Wikipedia

Sexpositiva rörelsen

social rörelse kring idén om en liberal inställning till sex generellt

Den sexpositiva rörelsen är en social rörelse som omfamnar idén om en liberal inställning till sexualiteten generellt. Den försöker förändra kulturella attityder och normer runt sexualiteten i dess olika former, som en naturlig och hälsosam del av den mänskliga existensen. Rörelsen trycker på betydelsen av individens egenmakt, säkert sex och samtycke i sexuella sammanhang. Politiken inkluderar en öppen attityd kring sådant som könsuttryck,[1] sexuell läggning,[1] kroppspositivism, nakenhet, fria val, olika relationsformer och reproduktiva rättigheter.[2]

Slutwalk i Washington D.C. 2012, en sexpositiv demonstration där man propagerade för varje människas unika rätt till sin egen kropp, betydelsen av samtycke och rätten att få klä sig och utforska sin sexualitet utan skambeläggande.

Sexpositivitet har definierats som en attityd som bejakar det mångskiftande i de sexuella uttrycken.[2] Det handlar också om ett perspektiv fritt från skambeläggning och fördomsfullhet.[3]

Utveckling redigera

Den österrikiske psykoanalytikern Wilhelm Reich[1] anses vara den som myntade begreppet på 1920-talet.[2][4] Han menade att vissa samhällen och kulturer generellt har en positiv grundinställning till sex, medan andra generellt har en negativ inställning.[5][6]

Begreppet sexpositiv populariserades i slutet av 1990-talet, som en modernare term baserad på samma principer som 1960-talets sexuella frigörelse. Nu fokuserades tydligare på genus och sexuell läggning, till skillnad från 1960-talets mantra om "fri kärlek".[2]

Sexpositiv feminism redigera

Fördjupning: Sexpositiv feminism

I slutet av 1900-talet utvecklades den sexpositiva feminismen som en gren inom feminismen. Den var en reaktion mot idéerna om ett patriarkalt inflytande på den samtida sexualiteten,[2] och en utveckling av den tredje vågens feminism och dess mer intersektionella perspektiv.

Den sexpositiva feminismen kännetecknas av en positiv syn på sexualiteten generellt, inklusive som del av kampen för ökad jämställdhet i samhället. Representanter för sexpositiv feminism ser kvinnors utforskande av onani och sexualiteten på olika sätt som en viktig del i stärkandet av kvinnors individuella friheter.[7]

Man har också ofta en grundläggande positiv eller tillåtande syn gentemot olika sexuella uttryck och praktiker, inklusive det som Gayle Rubin beskrivit som "de yttre gränserna" i sin sexhierarkiska modell. Det berör företeelser som BDSM, sexarbete, flersamhet, HBTQ-praktiker och pornografi. Den sexpositiva feminismen växte fram under 1970- och 1980-talen,[8] i en ofta skarp konflikt med radikalfeminismens syn på mycket av ovanstående som hot mot kvinnor som grupp eller som individer.[9] Feminister som Katie Roiphe och Roxane Gay ser makt som en central del av den sexuella dynamiken, och de ser utövandet av kinks som feministiskt per definition eftersom det förutsätter samtycke.[7]

Politiska partier redigera

Ett sexpositivt politiskt parti har sex- och samlevnad, sexarbetares villkor, integritet och antimoralism som huvudfrågor. Två renodlade sexpositiva partier är Australian Sex Party, grundat 2008, och The Sex Party i British Columbia, Kanada, grundat 2005. De är liberala i sin ideologiska grundhållning och kritiska till den feminism som vill ha starka restriktioner mot allt sexarbete men också till konservativa och religiösa strömningar som dessutom är emot abort. Ett ideologiskt släktskap finns med libertarianska partier och piratpartier.

Flera porrskådespelare har ställt upp som politiska kandidater, ibland med en tydligt sexpositiv agenda. Detta inkluderar Cherie Deville i presidentvalet i USA 2020,[10] liksom Mary Carey i två guvernörsval i Kalifornien.[11] Ilona Staller satt 1987–1992 i Italiens deputeradekammare som representant för Partito Radicale.[12]

Uttryck och betydelse redigera

Sexpositiva uttryck redigera

Nedan listas ett antal uttryck och fokus som har setts som typiskt sexpositiva:[2][3]

Sexpositivism handlar inte om att ha eller vilja ha sex oftare (eller mer sällan). Det syftar istället på att respektera dina egna sexuella uttryck.[15]

Betydelse och kritik redigera

Den sexpositiva rörelsen har vuxit fram i ett samhälle med ett allt större fokus på individens rätt att välja sitt liv. Begreppet myntades av Reich i en tid när allmän rösträtt bekräftade medborgarens rättigheter och friheter i ett demokratiskt samhälle. Sedan 1960-talet har individernas frihet att välja sina egna samlevnadsformer lyfts fram, vilket synts i ett ökat experimenterande utanför traditionella äktenskap och familjekonstellationer. 1960-talet lade också i många länder grunden till en följande legalisering av pornografi och stora delar av sexbranschen. Framväxten av HBTQ-rörelsen, normaliseringen av homosexuella uttryck och BDSM som praktik har följt därefter.[13]

Samtidigt har ovanstående utveckling lett till kritik mot en tilltagande förflackning av mänskliga relationer, sexualisering av samhället, varufiering av sexualiteten, ökad objektifiering av kvinnan och stärkande av patriarkala strukturer. Efter Berlinmurens fall har socialistiska tankar i många fall trängts tillbaka av nyliberalism, marknadsekonomi och kapitalism, men kritiken från den politiska vänstern mot liberalismens bevarande av maktstrukturer har fortsatt. Via Internet har individen fått fler möjligheter att konsumera anonymt och kommunicera på allt fler sätt, och sociala medier med eller utan sexuella inslag är sedan 2010-talet en naturlig del i de flesta människors vardag. På TV, i musiken och på film visas ofta upp sexuella inslag mer öppet.[13]

Kritiken mot den moderna sexpositiva kulturen har även kommit från konservativt håll, inklusive från tänkare som Mary Harrington och Louise Perry som ser den sexuella revolutionen som ett misslyckande och hot mot kvinnors liv. De anser att den moderna sexuella kulturen mestadels gynnar män. Religiösa och traditionellt värdekonservativa kan se den sexpositiva rörelsen och dess uttryck som hot mot familjevärderingar och en sund moral. Även unga ur generation Z kan se delar av den moderna sexpositiva kulturen som förtryckande,[16] och på engelska har denna strömning blivit kallad Puriteens ('puritanska tonåringar').[17] Vissa har beskrivit en väsensskillnad mellan den positiva erotiken och den negativa pornografin, men företrädare för den sexpositiva rörelsen har sett svårigheter av avgränsa de två samt bestraffande lagstiftning som något som ytterst slår tillbaka på det öppna samtalet och kvinnors utforskande av sin sexualitet.[18]

Kritik har även kommit angående den sexpositiva rörelsens namngivning. Många kritiker emot ett antal av rörelsens hjärtefrågor ser sig själva inte som sexnegativa utan som mer nyktra angående balansen mellan trygghet och frihet. Dessa kritiker kan ofta istället namnge sin politik som sexkritisk. Vissa anser att den stora skiljelinjen står mellan liberal- och radikalfeminism.[19]

Förespråkare (exempel) redigera

Ett antal olika författare, forskare och aktivister har producerat sexpositiva böcker, texter och annat material. Nedan listas några av dem:[3]

Referenser redigera

  1. ^ [a b c d e] Klein, Jessica (20 augusti 2021). ”What does 'sex positivity' mean?” (på engelska). www.bbc.com. https://www.bbc.com/worklife/article/20210818-what-does-sex-positivity-mean. Läst 20 mars 2024. 
  2. ^ [a b c d e f] Litner, Jennifer (30 juli 2021). ”Sex Positivity: What it Means and How to Practice it” (på engelska). Psych Central. https://psychcentral.com/health/sex-positivity-meaning. Läst 20 mars 2024. 
  3. ^ [a b c d e f] Nguyen, Julie (1 juli 2023). ”What Does It Mean To Be Sex Positive?” (på engelska). Verywell Mind. https://www.verywellmind.com/what-does-it-mean-to-be-sex-positive-7552914. Läst 20 mars 2024. 
  4. ^ Murphy, Colleen (17 oktober 2023). ”Are You Sex-Positive—Or Would You Like To Be?” (på engelska). Health. https://www.health.com/sex/sex-positivity-meaning. Läst 20 mars 2024. 
  5. ^ Johansson, Warren. 1990. "Sex Negative, Sex Positive Arkiverad 25 november 2018 hämtat från the Wayback Machine.". In: Dynes WR (ed). Encyclopedia of Homosexuality. New York: Garland. p 1182–1183. ISBN 0-8153-1880-4.
  6. ^ See, for example, Wilhelm Reich, The Invasion of Compulsory Sex-Morality (Der Einbruch der Sexualmoral, 1932); The Sexual Revolution (Die Sexualität im Kulturkampf, 1936).
  7. ^ [a b] Maran, Meredith (17 juni 2021). ”For today’s feminist writers, sex makes a comeback” (på engelska). The Washington Post. https://www.washingtonpost.com/entertainment/books/for-todays-feminist-writers-sex-makes-a-comeback/2021/06/16/04c506b4-cea1-11eb-a7f1-52b8870bef7c_story.html. Läst 20 mars 2004. 
  8. ^ Simic, Zora (9 december 2022). ”Friday essay: a sex-positive feminist takes up the 'unfinished revolution' her mother began – but it's complicated” (på engelska). UNSW Sites. https://www.unsw.edu.au/newsroom/news/2022/12/friday-essay--a-sex-positive-feminist-takes-up-the--unfinished-r. Läst 20 mars 2024. 
  9. ^ ”The Feminist Sex Wars: A Retrospective by Gayle Rubin | Cornell University Diversity and Inclusion” (på engelska). diversity.cornell.edu. 27 april 2022. https://diversity.cornell.edu/event/feminist-sex-wars-retrospective-gayle-rubin. Läst 20 mars 2024. 
  10. ^ Snow, Aurora (25 november 2017). ”Meet the Porn Star Running for President in 2020” (på engelska). The Daily Beast. https://www.thedailybeast.com/meet-the-porn-star-running-for-president-in-2020. Läst 22 mars 2024. 
  11. ^ Kreutz, Liz (13 april 2021). ”2003 all over again? Mary Carey, the former porn star, officially running to replace Gov. Newsom” (på engelska). ABC7 San Francisco. https://abc7news.com/gavin-newsom-recall-california-mary-carey-caitlyn-jenner/10510816/. Läst 22 mars 2024. 
  12. ^ Adam Taylor (20 september 2011). ”Meet The Hardcore Porn Star Getting A $53,000 Per Annum Pension From The Italian Senate” (på amerikansk engelska). Business Insider. https://www.businessinsider.com/cicciolina-italy-pension-2011-9. Läst 22 mars 2024. 
  13. ^ [a b c d e f g] Baxter, Rachel. ”The Sex-Positivity Movement: What it Means to Be Sex-Positive” (på amerikansk engelska). SMSNA. https://www.smsna.org/patients/did-you-know/the-sex-positivity-movement-what-it-means-to-be-sex-positive. Läst 22 mars 2024. 
  14. ^ Whitehead, Sophie (4 november 2019). ”What is sex positivity?” (på amerikansk engelska). School of Sexuality Education. https://schoolofsexed.org/blog-articles/2019/11/4/what-is-sex-positivity. Läst 20 mars 2024. 
  15. ^ Johnson, Lacey (27 november 2019). ”No, Being Sex Positive Doesn't Mean You Want to Spend All Day in the Bedroom” (på amerikansk engelska). Oprah Daily. https://www.oprahdaily.com/life/relationships-love/a30028506/sex-positive-meaning/. Läst 20 mars 2024. 
  16. ^ Hinsliff, Gaby (2 februari 2022). ”‘It stopped me having sex for a year’: why Generation Z is turning its back on sex-positive feminism” (på brittisk engelska). The Guardian. ISSN 0261-3077. https://www.theguardian.com/lifeandstyle/2022/feb/02/it-stopped-me-having-sex-for-a-year-why-generation-z-is-turning-its-back-on-sex-positive-feminism. Läst 22 mars 2024. 
  17. ^ Dickson, E.J. (14 juni 2021). ”Are Sex-Negative 'Puriteens' Actually Taking Over the Internet?” (på amerikansk engelska). Rolling Stone. https://www.rollingstone.com/culture/culture-features/puriteens-sex-negative-lgbtq-pride-tiktok-twitter-1180208/. Läst 22 mars 2024. 
  18. ^ Concepcion, Consuelo (1999-01-01). ”On Pornography, Representation and Sexual Agency”. Hypatia. https://www.academia.edu/47087641/On_Pornography_Representation_and_Sexual_Agency. Läst 22 mars 2024. 
  19. ^ Meghan Murphy (11 april 2014). ”The divide isn't between 'sex negative' and 'sex positive' feminists -- it's between liberal and radical feminism” (på amerikansk engelska). Feminist Current. https://www.feministcurrent.com/2014/04/11/the-divide-isnt-between-sex-negative-and-sex-positive-feminists-its-between-liberals-and-radicals/. Läst 22 mars 2024. 
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Sexpositiva_rörelsen&oldid=54543683”