Helan går
Helan går är den mest kända svenska snapsvisan (eller skålvisan).
| Helan går | |
| Originalspråk | Svenska |
|---|---|
| Kompositör | Okänt |
| Textförfattare | Okänt |
| Övrigt | Framförd i operett 1845 |
"Helan" är den traditionella beteckningen på den första snapsen (supen) i en serie, och visan är därför mycket vanlig att sjunga som den första snapsvisan vid bordet på en fest.
Historia redigera
Visans historia är svår att följa eftersom den sällan är omtalad i skrift. Etnologiprofessorn Mats Rehnberg föreslog på 1970-talet att den kunde ha sitt ursprung långt tillbaka i tiden som en trumpetsignal spelad av militärtrumpetare.[1] Man vet dock att den framfördes offentligt i Stockholm år 1845 i operetten Modehandlerskan av Franz Berwald. Visan finns senare också nämnd i Gustaf Meyers uppsalaminnen från tiden som studentbeväring där år 1869.[2] Visan var alltså både gammal och känd när Emil Norlander använde den i jubileumsrevyn Stockholmsluft på Södra teatern år 1905.
Inom den klassiska musiken har flera tonsättare skrivit kompositioner med olika varianter av melodin, bland annat Franz Lehár. Om Franz Lehár berättas också att han vid sitt besök i Sverige 1936 på fullt allvar lär ha trott att Helan går var Sveriges nationalsång eftersom den mycket högtidligt alltid sjöngs som första sång vid middagsfesterna i Sverige.[3][4] Andra tonsättare som använt visan är Sven-Eric Johanson, Lars Johan Werle och Eskil Hemberg.
Fallerallalej redigera
Ordet "fallerallalej", som förekommer i många varianter, var vanligt i vanligtvis trallvänliga och muntra visor eller rim, bland annat av Carl Michael Bellman under 1700-talet. Det är ursprungligen bildat av tonbenämningarna fa och la och kom till Sverige under 1500- och 1600-talen med madrigalen "fala". "...Skåål fala fala falallerila" finns belagt från år 1657. Dessa "fala-ord" kunde även användas nedvärderande om musik eller dikter som uppfattades som innehållslösa. Uttrycket "hela fallerallan" är synonymt med "hela rasket".[5]
Text redigera
Helan går,
sjung hopp faderallan lallan lej,
helan går,
sjung hopp faderallan lej.
Och den som inte helan trår (idag oftast "tar"),
han heller inte halvan får,
Helan gåååååååår, [helan tages]
sjung hopp faderallan lej.
Alternativ andra vers redigera
Halvan går,
sjung hopp faderallan lallan lej,
halvan går,
sjung hopp faderallan lej.
Och den som inte halvan trår (idag oftast "tar"),
han heller inte tersen får,
Halvan gåååååååår, [halvan tages]
sjung hopp faderallan lej.[6]
Eftersom visan är mycket gammal finns det otaliga varianter på texten.
Inspelningar redigera
Den förmodligen första inspelningen gjordes på fonografcylinder av Hjalmar Stolpe redan år 1900.[7] Den första kända inspelningen på 78-varvare gjordes av manskvartetten Pathékvartetten i Stockholm cirka 1914.[8]
Visan finns i flera körarrangemang, och finns med på flera manskörers samlingsinspelningar av dryckesvisor.[9][10]
Filmer redigera
Visan sjungs i ett 40-tal svenska långfilmer under åren 1931–2013, från Skepparkärlek (1931) till Vi är bäst! (2013).[11]
Kuriosa redigera
 |
Kuriosaavsnitt eller ospecifika rubriker rekommenderas inte på Wikipedia. (2023-04) Hjälp gärna Wikipedia med att flytta väsentlig information till relevanta avsnitt, byta namn på rubriken eller diskutera saken på diskussionssidan. Material som kvarstår i avsnittet och som saknar tydlig relevans eller godtagbara källor kan tas bort. |
Då Sverige vann VM i ishockey 1957 i Moskva, i dåvarande Sovjetunionen, kunde inte alla de svenska spelarna texten till Du gamla, du fria, så istället sjöng de svenska spelarna Helan går.[12]
Sången finns med i datorspelet Civilization VI, där den utgör Sveriges ledmotiv tillsammans med Slängpolska efter Byss-Calle.
Källor redigera
- Mattsson, Christina (2002). Helan går: etthundrafemtio visor till skålen ([Ny utgåva]). Stockholm: Atlantis förlag. sid. 87. Libris 8407556. ISBN 91-7486-595-1
Fotnoter redigera
- ^ "Spirituosa och spiritualitet" Arkiverad 26 augusti 2014 hämtat från the Wayback Machine. Kristianstadsbladet 20 juni 2002
- ^ Meyer, Gustaf (1930). Studentliv i Uppsala för sextio år sedan. Stockholm: Norstedt. Libris 495559
- ^ Mattsson, Christina (2002). Helan går: etthundrafemtio visor till skålen ([Ny utgåva]). Stockholm: Atlantis förlag. sid. 87. Libris 8407556. ISBN 91-7486-595-1
- ^ Widlund, Göte (red.), red (2001) [1993]. Manskörprisma. Stockholm: Gehrmans musikförlag. sid. 261. Libris 1699882
- ^ ”falleralla | SAOB”. https://www.saob.se/artikel/?unik=F_0001-0177.y571-0013. Läst 22 november 2023.
- ^ http://www.snapsvisor.eu/dryckesvisor/helan-och-halvan/?id=64
- ^ Helan går, Aria ur Figaros bröllop (1900) på Svensk mediedatabas
- ^ Helan går, Joachim uti Babylon (c:a 1914) på Svensk mediedatabas
- ^ Serenad och kalas på Uppsala slott Orphei Drängar (1976)
- ^ Vår- och festsånger Arkiverad 11 september 2014 hämtat från the Wayback Machine. Linköpings Studentsångare (1996)
- ^ Helan går på Svensk Filmdatabas
- ^ Törnquist, Steffo; Tolstoy Hélène, Kleberg Åsa, Sundström Martin (1995). Sprit: boken om en destillerad värld. Stockholm: Fischer. Libris 7596504. ISBN 91-7054-754-8 (inb.)
Externa länkar redigera
Wikisource har originalverk relaterade till Helan går. - Helan går i Svensk mediedatabas
- Helan går på YouTube
