Nils Hertzberg (politiker)
Nils Christian Egede Hertzberg, född den 26 oktober 1827 i Ullensvangs socken i Hardanger, död den 8 juli 1911, var en norsk skolman och statsråd, son till prosten Nils Hertzberg.
| Nils Hertzberg | |
 Nils Hertzberg, 1885. | |
| Född | 26 oktober 1827[1][2] Ullensvangs kommun, Norge |
|---|---|
| Död | 8 juli 1911[1][2] (83 år) Christiania |
| Begravd | Vår Frelsers gravlund |
| Medborgare i | Norge |
| Utbildad vid | Universitetet i Oslo Bergen katedralskole  |
| Sysselsättning | Politiker, redaktör, teolog |
| Befattning | |
| Kommunstyrelsens ordförande i Bærum (1866–1866) Norges kyrko- och undervisningsminister (1882–1884)[3] Medlem av statsrådsavdelningen i Stockholm (1884–1884)[3] Norges kyrko- och undervisningsminister (1884–1884)[3] Stortingsledamot Stortingets mandatperiod 1886–1888, Kristiania, Hønefoss och Kongsvinger (1886–1888)[4] Stortingsledamot Stortingets mandatperiod 1889–1891, Kristiania, Hønefoss och Kongsvinger (1889–1891)[5] | |
| Politiskt parti | |
| Høyre | |
| Barn | Nils Hertzberg (f. 1866) Arthur Johan Hertzberg (f. 1870) Jens Skjelderup Hertzberg (f. 1877) |
| Föräldrar | Nils Hertzberg |
| Utmärkelser | |
| Kommendör av Sankt Olavs orden Sankt Olavs orden | |
| Redigera Wikidata | |
Hertzberg blev student 1846, avlade 1851 teologisk ämbetsexamen, var sedermera lärare vid krigsskolan och Askers seminarium samt blev 1867 föreståndare för det nyinrättade seminariet i Hamar. År 1873 blef han expeditionschef för skolärendena och var 1882–84 statsråd och chef för Kirkedepartementet. Han var stortingsman för Kristiania 1886–88 och 1889–91 och gjorde sig i synnerhet bemärkt genom sina angrepp mot de av Johan Sverdrup framlagda förslagen till skollag, vilka också underkastades några modifikationer. Utom hans inlägg i den hithörande striden, Om forslagene til nye love for folkeskolen (2:a upplagan 1888) och Om skolelovkommissionens udkast til lov om folkeskolen (1888), utgav han en hel rad pedagogiska skrifter.
Han uppsatte och redigerade 1869–73 "Norsk skoletidends" och utgav Nogle lærerseminarier i fremmende lande (1868), Opdragelsen i hjemmet (2 upplagan 1880), Kvindens kald, uddannelse og gjerning (1887; svensk översättning 1888), Pædagogikens historie samt den norske skoles udvikling og ordning (1890; 2:a upplagan 1895), Opdragelse og undervisning (1891; 2:a upplagan 1898), Arbeiderspørgsmaalet og socialismen (1891; svensk översättning samma år), Af opdragelsens historie (1893), Er Ibsens kvindetyper norske? (samma år), Træk af barnets sjæleliv (1897) och Barnets kristelige opdragelse (1903). Han offentliggjorde från 1902 i "Morgenbladet" anteckningar om fadern och personliga upplevelser.
Källor redigera
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Hertzberg, 3. Nils Kristian Egede, 1904–1926.
- ^ [a b] Norsk biografisk leksikon, Kunnskapsforlaget, Nils Christian Egede Hertzberg, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Tallak Lindstøl, Stortinget og statsraadet: 1814–1914. B. 1 D. 1 : Biografier A-K, 1914, s. 371, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Jan Debes, Det norske statsråd 1814–1949, 1950, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Tallak Lindstøl, Stortinget og statsraadet: 1814-1914. B. 2 D. 2 : De enkelte storting og statsraader 1886-1914, 1915, s. 456, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Tallak Lindstøl, Stortinget og statsraadet: 1814-1914. B. 2 D. 2 : De enkelte storting og statsraader 1886-1914, 1915, s. 476, läs online.[källa från Wikidata]