Jonna Kajsa Johanna Bornemark, född 19 mars 1973,[2] är en svensk filosof och författare.[3] Hon har uppmärksammats för sin Det omätbaras renässans och andra böcker där ämnen som kroppslighet, mätbarhet, interaktion och bildningsfrågor tas upp. Bornemark är knuten till Södertörns högskola.

Jonna Bornemark
Jonna Bornemark på Bokmässan i Göteborg 2022.
Född19 mars 1973[1] (51 år)
Medborgare iSverige[1]
SysselsättningFilosof, författare
Redigera Wikidata

Biografi redigera

Jonna Bornemark är sondotter till författaren Kjell-Olof Bornemark, bror till Valter Bornemark som var gift med Gullan Bornemark. Delar av hennes släkt har bakgrund inom cirkusvärlden; farmodern kom från en överklassfamilj i Ryssland, flydde landet undan kommunismen, uppträdde på cirkus och försörjde sig senare som astrolog.[4][5]

Bornemarks intresse för filosofiska frågor började i tonåren, via långa diskussioner med sin far och farfar.[4]

Författande och forskning redigera

Bornemark disputerade i filosofi i januari 2010 på avhandlingen Kunskapens gräns – gränsens vetande: en fenomenologisk undersökning av transcendens och kroppslighet och är numera professor. Hon är verksam som forskare och lärare vid Centrum för praktisk kunskapSödertörns högskola.[6]

Jonna Bornemark forskar inom fenomenologi, existensfilosofi, religionsfilosofi och praktisk kunskap. Några intresseområden är bildningsfrågor, kvinnan i filosofin, interaktion mellan människa och djur, kroppslighet, mätbarhetens gränser och relationen mellan erfarenhet och teori. Några centrala gestalter i Bornemarks forskning är Edmund Husserl, Max Scheler, Edith Stein, Mechthild av Magdeburg och Giordano Bruno.[6] Hon har mer influerats av olika tyska filosofer, än av den traditionella svenska analytiska filosofin.[4]

År 2018 gav hon ut den uppmärksammade boken Det omätbaras renässansVolante förlag,[7] som med 30 000 sålda ex nådde ut långt utanför de filosofiintresserades kretsar.[8] Med sin kritik av den svenska nutidens "mät- och utvärderingssjuka" (istället för fokus på kärnverksamheten), gjorde den Bornemark till en av de mest omskrivna nutida svenska filosoferna. Boken har även inspirerat till säsong 2 av Netflix-serien Kärlek & anarki.[9] Hon anser dock att det är något fel på ett samhälle där intresset för filosofi växer.[4]

I Horisonten finns alltid kvar: om det bortglömda omdömet omnämns bland andra filosoferna Cusanus och Aristoteles. Hon beskriver även begrepp som ratio (den strikt rationella och mätande sidan av vårt mänskliga medvetande), ”vadheter” (på latin quidditas: essens, väsen eller kvalitet) och intellectus ("förmågan att fånga upp vadheter"),[10] samt episteme, techne (förmågan att omsätta episteme i praktiken) och fronesis.

Bland andra ämnen i Bornemarks skrivande och forskning finns högerpopulism, autism, nycirkus och relationen mellan sexualiteten och livet.[4] Många av hennes böcker tar avstamp i det konkreta, med ett antal ingångar till förhållandet mellan kroppar och gränser.[2][8] Hon definierar sig själv som sexpositiv; hon menar att klarsynthet kan förhindra orealistiska krav på en parrelation, liksom att man måste hitta sexualiteten i sig själv innan man är redo att utforska den tillsammans med andra.[9] I Jag är himmel och hav (2022) återkom Bornemark till kroppsligheten, i en bok som utgår från graviditetens varande och jagets gränser[11] även i samband med BDSM.[12][13]

Övriga aktiviteter och privat redigera

Bornemark medverkar återkommande i programmet Filosofiska rummet i P1.[3] Den 3 augusti 2017 var hon värd för Sommar i P1.[14]

Jonna Bornemark är inte religiös men har via filosofin fått ett intresse för mystik.[15] Hon beskriver sig som feminist[16] och sexpositiv.[17] Bornemark har tre barn.[4]

Bibliografi (urval) redigera

Priser och utmärkelser redigera

Källor redigera

  1. ^ [a b] Libris, 20 maj 2013, läs online, läst: 24 augusti 2018.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Klemetz, Elin (30 mars 2022). ”I graviditeten föddes nya filosofiska tankar”. Kyrkans Tidning. https://www.kyrkanstidning.se/nyhet/i-graviditeten-foddes-nya-filosofiska-tankar. Läst 21 januari 2023. 
  3. ^ [a b] ”Läsardieten: Jonna Bornemark”. Svensk Bokhandel (nr 1 - 2019): sid. 34. 
  4. ^ [a b c d e f] Olevik, Josefin (25 december 2020). ”Cirkus Bornemark – hemma hos en filosof”. Vi. sid. 26–33. https://vi.se/artikel/sbJv754e-a0j2LRwp-3829d. Läst 21 januari 2023. 
  5. ^ Lagerström, Ann (22 augusti 2019). ”Jonna Bornemark upplöser gränsen mellan tanke och kropp”. Modern Psykologi. https://modernpsykologi.se/2019/08/22/jonna-bornemark-upploser-gransen-mellan-tanke-och-kropp/. Läst 21 januari 2023. 
  6. ^ [a b] ”Bornemark, Jonna – Profil”. Södertörns Högskola. http://www.sh.se/p3/ext/content.nsf/aget?openagent&key=sh_personal_profil_sv_577252. 
  7. ^ ”Det omätbaras renässans”. Volante. https://volante.se/bocker/det-omatbaras-renassans/. Läst 12 augusti 2019. 
  8. ^ [a b] Cederström, Carl (16 mars 2022). ”Filosofen: ”Du är inte så blyg va?””. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/a/RrB7Ma/filosofen-jonna-bornemark-sa-paverkas-vi-av-graviditeter. Läst 21 januari 2023. 
  9. ^ [a b] McMillen, Kristin (8 juli 2022). ”Jonna Bornemark: Sex är min hobby”. Dagens ETC. https://www.etc.se/kultur-noje/jonna-bornemark-sex-aer-min-hobby. Läst 21 januari 2023. 
  10. ^ ”Recension”. Tidskrift för politisk filosofi (Bokförlaget Thales) Årgång 24 (nr 3). 2020. https://www.politiskfilosofi.se/fulltext/2020-3/pdf/TPF_2020-3_49-57_bergman.pdf. Läst 5 februari 2023. 
  11. ^ Strömberg, Emma (27 november 2022). ”Intellektuella män har inte intresserat sig för graviditet – filosofen Jonna Bornemark sätter den gravida erfarenheten i centrum för tänkandet”. svenska.yle.fi. https://svenska.yle.fi/a/7-10022285. Läst 21 januari 2023. 
  12. ^ Bornäs, Hanna (2022). ”Kroppen är pudelns kärna”. Respons. http://tidskriftenrespons.se/recension/kroppen-ar-pudelns-karna/. Läst 21 januari 2023. 
  13. ^ Björck, Amelie (11 april 2022). ”Bornemark synar både gravidmagen och bdsm”. www.aftonbladet.se. https://www.aftonbladet.se/a/L5Oq0V. Läst 21 januari 2023. 
  14. ^ ”Jonna Bornemark - Sommar & Vinter i P1”. sverigesradio.se. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/sida/avsnitt/927238?programid=2071. Läst 9 augusti 2019. 
  15. ^ Lindh, Krisstina (10 mars 2021). ”Jonna Bornemark - om att inte veta”. www.svenskakyrkan.se. https://www.svenskakyrkan.se/danderyd/jonna-bornemark---om-att-inte-veta. Läst 21 januari 2023. 
  16. ^ Skugge, Linda (27 oktober 2023). ””Ingen av oss har tagit konventionen som en livsmanual””. www.vi.se. https://www.vi.se/artikel/ingen-av-oss-har-tagit-konventionen-som-en-livsmanual. Läst 21 december 2023. 
  17. ^ McMillen, Kristin (8 juli 2022). ”Jonna Bornemark: Sex är min hobby”. Dagens ETC. https://www.etc.se/kultur-noje/jonna-bornemark-sex-aer-min-hobby. Läst 21 december 2023. 
  18. ^ Lönnbom, Ingemar (1 februari 2021). ”Klockrikestipendiet till Jonna Bornemark”. Blekinge Läns Tidning. https://www.blt.se/kultur/klockrikestipendiet-till-jonna-bornemark-f7560115/. Läst 8 maj 2021. 
  19. ^ ”Pristagare – Stiftelsen Hillesgårdspriset”. https://hillesgardspriset.se/pristagare/. Läst 21 januari 2023.