Liss Eriksson
svensk skulptör
Liss Eriksson, född 31 augusti 1919 i Maria Magdalena församling, Stockholm, död där 13 juli 2000,[3] var en svensk skulptör.
| Liss Eriksson | |
 | |
| Född | 31 augusti 1919[1] Maria Magdalena församling[1], Sverige |
|---|---|
| Död | 19 juli 2000 (80 år) Maria Magdalena församling, Sverige |
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Skulptör[2] |
| Noterbara verk | La Pucelle, Järnpojke, Fågelmannen, La Mano och La Mano, Skövde |
| Maka | Britta Reich-Eriksson |
| Föräldrar | Christian Eriksson[1] Ebba Dahlgren[1] |
| Släktingar | Matts Eriksson (syskon) |
| Utmärkelser | |
| Prins Eugen-medaljen (1975) Sergelpriset (1985) | |
| Redigera Wikidata | |
Utbildning och levnad redigera
Liss Eriksson föddes i Stockholm som yngste son till skulptören Christian Eriksson och Ebba Dahlgren och växte upp i faderns ateljéfastighet Nederland mindre 9 vid Maria Prästgårdsgata på Södermalm i Stockholm, där han själv bodde och arbetade från 1951. Han började studera för att bli arkitekt vid Norrköpings tekniska gymnasium 1938, men avbröt studierna året därpå. Istället studerade han vid Konsthögskolan i Stockholm 1939–1944 (för Nils Sjögren och Eric Grate).
År 1947 deltog Liss Eriksson tillsammans med bland andra Arne Jones i utställningen Ung Konst på Färg och Form, som blev upptakten för konstnärsgruppen 1947 års män. Därefter reste han till Paris tillsammans med sin fästmö och blivande hustru konstnären Britta Reich-Eriksson (1918–2014) och studerade för Jean Osouf och Henri Laurens och blev kvar där till 1951.
Liss Eriksson är gravsatt i minneslunden på griftegården i Lilla Aska i Linköpings pastorat.[4]
Offentliga verk i urval redigera
- Faster (1944), granit, Västertorps skulpturpark i Stockholm, i brons vid Rackstadmuseet i Arvika och i Liljekvistska parken i Borlänge
- Bal de nuit (1947), brons
- Sittande man (1947), brons
- Katalanskan (1948-52), stengods, Värmlands Museum i Karlstad, i kalksten, i brons vid Rosenlundsgatan i Stockholm
- Negerboxaren (1949), brons, Västmanlands läns museum i Västerås
- Kulstötaren, Värmlands Museum i Karlstad
- La Pucelle även kallad Den lilla havsfröken (1950), Lidingö
- Mor och barn (1952), Eskilstuna[förtydliga], i parken vid Norrköpings konstmuseum
- Mor och barn (1956), Skultorp, i parken vid Skultorps bibliotek, inköpt av dåvarande Skultorps landskommun
- Nonstop (1955), emalj, rostfritt stål och koppar, Mimerporten, Västerås
- Dispyt (omkring 1964), Skövde skänkt till staden av Skövde sparbank
- Violoncellen (1965), brons, Sommarvägen 11 i Dalbo i Växjö
- Mårten bébé) (1968), röd granit, Malmö, och i brons (1971), Kyrkogatan i Arvika
- Fågelmannen (1971), brons, Torget i Arvika
- Pojken som tittar på månen eller Järnpojke (1967), järnsmide, Finska kyrkans gård, Bollhustäppan, i Gamla stan, Stockholm
- Elanie I, brons, Sunne, samt utanför Kulturhuset i Skövde och utanför vårdcentralen i Kronoparken i Karlstad
- Elanie II, utanför tidigare SAF-huset på Blasieholmen i Stockholm
- Oskuld (1954), brons, Lidingö, Norrköping och Västertorps skulpturpark i Stockholm
- Huset (1961), järnsmide, Kobjerstorget i Lund
- Dopfunt av slipat kristallglas (1961), Adolf Fredriks kyrka i Stockholm
- La Mano (1977), röd granit, Katarinavägen i Stockholm (huggen tillsammans med bildhuggaren Göran Lange). La Mano i brons i mindre skala finns placerad utanför Kulturhuset i Skövde
- Paret (1973), brons, Djurgården i Stockholm
- Mor och barn (1975), brons, Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge
- Hjalmar Branting, byst i Kramfors Folkets Hus
- 'Ögat (1989), brons, Sigmatorget i Västerås, Stadshusets entré i Arvika
- Meditativ gestalt (1989), brons, Domkyrkan i Västerås, vid Rackstadmuseet i Arvika och vid Allhelgonagatan i Kortedala i Göteborg
- Korsgestalt, krucifix (1977), brons, Stora Sköndals församlingshem, Stockholm
- Manlig torso, brons, hamnen i Arvika
- Duo (1993), brons, utanför tidigare A7 i Visby
- Källan, Stockholm[förtydliga]
- Kärleken är oskattbar (1990), brons, utanför Skatteverket i Visby
- Porträtthuvud av Ivo Cramér (1996), Dansmuseet i Stockholm
- På spången (1998), brons, Badstrandsvägen, Stora Essingen, Stockholm
- Eriksson finns representerad vid bland annat Nationalmuseum[5] i Stockholm, Norrköpings konstmuseum[6], Värmlands museum[7] och Kalmar konstmuseum[8].
Fotogalleri redigera
-
Duo i Visby -
Fågelmannen i Arvika -
Faster, granit, Västertorps skulpturpark, Stockholm. -
Kvinna vattnar blommor, detalj av Huset, Kobjerstorget, Lund. -
Elanie i Skövde.
Litteratur redigera
- Thomas Millroth: Liss bildhuggare, Carlsson bokförlag, Ödeshög 1994, ISBN 9177986067
- Gunilla Arvidsson: Huset – ett livsverk av Liss Eriksson, C-uppsats i konstvetenskap, Högskolan i Halmstad, höstterminen 2006
- Ann Eriksson: "Ett ateljéhus på Söder", Sigma förlag, Stockholm 2018, (ISBN 978-91-979578-6-1)
- Ann Eriksson: "Den rör mitt hjärta – om Liss Erikssons offentliga verk", Sigma förlag, Stockholm 2020, (ISBN 978-91-986022-0-3)
Externa länkar redigera
- Mater i Ystad.
Wikimedia Commons har media som rör Liss Eriksson.
Fotnoter redigera
- ^ [a b c d] Maria Magdalena kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, huvudserie, SE/SSA/0012/C I a/35 (1919-1920), bildid: 00014981_00087, sida 50, födelse- och dopbok, läs onlineläs online, ”394,sep,1,1...Liss”.[källa från Wikidata]
- ^ Union List of Artist Names, 5 maj 2005, läs online, läst: 14 maj 2019.[källa från Wikidata]
- ^ Sveriges Dödbok 1901–2009, DVD-ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010).
- ^ SvenskaGravar
- ^ Nationalmuseum
- ^ Norrköpings konstmuseum. (2000 ;). Norrköpings konstmuseum : katalog. Norrköpings konstmuseum. ISBN 91-88244-22-9. OCLC 186037488. https://www.worldcat.org/oclc/186037488. Läst 5 juni 2020
- ^ Värmlands museum
- ^ Kalmar konstmuseum