jag förstod inte vad lagförslaget har med dem att göra?

Om Wikipedia strejkar pga denna lag finns risken att en missuppfattning sprids om att vi ofta skulle sno upphovsrättskyddat material - vi är ju tvärtom lite av ordningsmän på det området. Mange01 15 december 2011 kl. 10.18 (CET)

Wikileaks sprider sekretessbelagt material på ett sätt som amerikanska domstolar kan uppfatta som menligt. Insprängt i annat material fanns skrivningar om detta. Lömskt! Jörgen B 15 december 2011 kl. 11.16 (CET)

Jag har nu skrivit ett blogginlägg till om vad som händer: Kommer Wikipedia att stängas?

@Mange01: Bara för att man inte stjäl bilar kan man väl vara emot ett lagförslag som både straffar biltjuvar hårdare och förminskar yttrandefriheten? Problemet ligger i att lagförslaget är för brett och vagt skrivet. För många falska positiva.//Hannibal 15 december 2011 kl. 11.26 (CET)

För vår del handlar det till exempel om att vi skulle vara tvungna att ta bort länkar till källor, om webbplatsen där källan finns anklagas för upphovsrättsbrott (enligt den definierade proceduren). Att länka till thepiratebay.org i The Pirate Bay vore förstås omöjligt. Sannolikt skulle vi inte kunna länka till Skeptikernas webbplats heller (de kan ha material om scientologi). --LPfi 15 december 2011 kl. 12.22 (CET)

Förslaget går längre än så: Wikipedia riskerar att stängas ner av domstol om någon anklagar oss för att ha upphovsrättsskyddat material. Istället för att kräva att vi tar bort materialet, går man till domstol. WMF skulle alltså kunna tvingas till domstol av vem som helst i stort sett, utan något större mängd bevis. Och förslaget drabbar heller inte bara oss. Protesterna är ett tecken på solidaritet mot andra som har ännu mindre möjligheter att slåss för sin sak i amerikansk domstol.//Hannibal 15 december 2011 kl. 12.31 (CET)

Alldeles nyss skrev Philippe Beaudette från WMF ett mail:

”

Hi folks, Just wanted to let you know that I got word a few minutes ago that the SOPA markup meeting will be using a new tool that allows for public input into the markup. Shortly before 8:30, you'll see the SOPA bill replace the OPEN bill at http://keepthewebopen.com. If you'd like to have input during the markup process, this is a nice way to do it. pb Philippe Beaudette Head of Reader Relations Wikimedia Foundation, Inc.

„

Med vänliga hälsningar//Hannibal 15 december 2011 kl. 13.34 (CET)

Som en som ibland ögnar igenom commons:Special:ListFiles gör lagen mig orolig. Jag ser, och märker, ofta upphovsrättsintrång där. Ibland ligger också bilderna kvar i flera år innan de upptäcks. Det verkar som att USA har fått för sig att införa sin egen guldsköld. En sak jag undrar över är vad som händer med sidor som t.ex. Projekt Runeberg som sprider material som är fritt i Sverige men inte i USA. Ta Selma Lagerlöfs senare verk, till exempel. I Sverige har upphovsrätten gått ut eftersom hon dog för mer än 70 år sedan, men i USA finns det en lag som säger att verk som var upphovsrättsskyddade i Sverige den 1 januari 1996 och ursprungligen publicerade 1923 eller senare är upphovsrättsskyddade i USA tills de blivit minst 95 år gamla, vilket drabbar vissa av Selma Lagerlöfs böcker. Kommer USA att blockera Projekt Runeberg i USA för att sidan sprider material som förvisso är fritt i Sverige men som inte är det i USA? Det låter som en farlig lag som starkt begränsar tillgången till information. Och en sak till: som jag har förstått det är olagligt material på Commons fortfarande tillgängligt för 350 administratörer, en massa styrmän, globala administratörer, en grundare och eventuellt en del annat folk. Räcker spridningen av detta material till dessa personer för att Wikimedia skulle kunna tvingas stänga ner? --Stefan2 15 december 2011 kl. 17.06 (CET)

Blogger/Hacker Shishir Bashyal scraped this Wikipedia discussion en:User talk:Jimbo Wales#Request for Comment: SOPA and a strike and created a pie-chart showing a majority of 89.4 % supporting the protest against SOPA

See also http://blog.wikimedia.org/2011/12/13/how-sopa-will-hurt-the-free-web-and-wikipedia/ --Atlasowa 15 december 2011 kl. 21.33 (CET)

Givetvis bör svenska Wikipedia stänga ned samma tid som engelsk, för att ge tyngd åt protsten. Men så länge folk över-tolkar lagförslaget, och läser in väldigt långsökta konsekvenser (enligt Stefan4 ovan), så kommer diskutionen aldrig att bli vettig. 'Olagligt material' är ett språkbruk som gynnar öagförespråkarna, speciellt när folk typ Stefan4 på något sätt tolkar lagar som ännu inte finns. Och vars konsekvenser inte är tänka att ge effekterna som användaren uttrycker. Men det finns allt skäl i världen att protestera, så tungt som möjligt. --Janwikifoto 3 januari 2012 kl. 20.39 (CET)

Svenskspråkiga Wikipedia

Angående diskussionen om vi, svensksrpåkiga Wikipedia borde göra någonting: poängen med att stänga ned italienska Wikipedia, oavsett vad man tyckte om det, var att det fanns en god chans att få ett mycket stort genomslag i den italienska debatten. Poängen med att stänga ned engelska Wikipedia, oavsett vad man tycker om det, är att det finns en god chans att få ett mycket stort genomslag i den amerikanska debatten. Vi har väldigt liten möjlighet att göra någon nämnvärd påverkan över huvud taget. Vi kan symboliskt visa att vi är emot lagen – men det lär inte spela någon roll för huruvida den går igenom eller inte. Med tanke på att nackdelarna är att vi som projekt förlorar neutralitet, att vi irriterar våra läsare och att vi direkt förminskar våra möjligheter att få ett genomslag om vi någonsin känner att vi skulle behöva göra likadant för att säkerställa vår överlevnad i ett fall som vi faktiskt kan påverka föreslår jag att vi låter bli helt och hållet. Det handlar inte om att lagförslaget inte är katastrofalt, för det är det, utan om att vi om vi skall ta politiska strider bör ta de politiska strider där vi faktiskt kan slåss. /Julle 15 december 2011 kl. 13.44 (CET)

Jag tycker svwp skall visa sitt stöd genom att ha en banner som visas (typ insamlingsbannern) att vi stödjer enwp:s kampanj med en länk till en förklarande sida, och även en pop-up skulle vara bra (även om jag i princip brukar vara emot det). Att stänga svwp ger inte mycket resultat. Adville 15 december 2011 kl. 16.01 (CET)

Men varför då? För att påverka, eller för att vi skulle tycka att det kändes bra att visa vårt stöd? Om det handlar om det första, så är jag övertygad om att ingenting vi gör på svenskspråkiga Wikipedia kommer att påverka amerikansk inrikespolitik, vilket gör det tämligen meningslöst. Om det är för att det skulle kännas bra för oss som användare: vi har aldrig haft politiska budskap kring enskilda lagförslag på svenskspråkiga Wikipedia. Jag tycker inte att vi skall börja bara för att känna oss duktiga och delaktiga. Vi har helt enkelt väldigt lite att vinna. /Julle 15 december 2011 kl. 16.38 (CET)

Min uppfattning är snarlik Julles. Att jag tycker illa om en sak är inte automatiskt detsamma som att jag vill göra något. För att bestämma sig att göra något måste vi bedöma risker mot fördelar, och jag ser flera risker men få fördelar med att agera i denna fråga just nu.Yger 15 december 2011 kl. 16.44 (CET)

Eftersom det uppenbart inte går att få konsensus ens om bannern kan jag tänka mig att vi avstår helt från åtgärder. Fernbom2 15 december 2011 kl. 16.50 (CET)

Jag tycker att svenska Wikipedia åtminstone borde göra någonting. Blockera amerikanska IP-adresser (kan inte vara många), informationslist eller fullskalig blockering av hela sidan i några dagar låter alla som vettiga förslag. --Stefan2 15 december 2011 kl. 17.09 (CET)

Det är både för att påverka och visa vårt stöd. Vi visar enwp vårt stöd genom en banner. Vi påverkar folket och politikerna här i Sverige. Om USA röstar igenom ett sådant lagförslag så kommer det inte att dröja länge innan ett dito kommer i Sverige. Genom att lyfta fram det nu när det sker på annan ort så kan vi mota Olle i grind så att vi inte börjar med censur. Detta är inte en liten "italiensk" företeelse, utan en sak som kommer att påverka hela världen eftersom många av servarna till olika siter finns i USA (inte minst svwp om jag inte har fel...) Däremot att stänga svwp är inte aktuellt. Adville 15 december 2011 kl. 18.13 (CET)

Som jag har förstått det är frågan irrelevant, se länken ovan, eftersom de eventuellt kommer att stänga alla Wikimedias projekt. Det här betyder att vi inte behöver fatta något beslut, men att det kan vara bra att vi förbereder oss på vad som händer och tar reda på mer om varför. Och ska jag tillägga: ingen har full koll. Snart bör vi dock veta hur det går med SOPA. Och fortfarande skriver inga svenska tidningar om saken...//Hannibal 15 december 2011 kl. 20.13 (CET)

Var hittade du stöd för den tolkningen? Det jag sett är mer likt det Jimbo skrev under en:User talk:Jimbo Wales#Blanking all Wikipedias?. Jörgen B 15 december 2011 kl. 20.24 (CET)

Jag mindes fel att jag länkade in det här. Det var i det senare blogginlägget där jag nämnde den här sidan: Wikipedia:SOPA initiative, där det finns en sektion där man listar olika möjligheter. Som jag skrev vet ingen ännu hur det kommer att bli. Min avsikt var bara att förhindra att vi glider för långt ut i spekulation om vad "vi" borde göra, när frågan kan vara irrelevant. Beklagar att jag uttryckte mig klumpigt ovan.//Hannibal 15 december 2011 kl. 20.30 (CET)

Det som står där är oklart skrivet. Mot bakgrund av vad Jimbo skrev tycker jag nog ändå att den diskussionen snarast verkar att handla om huruvida enwp skall stängas ned bara i USA eller överallt. Jörgen B 15 december 2011 kl. 20.44 (CET)

Igår skrevs två artiklar om det i SvD: Gränslös jakt på piratkopior och USA går längre än Sverige.--Historiker 15 december 2011 kl. 21.08 (CET)

Jag hoppas innerligt att folk inte anser att det går att nå någon form av konsensus, eller någonting som lutar åt det hållet, för att stänga ned samtliga språkversioner efter en diskussion som har förts på engelskspråkiga Wikipedia. /Julle 15 december 2011 kl. 22.38 (CET)

Jag håller med Julle. Jag rapporterar bara det jag läst. Och enligt JoergenB kan det till och med vara fel.//Hannibal 15 december 2011 kl. 22.54 (CET)

Personligen anser jag att det är trist och fegt om svenska Wikipedia inte vågar stå upp för något som kan påverka inte bara amerikaner utan hela sättet vi ser på Internet. Detta är något som på allvar hotar vår existens. Då måste vi stå upp och säga ifrån. Vi kan inte bara säga "Wikipedia ska inte ta ställning" och vara tysta. Visst kanske det inte har stor faktisk effekt, men symbolik kan göra mycket. Detta innebär naturligtvis inte att en artikel om Sopa ska vara pov... /Grillo 16 december 2011 kl. 02.05 (CET)

Ja, det vore inte bra. I och med att en aktion här inte direkt påverkar USA är det antagligen bättre att inte stänga ner oss, men det är viktigt att vi visar solidaritet. Adville skriver bra här ovan. --LPfi 16 december 2011 kl. 09.26 (CET)

Som "gubben mot strömmen" vill jag ändå redovisa lite vad jag ser som risker. Min personliga uppfattning är att grundandet av FI gav legitimitet åt motståndarna bland "vanligt folk" och fick som effekt av att feminismen fick mindre gehör. Min personliga uppfattning är att FRA-protesterna och grundandet av Pirat partiet gav legitimitet åt motståndarna bland "vanligt folk" och fick som effekt av att intresset för fri upphovsrätt minskade. Dvs alltför aggressiv framförande av åsikter kan ge motsatt effekt. Och genom att utnyttja vår "makt" som gemenskap ser jag dessutom risker att sympatierna för oss och Wikipedia kan minska, vilket är tvärtemot vad vi vill. Det handlar inte om feghet, man skall ta en strid när man har goda förutsättningar "vinna" inte annars. Yger 16 december 2011 kl. 09.51 (CET)

Detta kan också vara en generationsfråga. Det vanligaste jag hör när jag bland jämnåriga, annars kunniga personer, är att det går inte att använda material från wp då den är full att saker som bryter mot upphovsrätten och att vi, wp folket, är tjuvar som ignorerar och bryter mot upphovsrättslagstiftningen. Det är från min sida ett evigt förklarande (som de ändå ej tror på) att vi agerar helt inom lagens ramar. Alltför aggressivt uppträdande i detta fall ser jag kommer ge dessa belackare vatten på sin kvarn.Yger 16 december 2011 kl. 10.06 (CET)

Jag vill inte hålla med om att aggressiv "marknadsföring" ger motsatt effekt. Visserligen kan det driva folk som redan från början inte sympatiserar med åsikterna att engagera sig mot dem, men att stödet minskade är direkt felaktigt. Det leder snarare till en polarisering där folk var i högre grad för eller emot i stället för likgiltiga. /ℇsquilo 16 december 2011 kl. 10.33 (CET)

I sak är det du skriver sant, och därför måste man noga fundera på hur en aktion skall utformas. Att däremot låta bli för att man kan associeras med diskutabla element är att spela precis som initiativtagarna till förslaget hoppas.

Alltid de senaste decennierna då man vidtagit åtgärder som hotar yttrandefriheten och det fria Internet har det motiverats med "piratism" eller barnporr, ofta båda. Det är frågan om dimridåer. Att låta sig tystas varje gång någon ropar piratism! är inte en bra lösning.

Vi kan försöka vara mycket tydliga med att de inte handlar om att vi vill att material skall kunna spridas oberoende av upphovsrättsägarnas åsikt, utan om att lagen är så skriven att den hotar vår integritet, till exempel genom att göra det möjligt att spärra källor till kritisk information (och därigenom göra det svårt för oss att ta med de synvinklarna).

--LPfi 16 december 2011 kl. 10.39 (CET)

Rätt så LPfi. Svenska flaggan blev en symbol för nynazister under 80-talet. Nu var gång man tar på sig en svensk flagga (om det inte är landskamp i fotboll) tittar folk på en som om man är rasist. De lyckades. Låt inte de som vill styra folket ännu mer med "Storebror ser dig-övervakning" vinna genom att skrämma en att man tar ställning "för barnporr och piratism" bara för att man är mot att ett land stoppar rätten till andra åsikter än de deras kristna höger vill. Jag anser inte att de skall styra Sverige, och tycker att det är vår plikt att berätta för de som inte får nyheterna om detta har en möjlighet att bli informerade. (Jag skrev även på min blogg lite med risken för Sverige utifrån olika lagar i olika länder som nämndes här ovanför: wikipedia closing down?

Jag gillar era inlägg, och om det går att hitta en bra form som inte i sig ger motblås, så har vi naturligtvis ett ansvar att upplysa/informera (sakligt) om att detta är ett uselt förslag som kan få mycket negativa konsekvenser.Yger 16 december 2011 kl. 11.25 (CET)

Det måste det vara. Wiki skall alltid vara saklig och neutral (men här visa på de skadliga effekterna) (liten redigeringskonflikt) Adville 16 december 2011 kl. 11.30 (CET)

Avindenterar Jag tycker inte att sv-wp i det här läget skall genomföra någon protestaktion. Däremot har vi goda skäl att upplysa om en eventuell aktion på en-wp, om och när den genomförs.
Vi agerade inte när it-wp genomförde sin aktion. Jag röstade för en aktion på en-wp, med motiveringen att dess syfte främst skulle handla om upplysning: Dels en upplysning om den risk vi ser för vad effekterna av SOPA kunde bli för wp, och dels en tankeväckare vad gäller hur ett liv utan wp skulle te sig.
Eftersom många av våra läsare också läser en-wp, har vi helt legitima skäl att lägga in en tydlig information överst på alla sv-wpsidor under aktionen, där vi skriver något i stil med

Observera att länkarna till engelskspråkiga wikipedia inte fungerar just nu, därför att dess wikipediagemenskap har beslutat att stänga wikipedian i protest mot...[ge gärna länk!]. Den engelskspråkiga wikipedian öppnas igen...[tidpunkt].

Alltså: Formellt sett en ren sakupplysning och ingenting annat; reellt sett både detta och ett sätt att väcka intresse för vad som pågår.
Det finns enligt EMÅ tyvärr en viss risk för att sv-wp någon gång i framtiden kan hamna i situationer där vi har skäl att reagera med aktioner liknande italienarnas eller amerikanernas, på grund av akuta direkta hot mot wp på svensk, finsk eller EU-nivå. Vi bör spara "nedsläckningsvapnet" för sådana ändamål. (Naturligtvis hoppas jag på att det aldrig blir aktuellt att ta till det; men om det blir det, är det betydligare effektivare att inte tidigare ha ägnat sig åt "sympatinedsläckningar", tror jag.) Jörgen B 17 december 2011 kl. 17.00 (CET)

JAg tycker Jörgen B:s förslag till eventuell banner ser rimmlig ut. --Rasmus 28 17 december 2011 kl. 23.11 (CET)

Jag tycker också bannern är rimlig, utom vad gäller estetik och två formuleringar. Jag tycker att hänvisningen till enwiki-gemenskapens beslut låter som att vi skulle två våra händer och i övrigt är onödig snömos. "Just nu" låter litet märkligt. En mer omfattande omformulering kunde bli:

Engelskspråkiga Wikipedia är [[protestsida|stängt som protest]] mot [[:en:SOPA|ett lagförslag]] som uppfattas hota Wikipedia. Protesten pågår <tidpunkt>.

Vi kunde också ha en länk till en svenskspråkig sida där vi kort förklarar problematiken och vår ståndpunkt.

Det är inte alls sagt att enwiki kommer att stänga, en protest där läsare först dirigeras till protestsidan men sedan kan klicka sig vidare till uppslagsverket verkar också möjlig. Bannern borde alltså skrivas i två eller fler versioner eller formuleras så att den täcker olika alternativ.

Vi borde säkert besluta hur vi ställer oss, så att vem som helst (läs: vilken som helst admin) snabbt kan reagera om protesten startar, utan att vi i det skedet behöver diskutera.

--LPfi 20 december 2011 kl. 14.48 (CET)

Jag instämmer i att vi bör spara våra protester till något som vi faktiskt kan påverka. Jag är övertygad om att det kan komma att läggas fram förslag som skulle kunna skada Wikipedia antingen på nationell nivå (då tänker jag på svensk eller finsk) eller på EU-nivå någon gång i framtiden och då gäller det ju att få så stort genomslag som möjligt för att skydda vårt projekt för fri kunskap. Däremot tycker jag att det absolut är något vi måste informera om. LPfis förslag ställer jag mig bakom med några smärre förändringar: "Engelskspråkiga Wikipedia är [[protestsida|stängt som protest]] mot [[:en:SOPA|ett amerikanskt lagförslag]] som uppfattas hota Wikipedia. Protesten pågår till <tidpunkt>" (jag har här förtydligat att det rör sig om ett amerikanskt lagförslag och lagt till ordet till innan tidpunkten). Jopparn 22 december 2011 kl. 23.14 (CET)

LPfi:s förslag med Jopparns modifieringar är nog ännu bättre och jag instämmer i att administratörer snabbt bör ha möjligheten att ändra. --Rasmus 28 23 december 2011 kl. 23.16 (CET)

Efter de senaste dagarnas uttalanden i pressen, bland annat av Dataspelsbranschen talesperson, måste jag bekänna färg och erkänna att jag faktiskt bytt åsikt och anser att vi bör stänga ned oss, även om det inte sker på global basis. Detta då Dataspelsbranschen och andra lobbyorganisationer säkerligen arbetar hårt med att föra fram frågan till våra beslutsfattare. För att motverka det arbetet gäller det att så många som möjligt i allmänheten uppmärksammas om det hela så att de kan tänka igenom frågan och formulera sina åsikter i god tid (och förhoppningsvis bloggar, twittrar och skriver insändare om det hela) så att det är tydligt för våra folkvalda vart opinionen står. Kanske är det vi som är knäppskallar och är helt världsfrånvända, men det lär vi väl få se i reaktionerna på en sådan åtgärd. Jopparn 17 januari 2012 kl. 14.49 (CET)

SOPA uppskjutet

Jag fick nyligen reda på att SOPA är uppskjutet tills nästa år, så att cyberexperter inom nationell säkerhet och civil cybersäkerhet. Enligt meddelandet är kritikerna mot SOPA i numerärt underläge vilket var orsaken till att Lamar Smith ville få igenom beslutet så fort som möjligt. Det här ger gemenskapen längre tid på sig att planera ett bättre sätt att hantera situationen.//Hannibal 16 december 2011 kl. 23.33 (CET)

Senaste beskedet: möjligen sker beslut redan på onsdag.//Hannibal 17 december 2011 kl. 22.50 (CET)

I morgon sker alltså nästa diskussion. Här finns mer information för den som vill ha bakgrunden:

Om PIPA - det ena lagförslaget

Om SOPA - det andra lagförslaget

Följ även vad folket tycker på GovTrack/PopVox//Hannibal 20 december 2011 kl. 20.58 (CET)

Den diskussionen inställdes dock: en:WP:SOPA initiative#Rough Legislative Timeline, som hänvisar till detta (läst 2011-12-21; ser ut att bli uppdaterat dynamiskt). Förmodligen blir det alltså inget mer av detta före nyår. Jörgen B 22 december 2011 kl. 22.19 (CET)

Dock borde vi alltså slå fast hur vi reagerar innan det är dags - om vi sedan diskuterar i tre dagar missar vi den protesten. Är förslaget ovan ok? --LPfi 23 december 2011 kl. 10.10 (CET)

Mitt svar är ja! Fernbom2 23 december 2011 kl. 11.46 (CET)

Wikimedia Foundation går ifrån GoDaddy p.g.a. SOPA

Tidigare idag stod det klart att GoDaddy, som äger Wikimedia Foundations domännamn, stöder SOPA. Därför kommer Wikipedia och alla systerprojekt inom kort att leta efter en ny värd. Detta är bekräftat från både Sue Gardner och Jimmy Wales. Flera som har sina domäner hos GoDaddy har redan bytt. Enligt GoDaddys webbplats har de bytt ståndpunkt efter massemigreringen, men WMF anser att åsiktsbytet bara är kosmetisk/för att inte förlora pengar, och inte ett ärligt motstånd mot SOPA. Bytet kommer att ske efter julen när teknikerna är tillbaka. Förhoppningsvis kommer bytet inte att märkas för besökarna, men däremot för GoDaddy.//Hannibal 23 december 2011 kl. 23.09 (CET)

Projektförslag

Jag har skrivit ihop ett projektförslag till Wikimedia Foundations fellowship-program som går att läsa i sin helhet här. Projektidéerna skall skickas in den 15 januari och jag vore väldigt glad och tacksam om ni kunde ta er tid att innan dess läsa igenom förslaget och komma med eventuella förslag på förbättringar och tillägg, antingen här eller på diskussionssidan. Jag hoppas att projektet skall kunna bidra med både kunskap, nya användare och nya Wikipedia:-sidor här på svwp. Även om tanken är att projektet kommer att gynna också andra språkversionerna är svwp utan tvekat förfördelat och jag publicerar det hela därför här till att börja med. Vänligen Jopparn 4 januari 2012 kl. 21.27 (CET)

Jag fattar lättare om du kan sammanfatta projektidén kort, dvs i ett par, tre, fyra meningar. --Mats33 17 januari 2012 kl. 00.58 (CET)

Projektet har två delar: den första går ut på att skriva en rapport om vad som behöver göras för att göra Wikipedia mer användarvänligt för personer som har olika typer av svårigheter med att ta till sig skriven text (och som då har behov av olika typer av verktyg), samt sammanställa vad som redan har gjorts på wp och vilka existerande möjligheter som finns men som inte används. Personer med svårighet att läsa innefattar exempelvis dyslektiker, personer med nedsatt syn, blinda, personer med färgblindhet, eller personer som just börjat lära sig språket. Det rör sig alltså om en väldigt stor grupp av människor. På många sätt skiljer sig behoven åt, men vissa åtgärder skulle komma att gynna flera av grupperna. Kunskap kommer att inhämtas både från relevant litteratur, men även från intervjuer med exempelvis experter, med intresseorganisationer och med wikipedianer som arbetat med detta på de olika språkversionerna etc. Tanken är att rapporten kommer att lista vilka åtgärder som skulle kunna sättas in, prioritera vilka som är viktigast att utveckla (baserat på hur många som skulle få det enklare av åtgärden, och hur mycket det skulle betyda), vilka som redan finns implementerade eller som skulle kunna implementeras utan att ändra i programvaran, men som inte används etc. Det handlar alltså både om att öka förståelsen hos wikipediagemenskapen, men även att föreslå sådant som måste utvecklas av Wikimedia. Därtill kommer jag att försöka sammanställa en lista med relevanta organisationer som kan vara lämpliga att kontakta åt de Wikimedia-föreningar som är intresserade av detta, eller, om det inte går på grund av språket, fixa en lista med allmänna punkter som de kan följa för att själva finna igen lämpliga organisationer.

Den andra delen går ut på att hålla presentationer och seminarier med olika grupper i samhället som kan vara intresserade av att arbeta med det här på Wikipedia (med de verktyg som redan finns och de som i framtiden skulle kunna komma att utvecklas). Några exempel på detta skulle kunna vara presentationer och seminarier för föräldrar till barn som är blinda och som skulle vilja arbeta med att förbättra det område som deras barn är intresserat av, patientföreningar, speciallärare, bibliotekarier etc. bara för att nämna några. Förhoppningsvis kan jag då attrahera nya skribenter hit som kan kick-starta utvecklingen här på svwp. Jopparn 17 januari 2012 kl. 01.45 (CET)

Jag har nu lagt upp ett förslag på meta:Wikimedia Fellowships/Project Ideas/The Accessibility Project. Om ni har kommentar och förslag på förbättringar så skriv det gärna här så ska jag försöka att inkludera dem i projektförslaget om det är möjligt. Om ni tycker att förslaget är bra som det är vore det jättefint om ni kunde stödja förslaget på meta då det kan vara avgörande för om förslaget genomförs eller inte! För att göra det skriver ni ert användarnamn under "Endorsements" längst ned på sidan. Jopparn 5 januari 2012 kl. 14.14 (CET)

Artikel efterlyses: PIPA

Den som vill och kan får väldigt gärna skapa en artikel om det andra amerikanska lagförslaget, PIPA, då det är ett väldigt aktuellt ämne och det vore bra om vi kunde länka dit från bannern som just nu ligger upp på hela svenskspråkiga Wikipedia. Se den engelska artikeln här. Gaisjonke 17 januari 2012 kl. 19.26 (CET)

Har fixat en stubbe åtminstone till PROTECT IP Act. Fyll gärna på mer. Lsj 17 januari 2012 kl. 22.02 (CET)