Carl August Robert Paulson, född 16 januari 1886 i Helsingborg, död 10 april 1961 i Stockholm, var en svensk militär, polis, detektiv och överinspektör vid Socialstyrelsen.

Redan 1909, då Paulson tjänstgjorde inom fjärde arméförvaltningen, fick han i uppdrag att från militärt håll utföra spaning på främmande agenter. Han anställdes 1914 som konstapel vid den nyupprättade Polisbyrån. År 1918 tjänstgjorde han som frivillig i finska inbördeskriget på den vita sidan som adjutant för Carl Petersén[1], senare chef för C-byrån, det svenska inrikesspionaget.

Efter hemkomsten blev Paulson 1920 knuten till generalstabens underrättelseavdelning under ledning av polismästare Gustaf Hårleman. År 1925, i samband med försvarsbeslutet, slutade han formellt och startade en detektivbyrå men återkom 1933 till polisen och förordnades som föreståndare för Polisbyrån. År 1937 överflyttades Polisbyrån och även Paulson till Socialstyrelsen. Där fick han operativt ansvar för utlänningskontrollen och hade under andra världskriget till uppgift att övervaka flyktingar som sökte sig till Sverige.[2]

1942 ställdes den svenska affärsmannen och journalisten John Lönnegren under övervakning av Allmänna säkerhetstjänsten (ASK), en föregångare till Säkerhetspolisen (Säpo), misstänkt som agent åt tyska Abwehr. Då Paulson och Lönnegren kände varandra fick Paulson i uppdrag att försöka avslöja den föregivna spionen. Paulson underlät dock att sköta sitt uppdrag och lämnade istället hemliga uppgifter till Lönnegren som vidarebefordrade dem till tyskarna. "Jag slöade till", förklarade Robert Paulson senare i polisförhör[2].

I januari 1945 häktades Paulson, misstänkt för att tillsammans med John Lönnegren ha lämnat hemliga uppgifter till Nazityskland. Han dömdes den 28 april 1945 av Stockholms rådhusrätt till ett år och tio månaders fängelse och avsked för spioneri. Straffet omvandlades senare till villkorlig dom. Som en följd av Paulson-Lönnegrenskandalen tillsattes den så kallade Sandlerkommissionen under ledning av förre socialdemokratiske ministern Rickard Sandler som fann att regelverket för Socialstyrelsens handläggning av flyktingfrågor varit bristfälligt[2].

Referenser redigera

  1. ^ ”Wechselmann, Maj. Krigsförbrytarna som Sverige skyddar, Aftonbladet kultur 8 maj 1998”. wwwc.aftonbladet.se. https://wwwc.aftonbladet.se/kultur/9805/08/mw.html. Läst 31 augusti 2022. 
  2. ^ [a b c] Carlberg, Peter (22 augusti 2022). Mannen som slöade till: hur en hög svensk ämbetsman kunde bli spion för nazisterna