Sportåret 1978
sportrelaterade händelser under 1978
| Sportåret 1978 | |
 | |
| 1977 · 1978 · 1979 | |
| Humaniora och kultur | |
|---|---|
| Datorspel · Film · Konst · Litteratur · Musik · Radio · Serier · Teater · TV | |
| Samhällsvetenskap och samhälle | |
| Ekonomi · Krig · Politik · Sport | |
| Teknik och vetenskap | |
| Meteorologi · Teknik · Vetenskap |
Händelser redigera
Allmänt redigera
- 17 maj - Från Aten meddelar IOK att olympiska vinterspelen 1984 avgörs i Sarajevo och inte i någon av motkandidatorterna Göteborg eller Sapporo.[1]
- 14 november - Björn Borg och Ingemar Stenmark tilldelas Svenska Dagbladets guldmedalj.[1]
Amerikansk fotboll redigera
- Dallas Cowboys besegrar Denver Broncos med 27 - 10 i Super Bowl XII. (Final för 1977).
NFL:s slutspel för 1978 redigera
Från och med 1978 införs ett nytt system för slutspelet. Vinnarna av de tre divisionerna i respektive Conference går automatiskt till slutspelet, som nu utökas med ytterligare två lag (kallade Wild Cards – de två lag som förutom divisionssegrarna uppnått bästa resultat under året). Wild Cards möts i en första omgång (I) varvid segrande lag går till slutspelet (II).
NFC (National Football Conference) redigera
- Divisionssegrare: Dallas Cowboys, Los Angeles Rams och Minnesota Vikings
- Wild Cards: Atlanta Falcons och Philadelphia Eagles
- I -
- Atlanta Falcons besegrar Philadelphia Eagles med 14 - 13
- II –
- Dallas Cowboys besegrar Atlanta Falcons med 27 - 20
- Los Angeles Rams besegrar Minnesota Vikings med 34 - 10
- Dallas Cowboys besegrar Los Angeles Rams med 28 - 0 i NFC-finalen
AFC (American Football Conference) redigera
- Divisionssegrare: Denver Broncos, New England Patriots och Pittsburgh Steelers
- Wild Cards: Miami Dolphins och Houston Oilers
- I -
- Houston Oilers besegrar Miami Dolphins med 17 - 9
- II -
- Pittsburgh Steelers besegrar Denver Broncos med 33 - 10
- Houston Oilers besegrar New England Patriots med 31 - 14
- Pittsburgh Steelers besegrar Houston Oilers med 34 - 5 i AFC-finalen
Bandy redigera
- 18 mars - IK Göta blir svenska dammästare för herrar genom att i finalen besegra Katrineholms SK med 5–4 på Söderstadion i Stockholm.[2][3]
- 19 mars - Edsbyns IF blir svenska herrmästare genom att i finalen besegra Västerås SK med 6–3 på Söderstadion i Stockholm.[2][3]
Baseboll redigera
- 17 oktober - American League-mästarna New York Yankees vinner World Series med 4-2 i matcher över National League-mästarna Los Angeles Dodgers.[4]
Basket redigera
- 17 april - Södertälje BBK blir svenska herrmästare för första gången, då man slår Alviks BK med 82-75 i Eriksdalshallen, där femte och avgörande finalen spelas.[1]
- 30 maj - Sovjet vinner damernas Europamästerskap i Polen före Jugoslavien och Tjeckoslovakien.[5]
- 7 juni - Washington Bullets vinner NBA-finalserien mot Seattle Supersonics.[6]
- 14 oktober - Jugoslavien blir herrvärldsmästare genom att finalslå Sovjet med 82-81 i Filippinerna.[7]
Bowling redigera
- 22 oktober - Sverige vinner Europacupen för damer i Berlin.[1]
Boxning redigera
- 15 februari - Leon Spinks, USA erövrar världsmästartiteln genom att besegra Muhammad Ali, USA på poäng efter 15 ronder i Las Vegas.[1]
- 30 mars - Leon Spinks, USA fråntas världsmästartiteln av WBC, och i stället går titeln till Ken Norton, USA. Anledningen är att Leon Spinks vägrat möta Ken Norton, och i stället skrivit kontrakt om att boxas i Afrika mot Muhammad Ali, USA.[1]
- 15 september - Muhammad Ali, USA återtar sin världsmästartitel genom att på poäng besegra Leon Spinks, USA i New Orleans. Det är första gången som en boxare erövrar tungviktstiteln tre gånger.[1]
Brottning redigera
- 21-23 april - Europamästerskapen avgörs i Oslo.[1]
- 23 augusti - Världsmästerskapen i Mexico City avslutas.[1]
Cykel redigera
- 23 juli - Bernard Hinault, Frankrike vinner Tour de France.[1]
- Gerrie Knetemann, Nederländerna vinner landsvägsloppet vid VM.
- Johan de Muynck, Belgien vinner Giro d'Italia.
- Bernard Hinault, Frankrike vinner Vuelta a España.
Fotboll redigera
- 16 mars - Ghana vinner afrikanska mästerskapet i Ghana genom att besegra Uganda med 2–0 i finalen i Accra.[8]
- 3 maj - RSC Anderlecht vinner Europeiska cupvinnarcupen genom att besegra FK Austria WAC Wien med 4–0 i finalen på Parc des Princes i Paris.[9]
- 6 maj - Ipswich Town FC vinner FA-cupfinalen mot Arsenal FC med 1-0 på Wembley Stadium.[10]
- 9 maj - PSV Eindhoven vinner UEFA-cupen genom att besegra SEC Bastia i finalerna.[9]
- 10 maj - Liverpool FC vinner Europacupen för mästarlag genom att besegra Club Brugge KV med 1–0 i finalen på Wembley Stadium i Paris.[9]
- 25 juni - Argentina vinner VM-guld genom att i finalen besegra Nederländerna med 3–1 efter förlängning i Buenos Aires.[11]
- 9 juli - Sverige blir nordiska dammästare i Danmark före Danmark och Finland.[12]
- 4 november – Malmö FF vinner Svenska cupen genom att finalslå Kalmar FF med 2-0 i förlängning i Bromölla.[13]
- Okänt datum – Svenska Fotbollförbundet sparkar igång en svensk högstadivision för damer bestående av sex olika serier.[14]
- Okänt datum – Kevin Keegan, England, utses till Årets spelare i Europa.
- Okänt datum – Mario Kempes, Argentina, utses till Årets spelare i Sydamerika.
- Okänt datum – Abdul Razak, Ghana, utses till Årets spelare i Afrika.
Ligasegrare / resp. lands mästare redigera
- Belgien - Club Brugge
- England - Nottingham Forest FC
- Frankrike - AS Monaco
- Italien - Juventus FC
- Nederländerna – PSV
- Skottland - Rangers FC
- Spanien - Real Madrid
- Sverige - Östers IF
- Västtyskland - 1. FC Köln
Friidrott redigera
- 9 juli - Boris Sajtuk, Sovjetunionen noterar nytt världsrekord i släggkastning då han kastar 80.14 meter, och därmed blir först över drämgränsen 80 meter.[1]
- 4-6 augusti - Svenska mästerskapen avgörs på Stockholms stadion.[1]
- 12-13 augusti - Finnkampen avgörs på Helsingfors Olympiastadion. Finland vinner herrkampen med 240-168, och damkampen med 85-72.[1]
- 3 september - Europamästerskapen avslutas i Prag, och domineras av Sovjetunionen och Östtyskland.[1]
- 5 november - IAAF har styrelsemöte på Rhodos, och meddelar namnen på fem aktiva idrottare som avslöjats dopade vid Europamästerskapen i Prag.[5]
- 31 december - Radhouane Boster, Frankrike vinner herrklassen och Dana Slater, USA vinner damklassen vid Sylvesterloppet i São Paulo.[15]
- Bill Rodgers, USA vinner herrklassen vid Boston Marathon.[16] medan Gayle S. Barron, USA vinner damklassen.[17]
Golf redigera
- 6 augusti - Severiano Ballesteros vinner SEO på Vasatorpsbanan utanför Helsingborg.[1]
- 21 oktober - Världsmästerskapen avslutas i Fiji.[1]
- 5 december - Världsmästerskapen för professionella lag avslutas i Princeville, Hawaii.[1]
Herrar redigera
- The Masters vinns av Gary Player, Sydafrika
- US Open vinns av Andy North, USA
- British Open vinns av Jack Nicklaus, USA
- PGA Championship vinns av John Mahaffey, USA
- Mest vunna vinstpengar på PGA-touren: Tom Watson, USA med $362 429
Damer redigera
- US Womens Open – Hollis Stacy, USA
- LPGA Championship – Nancy Lopez, USA
- Mest vunna vinstpengar på LPGA-touren: Nancy Lopez, USA med $189 213
Handboll redigera
- 5 februari - Rumänien blir herrvärldsmästare genom att finalbesegra Sovjet med 20-19 i Köpenhamn.[18]
- 9 april - HK drott blir svenska herrmästare.[1]
- 12 april - Borlänge HK blir svenska dammästare.[1]
- 10 december - Östtyskland blir damvärldsmästare före Sovjet och Ungern i Tjeckoslovakien.[19]
Hastighetsåkning på skridskor redigera
- 11-12 februari - 19-årige Eric Heiden, USA blir sprintherrvärldsmästare i Lake Placid före Frode Rønning, Norge och Johan Granath, Sverige.[1]
- 25-26 februari - 19-årige Eric Heiden, USA blir herrvärldsmästare på Nya Ullevi i Göteborg före Jan Egil Storholt, Norge och Sergej Martsjuk, Sovjetunionen.[1]
Hästsport redigera
Galopp redigera
- 1 april - Grand National avgörs.[1]
Trav redigera
- 16 december - 5-årige USA-födde hingsten "Pershing" utses till "Årets häst" i Sverige.[1]
Ishockey redigera
- 3 januari - Kanada blir juniorvärldsmästare i Montréal då man finalslår Sverige med 5-2.[20]
- 4 april - Skellefteå AIK blir svenska mästare efter slutspelsvinst över AIK med 2 matcher mot 1.[21]
- 14 maj - Sovjet blir i Prag världsmästare. Sverige blir för första gången sedan 1968 utan medalj.[22]
- 25 maj - Stanley Cup vinns av Montreal Canadiens som besegrar Boston Bruins med 4 matcher mot 2 i slutspelet.[23]
- 23 september - Arne Grunander efterträder Over Rainer som ordförande för Svenska Ishockeyförbundet.[24]
- 22 december - Sovjet vinner Izvestijaturneringen i Moskva före Tjeckoslovakien och Kanada.[25]
- Okänt datum – I nummer 8 av tidskriften Hockey presenterar svenske tränaren Tommy Sandlin, tränare för svenska landslaget och Modo AIK:s A-herrlag, sin satsning på spelsystemet 1-3-1.[26]
Konståkning redigera
VM redigera
- Herrar – Charles Tickner, USA
- Damer – Anett Pötzsch, DDR
- Paråkning – Irina Rodnina & Aleksandr Zaitsev, Sovjetunionen
- Isdans - Natalja Linitjuk & Gennadij Karponosov, Sovjetunionen
EM redigera
- Herrar – Jan Hoffman, DDR
- Damer – Anett Pötzsch, DDR
- Paråkning – Irina Rodnina & Aleksandr Zaitsev, Sovjetunionen
- Isdans - Irina Moisejeva & Andrej Minenkov, Sovjetunionen
Motorsport redigera
Formel 1 redigera
- 8 oktober - Världsmästare blir Mario Andretti, Italien.
Speedway redigera
- 2 september - Ole Olsen, Danmark blir världsmästare på Wembley Stadium.[1]
Sportvagnsracing redigera
- Den tyska biltillverkaren Porsche vinner sportvagns-VM.
- Fransmännen Jean-Pierre Jaussaud och Didier Pironi vinner Le Mans 24-timmars med en Renault Alpine A442.
Orientering redigera
- 14 juli - Femdagarsloppet, som lockar 15 868 deltagare, avslutas i Karlsborg.[1]
- 15-17 september - Världsmästerskapen avgörs i Kongsberg.[27]
Schack redigera
- 12 januari - Viktor Korttjnoj, Sovjetunionen besegrar Boris Spasskij, Sovjetunionen vid utmanarfinalen i Belgrad.[1]
- 29 september - Anatolij Karpov, Sovjetunionen besegrar utmanaren Viktor Korttjnoj, Sovjetunionen i Bagguio City under kampen om världsmästartiteln.[1]
- 18 oktober - Anatolij Karpov, Sovjetunionen besegrar utmanaren Viktor Korttjnoj, Sovjetunionen och behåller därmed världsmästartiteln.[1]
Simning redigera
- 17-19 mars - Svenska kortbanemästerskapen avgörs i Malmö. 22 svenska rekord noteras under tävlingarna.[1]
- 20-23 juli - Svenska långbanemästerskapen avgörs i Landskrona.[1]
- 28 augusti - Världsmästerskapen avslutas i Västberlin.[1]
Skidor, alpint redigera
- 18 mars - Ingemar Stenmark, Sverige säkrar slutsegern i herrvärldscupen vid tävlingar i Arosa.[1]
Herrar redigera
VM redigera
- Slalom
- 1 Ingemar Stenmark, Sverige
- 2 Piero Gros, Italien
- 3 Paul Frommelt, Liechtenstein
- Storslalom
- 1 Ingemar Stenmark, Sverige
- 2 Andreas Wenzel, Liechtenstein
- 3 Willi Frommelt, Liechtenstein
- Störtlopp
- 1 Josef Walcher, Österrike
- 2 Michael Veith, Västtyskland
- 3 Werner Grissmann, Österrike
- Kombination
- 1 Andreas Wenzel, Liechtenstein
- 2 Sepp Ferstl, Västtyskland
- 3 Pete Patterson USA
Världscupen redigera
- Totalsegrare: Ingemar Stenmark, Sverige
- Slalom: Ingemar Stenmark, Sverige
- Storslalom: Ingemar Stenmark, Sverige
- Störtlopp: Franz Klammer, Österrike
SM redigera
- Slalom vinns av Ingemar Stenmark, Tärna IK Fjällvinden. Lagtävlingen vinns av Östersund-Frösö SLK.
- Storslalom vinns av Ingemar Stenmark, Tärna IK Fjällvinden. Lagtävlingen vinns av Tärna IK Fjällvinden.
- Störtlopp vinns av Benny Lindberg, Djurgårdens IF. Lagtävlingen vinns av Östersund-Frösö SLK.
Damer redigera
VM redigera
- Slalom
- 1 Lea Sölkner, Österrike
- 2 Pamela Behr, Västtyskland
- 3 Monika Kaserer, Österrike
- Storslalom
- 1 Maria Epple, Västtyskland
- 2 Lise-Marie Morerod, Schweiz
- 3 Annemarie Moser-Pröll, Österrike
- Störtlopp
- 1 Annemarie Moser-Pröll, Österrike
- 2 Irene Epple, Västtyskland
- 3 Doris de Agostini, Schweiz
- Kombination
- 1 Annemarie Moser-Pröll, Österrike
- 2 Hanni Wenzel, Liechtenstein
- 3 Fabienne Serrat, Frankrike
Världscupen redigera
- Totalsegrare: Hanni Wenzel, Liechtenstein
- Slalom: Hanni Wenzel, Liechtenstein
- Storslalom: Lise-Marie Morerod, Schweiz
- Störtlopp: Annemarie Moser-Pröll, Österrike
SM redigera
- Slalom vinns av Karin Sundberg, Lycksele IF. Lagtävlingen vinns av Gällivare SK
- Storslalom vinns av Karin Sundberg, Lycksele IF. Lagtävlingen vinns av Vilhelmina IK.
- Störtlopp vinns av Karin Sundberg, Lycksele IF.
Skidor, längdåkning redigera
- 13-19 mars - Svenska mästerskapen avgörs i Piteå.[1]
- 5 mars - Svenska skidspelen avgörs i Falun.[1]
- 10 juni - Worldloppet Ski Federation bildas i Uppsala.[28]
Herrar redigera
VM redigera
- 15 km
- 1 Józef Łuszczek, Polen – 49.09,3
- 2 Jevgenij Beljajev, Sovjetunionen – 49.11,6
- 3 Juha Mieto, Finland – 49.14,3
- 30 km
- 1 Sergej Saveljev, Sovjetunionen – 1:32.56,0
- 2 Nikolaj Simjatov, Sovjetunionen – 1:33.48,2
- 3 Józef Łuszczek, Polen – 1:33.52,2
- 50 km
- 1 Sven-Åke Lundbäck, Sverige – 2:46.43,0
- 2 Jevgenij Beljajev, Sovjetunionen – 2:47.34,4
- 3 Jean-Paul Pierrat, Frankrike – 2:47.52,2
- Stafett 4 x 10 km
- 1 Sverige – 2:05.17,6 (Sven-Åke Lundbäck, Christer Johansson, Tommy Limby & Thomas Magnusson)
- 2 Finland – 2:05.28,9 (Esko Lähtevänoja, Juha Mieto, Pertti Teurajärvi & Matti Pitkänen)
- 3 Norge – 2:06.48,3 (Lars-Erik Eriksen, Ove Aunli, Ivar Formo & Oddvar Brå)
Backhoppning, K70
- 1 Matthias Buse, DDR
- 2 Henry Glass, DDR
- 3 Aleksej Borovitin, Sovjetunionen
Backhoppning, K90
- 1 Tapio Räisenen, Finland
- 2 Alois Lipburger, Österrike
- 3 Falko Weisspflog, DDR
Backhoppning, K70, lag
- 1 DDR – (Harald Duschek, Jochen Danneberg, Henry Glass & Matthias Buse)
- 2 Finland – (Jari Puikkonen, Jouko Törmänen, Pentti Kokkonen & Tapio Räisenen)
- 3 Norge - (Rune Hauge, Roger Ruud, Tom Levorstad & Per Bergerud)
- Nordisk kombination
- 1 Konrad Winkler, DDR
- 2 Rauno Miettinen, Finland
- 3 Ulrich Wehling, DDR
Världscupen redigera
- 1 Sven-Åke Lundbäck, Sverige
- 2 Lars-Erik Eriksen, Norge
- 3 Magne Myrmo, Norge
Övrigt redigera
- 5 mars - Jean-Paul Pierrat, Frankrike vinner Vasaloppet.[29]
SM redigera
- 15 km vinns av Sven-Åke Lundbäck, Bergnäsets AIK. Lagtävlingen vinns av Delsbo IF.
- 30 km vinns av Sven-Åke Lundbäck, Bergnäsets AIK. Lagtävlingen vinns av Arvika IS.
- 50 km vinns av Sven-Åke Lundbäck, Bergnäsets AIK. Lagtävlingen vinns av IFK Mora.
- Stafett 3 x 10 km vinns av Skellefteå SK med laget Tommy Lundberg, Jarl Svensson och Erik Wäppling .
Damer redigera
VM redigera
- 5 km
- 1 Helena Takalo, Finland – 18.53,5
- 2 Hilkka Riihivuori, Finland – 18.58,4
- 3 Raisa Smetanina, Sovjetunionen – 19.01,3
- 10 km
- 1 Sinaida Amosova, Sovjetunionen –37.01,7
- 2 Raisa Smetanina, Sovjetunionen – 37.13,3
- 3 Hilkka Riihivuori, Finland – 37.23,4
- 20 km
- 1 Sinaida Amosova, Sovjetunionen
- 2 Galina Kulakova, Sovjetunionen
- 3 Helena Takalo, Finland
- Stafett 4 x 5 km
- 1 Finland – 1:13.25,8 (Taina Impiö, Marja-Liisa Hämäläinen, Hilkka Riihivuori & Helena Takalo)
- 2 DDR – 1:13.29,7 (Marlies Rostock, Birgit Schreiber, Barbara Petzold & Christel Meinel)
- 3 Sovjetunionen – 1:13.39,8 (Nina Rotsjeva, Sinaida Amosova, Raisa Smetanina & Galina Kulakova)
SM redigera
- 5 km vinns av Lena Carlzon-Lundbäck, Malmbergets AIF. Lagtävlingen vinns av Delsbo IF.
- 10 km vinns av Eva Olsson, Delsbo IF. Lagtävlingen vinns av Delsbo IF.
- 20 km vinns av Eva Olsson, Delsbo IF. Lagtävlingen vinns av Delsbo IF.
- Stafett 3 x 5 km vinns av Delsbo IF med laget Margareta Hermansson, Eva Olsson och Gudrun Fröjdh .
Skidskytte redigera
VM redigera
Herrar redigera
- Sprint 10 km
- 1 Frank Ullrich, DDR
- 2 Eberhard Rösch, DDR
- 3 Klaus Siebert, DDR
- Distans 20 km
- 1 Odd Lirhus, Norge
- 2 Frank Ullrich, DDR
- 3 Eberhard Rösch, DDR
- Stafett 4 x 7,5 km
- 1 DDR (Manfred Beer, Klaus Siebert. Frank Ullrich & Eberhard Rösch)
- 2 Norge (Odd Lirhus, Sigleif Johansen, Roar Nilsen & Tor Svendsberget)
- 3 Västtyskland (Gerhard Winkler, Andreas Schweiger. Hans Estner & Heinrich Mehringerr)
Tennis redigera
Herrar redigera
- 8 januari - Jimmy Connors, USA vinner GP Masters-finalen i New York mot Björn Borg, Sverige med 2-1 i set.[1]
- Tennisens Grand Slam:
- 11 juni - Björn Borg, Sverige vinner Franska öppna genom att finalslå Guillermo Vilas, Argentina med 3-0 i set.[1]
- 9 juli - Björn Borg, Sverige vinner Wimbledonmästerskapen genom att finalslå Jimmy Connors, USA med 3-0 i set.[1]
- 10 september - Jimmy Connors, USA besegrar Björn Borg, Sverige med 3-0 i set i US Open-finalen i Flushing Meadow Park.
- Australiska öppna - Guillermo Vilas, Argentina
- 10 december - Davis Cup: USA finalbesegrar Storbritannien med 4-1 i Rancho Mirage.[30]
Damer redigera
- Tennisens Grand Slam damernas resultat:
- 3 december - USA vinner Federation Cup genom att finalbesegra Australien med 2-1 i Melbourne.[31]
Volleyboll redigera
- 6 september - Kuba blir damvärldsmästare genom att finalbesegra Japan med 3-0 i Sovjet.[32]
- 1 oktober - Sovjet blir herrvärldsmästare genom att finalbesegra Italien med 3-0 i Rom.[33]
Evenemang redigera
- VM på cykel arrangeras i Nürburgring, Västtyskland
- VM i fotboll arrangeras i Buenos Aires, Argentina
- VM i ishockey arrangeras i Prag, Tjeckoslovakien
- VM i konståkning arrangeras i Ottawa, Kanada
- VM på skidor, nordiska grenar arrangeras i Lahtis, Finland
- VM på skidor, alpina grenar arrangeras i Garmisch-Partenkirchen, Västtyskland
- VM i skidskytte arrangeras i Hochfilzen, Österrike
- VM i basket arrangeras i Manila, Filippinerna
- EM i bordtennis arrangeras i Duisburg, Västtyskland
- EM i konståkning arrangeras i Strasbourg, Frankrike
Födda redigera
- 18 januari - Thor Hushovd, norsk cyklist.
- 25 januari - Denis Mensjov, rysk cyklist.
- 28 januari - Gianluigi Buffon, italiensk fotbollsspelare, målvakt.
- 27 februari - Emelie Öhrstig, svensk längdåkare och cyklist.
- 28 februari – Benjamin Raich, österrikisk alpin skidåkare.
- 1 mars - Marcus Nilson, svensk ishockeyspelare.
- 3 mars - Nicolas Kiesa, dansk racerförare.
- 8 mars – Johanna Sjöberg, svensk simmare.
- 11 mars – Didier Drogba, fotbollsspelare från Elfenbenskusten
- 14 mars – Pieter van den Hoogenband, nederländsk simmare.
- 19 mars - Gabriel Heinze, argentinsk fotbollsspelare.
- 5 april
- Franzisca van Almsick, tysk simmare.
- Dwain Chambers, brittisk friidrottare.
- 13 april - Carles Puyol, spansk fotbollsspelare.
- 17 april
- Monika Bergmann-Schmuderer, tysk alpin skidåkare.
- Hannu Manninen, finländsk tävlande i nordisk kombination.
- 27 april – Jakub Janda, tjeckisk backhoppare.
- 6 maj – Riita-Liisa Lassila, finländsk längdåkare.
- 16 maj
- Karolina Westberg, svensk fotbollsspelare.
- Olga Zaitseva, rysk skidskytt.
- 24 maj - Johan Holmqvist, svensk ishockeymålvakt.
- 11 juni - Vendela Zachrisson, svensk seglare, skipper.
- 20 juni - Frank Lampard, engelsk fotbollsspelare.
- 24 juni
- Luis García, spansk fotbollsspelare.
- Mikael Nilsson svensk fotbollsspelare.
- 7 juli - Marcus Ahlm, svensk handbollsspelare.
- 11 juli - Mats Troeng, svensk orienterare.
- 20 juli - Pavel Datsyuk, rysk ishockeyspelare.
- 31 juli - Justin Wilson, brittisk racerförare.
- 5 augusti – Kim Gevaert, belgisk friidrottare.
- 8 augusti - Louis Saha, fransk fotbollsspelare.
- 12 augusti - Hayley Wickenheiser, kanadensisk ishockeyspelare.
- 26 augusti – Hestrie Cloete, sydafrikansk friidrottare.
- 8 september - Marco Sturm, tysk ishockeyspelare.
- 14 september - Per Ledin, svensk ishockeyspelare, forward.
- 16 september – Michael Uhrmann, tysk backhoppare.
- 22 september - Harry Kewell, australisk fotbollsspelare.
- 25 september – Martin Koukal, tjeckisk längdåkare.
- 29 september – Karen Putzer, italiensk alpin skidåkare.
- 3 oktober - Gerald Asamoah, tysk fotbollsspelare.
- 14 oktober – Allison Forsyth, kanadensisk alpin skidåkare.
- 27 oktober – Sergej Samsonov, rysk ishockeyspelare.
- 31 oktober - Heidi Kackur, finländsk fotbollsspelare.
- 2 november
- Alexander Östlund, svensk fotbollsspelare.
- Noah Ngeny, kenyansk friidrottare.
- 7 november - Line Østvold, norsk snowboardåkare.
- 8 november - Rio Ferdinand, brittisk fotbollsspelare.
- 10 november - Kristian Huselius, svensk ishockeyspelare.
- 11 november - Erik Edman svensk fotbollsspelare.
- 22 november – Francis Obikwelu, nigerisk-portugisisk friidrottare.
- 5 december - Olli Jokinen, finländsk ishockeyspelare.
- 12 december - Sebastian Seifert, svensk handbollsspelare.
- 27 december – Antje Buschschulte, tysk simmare.
Avlidna redigera
- 11 september - Ronnie Peterson, 34, svensk racerförare (under tävling).[1]
- 15 september – Ricardo Zamora, 77, spansk fotbollsspelare, legendarisk målvakt
- 10 oktober – Ralph Metcalfe, 68, amerikansk friidrottare
- 20 oktober - Gunnar Nilsson, 29, svensk racerförare (cancer).[1]
- 7 november – Gene Tunney, 80, amerikansk boxare, tungviktsvärldsmästare.[1]
Källor redigera
Fotnoter redigera
- ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t u v w x y z aa ab ac ad ae af ag ah ai aj ak al am an] Horisont 1978. Bertmarks
- ^ [a b] Erik Jonsson (18 mars 1978). ”1970–1979”. Svenska Bandyförbundet. https://www.svenskbandy.se/BANDYFINALEN/HISTORIK/Svenskamastare/Herrar/1970-1979/. Läst 18 mars 2020.
- ^ [a b] ”Västerås Sportklubbs SM-finaler i bandy”. VSK Forum. http://www.vskforum.com/vsk.nu/SM-finallag.html. Läst 21 juli 2011.
- ^ ”1978 World Series” (på engelska). Baseball-Reference.com. http://www.baseball-reference.com/postseason/1978_WS.shtml. Läst 10 juli 2015.
- ^ [a b] ”Sport Statistics”. Arkiverad från originalet den 24 maj 2012. https://web.archive.org/web/20120524142342/http://todor66.com/basketball/Europe/Women_1978.html. Läst 24 augusti 2011.
- ^ ”Basketball Reference”. http://www.basketball-reference.com/leagues/NBA_1978_games.html. Läst 25 augusti 2011.
- ^ ”Sport Statistics”. Arkiverad från originalet den 12 juli 2008. https://web.archive.org/web/20080712055650/http://todor66.com/basketball/World/Men_1978.html. Läst 24 augusti 2011.
- ^ ”African Nations Cup 1978” (på engelska). RSSSF. http://www.rsssf.com/tables/78a.html. Läst 16 augusti 2011.
- ^ [a b c] ”European Competitions 1977-78” (på engelska). RSSSF. http://www.rsssf.com/ec/ec197778.html. Läst 16 augusti 2011.
- ^ ”England FA Challenge Cup 1977-1978” (på engelska). RSSSF. http://www.rsssf.com/tablese/engcup1978.html. Läst 19 augusti 2012.
- ^ ”World Cup 1978” (på engelska). RSSSF. http://www.rsssf.com/tables/78f.html. Läst 12 augusti 2011.
- ^ ”Nordic Championships (Women) 1978” (på engelska). RSSSF. http://www.rsssf.com/tablesw/wnord7482.html#78. Läst 20 augusti 2012.
- ^ Jimmy Lindahl (27 mars 2005). ”Svenska cupen – finalmatcher”. Bolletinen. http://www.bolletinen.se/sfs/pdf/stat_h_allsvens_1941_2005_stat_herr_cupen_finalmatcher.pdf. Läst 21 augusti 2012.
- ^ (på svenska)Fotbollmagasinet (6). 1996.
- ^ ”1970” (på portugisiska). Sylvesterloppet. Arkiverad från originalet den 1 mars 2014. https://web.archive.org/web/20140301024448/http://www.saosilvestre.com.br/1970. Läst 19 augusti 2012.
- ^ ”Boston Marathon”. Arkiverad från originalet den 27 april 2015. https://web.archive.org/web/20150427035419/http://www.baa.org/races/boston-marathon/boston-marathon-history/past-champions/past-mens-open-champions.aspx. Läst 9 april 2011.
- ^ ”Boston Marathon”. Arkiverad från originalet den 7 mars 2012. https://web.archive.org/web/20120307073943/http://www.baa.org/races/boston-marathon/boston-marathon-history/past-champions/past-womens-open-champions.aspx. Läst 9 april 2011.
- ^ ”Sport Statistics”. Arkiverad från originalet den 24 augusti 2011. https://web.archive.org/web/20110824151029/http://www.todor66.com/handball/World/Men_1978.html. Läst 23 augusti 2011.
- ^ ”Sport Statistics”. Arkiverad från originalet den 24 augusti 2011. https://web.archive.org/web/20110824163352/http://www.todor66.com/handball/World/Women_1978.html. Läst 23 augusti 2011.
- ^ ”Championnat du monde 1978 des moins de 20 ans” (på franska). Hockey Archives. 3 januari 1978. https://www.hockeyarchives.info/U-20_1978.htm. Läst 9 september 2012.
- ^ ”Championnat de Suède 1977/78” (på franska). Hockey Archives. 4 april 1978. Arkiverad från originalet den 3 november 2015. https://web.archive.org/web/20151103233147/http://www.hockeyarchives.info/Suede1978.htm. Läst 15 augusti 2011.
- ^ ”Championnats du monde 197878” (på franska). Hockey Archives. 14 maj 1978. https://www.hockeyarchives.info/mondial1978.htm. Läst 15 augusti 2011.
- ^ ”NHL 1977/78” (på franska). Hockey Archives. https://www.hockeyarchives.info/NHL1978.htm. Läst 23 mars 2020.
- ^ ”Presentation av Anders Larsson ny ordförande för Svenska Ishockeyförbundet”. Svenska Ishockeyförbundet. 17 juni 2015. https://www.swehockey.se/Nyheter/nyheterfransvenskaishockeyforbundet/2015/Juni2015/PresentationavAndersLarssonnyordforandeforSvenskaIshockeyforbundet. Läst 16 mars 2020.
- ^ ”Matches internationaux 1978/79” (på franska). Hockey Archives. 22 december 1978. https://www.hockeyarchives.info/inter1979.htm. Läst 20 augusti 2012.
- ^ (på svenska)Hockey (CEWE) (3). 1996.
- ^ ”World Orienteering Championships 1978” (på engelska). http://orienteering.org/events/?event_id=22. Läst 20 augusti 2012.
- ^ ”Worloppet Ski Federation”. Arkiverad från originalet den 27 november 2011. https://web.archive.org/web/20111127114448/http://www.worldloppet.com/30yosatw/WL_21.pdf. Läst 12 september 2011.
- ^ ”Historiska segrare”. Vasaloppet. https://www.vasaloppet.se/wp-content/uploads/sites/1/2019/09/historiska_segrare_vasaloppet_sve_2019-09-18.pdf. Läst 5 september 2011.
- ^ ”Davis Cup”. http://www.daviscup.com/en/results/tie/details.aspx?tieId=10003718. Läst 20 augusti 2011.
- ^ ”Fed Cup”. Arkiverad från originalet den 27 augusti 2011. https://web.archive.org/web/20110827160938/http://www.fedcup.com/en/results/tie/details.aspx?tieId=20004969. Läst 21 augusti 2011.
- ^ ”Sport Statistics”. Arkiverad från originalet den 29 mars 2012. https://web.archive.org/web/20120329002358/http://todor66.com/volleyball/World/Women_1978.html. Läst 24 augusti 2011.
- ^ ”Sport Statistics”. http://todor66.com/volleyball/World/Men_1978.html. Läst 24 augusti 2011.
Externa länkar redigera
Wikimedia Commons har media som rör Sportåret 1978.
