Lymfom är en grupp av blodcellstumörer som utvecklas från lymfocyter.[1] Namnet används ibland för att hänvisa endast till olika sorters cancer istället för alla tumörer.[1] Symptom kan vara bland annat: förstorade lymfknutor som i allmänhet inte smärtar, feber, svettningar, klåda, viktminskning och trötthetskänsla.[2][3] Svettningarna förekommer vanligast nattetid.[2][3]

Lymfom
Latin: lymphoma
Folliculärt lymfom som tränger undan en lymfnod
Klassifikation och externa resurser
ICD-10C81-C96
ICD-O9590-9999
MeSHsvensk engelsk

De två huvudtyperna är Hodgkins lymfom (HL) och icke-Hodgkin lymfom (NHL),[4] med två andra, multipelt myelom och immunoproliferativa sjukdomar, som inkluderas i kategorin av Världshälsoorganisationen (WHO).[5] Icke-Hodgkin lymfom utgör kring 90% av fallen och delas upp i ett stort antal subtyper.[4][6] Lymfom är en del av en bredare grupp av tumörer som kallas tumörer i blod och lymfatisk vävnad.[7]

Riskfaktorer för HL innefattar: infektion med Epstein–Barr-virus och att man har andra familjemedlemmar med sjukdomen.[2] Riskfaktorer för NHL är: autoimmuna sjukdomar, HIV/AIDS, infektion med humant T-lymphotropic virus, stort kött och fettintag, immunhämmande läkemedel och vissa bekämpningsmedel.[3] Lymfom diagnostiseras oftast via blod-, urin -, eller benmärgsprov.[3] Biopsi av lymfkörtlar kan också vara till nytta för diagnostiken.[2][3] Medicinsk avbildning kan sedan göras för att fastställa om och var cancern har spridit sig.[2][3] Spridning eller metastas kan ske till många av kroppens organ, inklusive lungorna, levern och hjärnan.[2][3]

Behandlingen kan innebära en kombination av cytostatika, strålbehandling, riktad terapi, Immunterapi och kirurgi.[2][3] NHL riskererar att göra blodet så tjockt med protein att plasmaferes kan behövas.[3] Aktiv exspektans kan vara lämpligt för vissa typer av lymfom.[3] Vissa typer av lymfom kan botas.[4] Den sammanlagda femårsöverlevnaden i USA för HL är 85%,[8] medan NHL har en femårsöverlevnad på 69%.[9] År 2012 utvecklade över hela världen 566 000 personer lymfom, vilket orsakade 305,000 dödsfall.[5] Lymfom utgör 3-4% av alla cancerfall, vilket gör dem som grupp den sjunde vanligaste cancerformen.[5][10] Hos barn är lymfom den tredje vanligaste cancerformen.[11] Lymfom förekommer oftare i den utvecklade världen än i utvecklingsländer.[5]

Klassifikation redigera

Working formulation (1982) redigera

Denna indelning blev populär men är ganska oanvändbar och används allt mindre särskilt sedan modernare definitioner tillkommit.

REAL (1990-talet) redigera

Revised European-American Lymphoma (REAL) Classification Tillämpar immunofenotypiska och genetiska uttryck för att klassificera lymfomen.

WHO (2008) redigera

Detta klassifikationssystem försöker gruppera lymfomen efter celltyp (dvs den celltyp som mest liknar tumörer) och definiera fenotypiska, molekylära och cytogena karaktäristika. WHO:s tumörklassifikation bygger till stor del på REAL. De tre huvudgrupperna är B-cellslymfom, T-cellslymfom och NK-cellslymfom.

Symptom redigera

När finns anledning att misstänka lymfom?[12][13]

Epidemiologi redigera

 
Åldersstandardiserad dödlighet i lymfom och multipla myelom per 100 000 invånare år 2004.[14]
  ingen data
  mindre än 1.8
  1.8-3.6
  3.6-5.4
  5.4-7.2
  7.2-9
  9-10.8
  10.8-12.6
  12.6-14.4
  14.4-16.2
  16.2-18
  18-19.8
  mer än 19.8

Lymfom är den vanligaste blodcancerformen i västvärlden.

Tillsammans utgör lymfom 5,3 % av all cancer i USA och 55,6 % av all blodcancer.[15] Hodgkin's lymfom utgör cirka 0,5 procent av all cancer i USA.[8]

Eftersom blodsystemet är en del av kroppens immunförsvar så har patienter med ett nedsatt immunförsvar som vid HIV eller särskilda mediciner (exempelvis metotrexat) en högre incidens av lymfom.

Källor redigera

  1. ^ [a b] Taylor, Elizabeth J. (2000). Dorland's Illustrated medical dictionary. (29:e). Philadelphia: Saunders. sid. 1038. ISBN 0721662544 
  2. ^ [a b c d e f g] ”General Information About Adult Hodgkin Lymphoma”. cancer.gov. National Cancer Institute. 23 april 2014. http://www.cancer.gov/cancertopics/pdq/treatment/adulthodgkins/Patient/page1/AllPages. Läst 20 juni 2014. 
  3. ^ [a b c d e f g h i j] ”General Information About Adult Non-Hodgkin Lymphoma”. cancer.gov. National Cancer Institute. 25 april 2014. http://www.cancer.gov/cancertopics/pdq/treatment/adult-non-hodgkins/Patient/page1/AllPages. Läst 20 juni 2014. 
  4. ^ [a b c] ”The Lymphoma Guide Information for Patients and Caregivers” (på engelska) (  PDF). Leukemia & Lymphoma Society. Arkiverad från originalet den 14 juli 2014. https://web.archive.org/web/20140714194242/http://www.lls.org/content/nationalcontent/resourcecenter/freeeducationmaterials/lymphoma/pdf/lymphomaguide.pdf. Läst 25 juni 2016. 
  5. ^ [a b c d] World Cancer Report 2014.. World Health Organization. 2014. sid. Kapitel 5.13. ISBN 9283204298 
  6. ^ ”Lymphoma”. cancer.gov. National Cancer Institute. http://www.cancer.gov/dictionary?cdrid=45368. Läst 13 juni 2014. 
  7. ^ Vardiman, JW; Thiele, J; Arber, DA; Brunning, RD; Borowitz, MJ; Porwit, A; Harris, NL; Le Beau, MM; et al. (30 juli 2009). The 2008 revision of the World Health Organization (WHO) classification of myeloid neoplasms and acute leukemia: rationale and important changes.. "114". sid. 937–51. doi:10.1182/blood-2009-03-209262. PMID 19357394. 
  8. ^ [a b] ”Hodgkin Lymphoma—SEER Stat Fact Sheets”. Seer.cancer.gov. http://seer.cancer.gov/statfacts/html/hodg.html. Läst 26 augusti 2012. 
  9. ^ ”SEER Stat Fact Sheets: Non-Hodgkin Lymphoma”. cancer.gov. National Cancer Institute. http://seer.cancer.gov/statfacts/html/nhl.html. Läst 18 juni 2014. 
  10. ^ Marcus, Robert (2013). Lymphoma : pathology, diagnosis and treatment (2:a). sid. 1. ISBN 9781107010598. http://books.google.ca/books?id=SX0LAgAAQBAJ&lpg=PP1 
  11. ^ Tepper, John E.; Niederhuber, James O.; Armitage, James H.; Doroshow, Michael B.; Kastan, Joel E. (2014). ”Childhood lymphoma” (Femte). sid. 97. ISBN 1455728659 
  12. ^ ”8 Warning Signs of Lymphoma” (på engelska). verywell.com. https://www.verywell.com/warning-signs-of-lymphoma-2252446. 
  13. ^ ”Lymfom - symtom och utredning”. internetmedicin.se. http://www.internetmedicin.se/page.aspx?id=587. 
  14. ^ ”WHO Disease and injury country estimates”. World Health Organization. 2009. http://www.who.int/healthinfo/global_burden_disease/estimates_country/en/index.html. Läst 11 november 2009. 
  15. ^ Horner MJ, Ries LAG, Krapcho M, Neyman N, et al. (eds).. "SEER Cancer Statistics Review, 1975–2006". Surveillance Epidemiology and End Results (SEER). Bethesda, MD: National Cancer Institute. http://seer.cancer.gov/csr/1975_2006/. Retrieved 03 November 2009. "Table 1.4: Age-Adjusted SEER Incidence and U.S. Death Rates and 5-Year Relative Survival Rates By Primary Cancer Site, Sex and Time Period"

Externa länkar redigera