Wikipedia

Grete Hermann

tysk professor

Grete Hermann, född 2 mars 1901 i Bremen, Tyskland, död 15 april 1984 i Bremen,[3] var en tysk matematiker, fysiker, filosof och pedagog som är känd för sitt arbete inom kvantmekanik.[4]

Grete Hermann
Född2 mars 1901[1][2]
Bremen, Tyskland
Död15 februari 1984[1] (82 år)
Bremen, Tyskland
Medborgare iStorbritannien och Tyskland
Utbildad vidGöttingens universitet
SysselsättningMatematiker, fysiker, filosof, universitetslärare
ArbetsgivareLeonard Nelson
Pädagogische Hochschule Bremen
Politiskt parti
Internationaler Sozialistischer Kampfbund
SPD
Redigera Wikidata

Biografi redigera

Hermann studerade matematik vid universitetet i Göttingen för Emmy Noether och Edmund Landau,[5] där hon disputerade 1926. Hennes doktorsavhandling, "Die Frage der endlich vielen Schritte in der Theorie der Polynomideale", publicerad i Mathematische Annalen, är grunduppsatsen för datoralgebra.

När Adolf Hitler kom till makten i Tyskland deltog Hermann i den underjordiska rörelsen mot nazisterna. Hon var medlem i Internationaler Sozialistischer Kampfbund (ISK).[6]

År 1936 lämnade Hermann Tyskland för Danmark och senare Frankrike och England.[6] I London, för att undvika att sticka ut på grund av sin tyska härkomst, gifte hon sig tidigt 1938 med engelsmannen Edward Henry.[7] Hennes föraningar motiverades av händelser, som gjorde att två år senare åberopade den brittiska regeringen sin dittills undanskymda förordning 18B i Defence (General) Regulations 1939, som identifierade flera tusen flyktingar som hade flytt Tyskland av politiska eller rasskäl som fiendens utsända och placerade dem i interneringsläger.[8]

Efter andra världskrigets slut 1945 kunde hon kombinera sina intressen för fysik och matematik med politisk filosofi. När hon 1946 återvände till det som 1949 skulle bli den tyska förbundsrepubliken (Västtyskland) gick hon med i det socialdemokratiska partiet (SPD).[9] Från 1947 var hon en av dem som bakom kulisserna bidrog till Bad Godesbergprogrammet, utarbetat under ledning av hennes långvariga ISK-kamrat Willi Eichler och antaget 1959. Programmet angav en detaljerad moderniseringsplattform som förde partiet in i regeringen på 1960-talet.[9]

Karriär och vetenskapligt arbete redigera

Åren 1925 till 1927 arbetade Hermann som assistent till Leonard Nelson.[3] Tillsammans med Minna Specht publicerade hon postumt Nelsons verk System der philosophischen Ethik und Pädagogik,[10] samtidigt som hon fortsatte sin egen forskning.

Hermanns doktorsavhandling fastställde först förekomsten av algoritmer (inklusive komplexitetsgränser) för många av de grundläggande problemen inom abstrakt algebra, såsom idealiskt medlemskap för polynomringar. Hermanns algoritm för primär sönderdelning är idag fortfarande i användning.[11]

Som filosof hade Hermann ett särskilt intresse för fysikens grundvalar. År 1934 flyttade hon till Leipzig "med det uttryckliga syftet att förena en nykantiansk uppfattning om kausalitet med den nya kvantmekaniken".[12] I Leipzig ägde många meningsutbyten rum mellan Hermann, Carl Friedrich von Weizsäcker och Werner Heisenberg.[12] Innehållet i hennes arbete under denna tid, inklusive fokus på en distinktion mellan förutsägbarhet och kausalitet, är känt från tre av hennes egna publikationer,[3] från senare beskrivning av deras diskussioner av von Weizsäcker[13] och diskussionen om Hermanns arbete i kapitel tio i Heisenbergs Delen och helheten. Från Danmark publicerade hon sitt arbete Die naturphilosophischen Grundlagen der Quantenmechanik. Detta arbete har kallats "en av de tidigaste och bästa filosofiska behandlingarna av den nya kvantmekaniken".

I juni 1936 tilldelades Hermann Richard Avenarius-priset tillsammans med Eduard May och Th. Vogel.[14][15]

Hermann nominerades till professor i filosofi och fysik vid Pädagogische Hochschule i Bremen och spelade en relevant roll i Gewerkschaft Erziehung und Wissenschaft. Från 1961 till 1978 presiderade hon över Philosophisch-Politische Akademie, en organisation grundad av Nelson 1922, inriktad på utbildning, social rättvisa, ansvarsfull politisk handling och dess filosofiska grund.[6][16]

Bibliografi i urval redigera

  • 1937 – Die Bedeutung der modernen Physik für die Theorie der Erkenntnis Libris 12610094[17]
  • Grete Hermann: Die naturphilosophischen Grundlagen der Quantenmechanik, Naturwissenschaften, Volume 23, Number 42, 718–721, doi:10.1007/BF01491142 (preview på tyska)
  • Grete Hermann: Die Frage der endlich vielen Schritte in der Theorie der Polynomideale. Unter Benutzung nachgelassener Sätze von K. Hentzelt, Mathematische Annalen, Volume 95, Number 1, 736–788, doi:10.1007/BF01206635 (abstract in German language) — The question of finitely many steps in polynomial ideal theory (engelsk översättning)

Referenser redigera

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Grete Hermann, 27 april 2022.

Noter redigera

  1. ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  2. ^ FemBios databas, Grete Henry-Hermann, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c] Soler, Léna (2009). ”The Convergence of Transcendental Philosophy and Quantum Physics: Grete Henry-Hermann's 1935 Pioneering Proposal”. i M. Bitbol, P. Kerszberg, J. Petitot. Constituting Objectivity. Springer. sid. 329-344. doi:10.1007/978-1-4020-9510-8_20 
  4. ^ ”Grete Hermann: An early contributor to quantum theory” (på engelska). Cornell University Library. https://arxiv.org/abs/0812.3986. Läst 12 mars 2018. 
  5. ^ ”Margarethe Hermann”. The Mathematics Genealogy Project. https://www.genealogy.math.ndsu.nodak.edu/id.php?id=63779. Läst 29 maj 2019. 
  6. ^ [a b c] Grete Henry-Hermann, Friedrich Ebert Foundation, downloaded 22 January 2012
  7. ^ ”Marriage registry index (Marylebone)”. FreeBMD. ONS. http://www.freebmd.org.uk/cgi/information.pl?cite=3V8Fq08j1asweWhvST6FbA&scan=1. Läst 15 februari 2016. 
  8. ^ Patricia Shipley (20 november 2012). Grete Henry - Hermann (1901-1984) (A personal account for the trustees of the SFCP). 
  9. ^ [a b] Andrea Abele; Helmut Neunzert; Renate Tobies (2004). Berufswege promovierter Mathematikerinnen und Mathematiker. Springer Basel AG. sid. 110–111. ISBN 978-3-7643-6749-7. https://books.google.com/books?id=29UkBgAAQBAJ&q=%22Grete+Hermann%22+SPD&pg=PA110 
  10. ^ Minna Specht Arkiverad 3 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine., Philosophisch-Politische Akademie (in German language), doanloaded 22 January 2012
  11. ^ Ciliberto, Ciro; Hirzebruch, Friedrich; Miranda, Rick et al., reds (2001) (på engelska). Applications of Algebraic Geometry to Coding Theory, Physics and Computation. Nato Science Series II. Dordrecht: Springer Netherlands. ISBN 978-94-010-1011-5. https://www.springer.com/us/book/9781402000041 
  12. ^ [a b] Bacciagaluppi, Guido; Crull, Elise (december 2009). ”Heisenberg (and Schrödinger, and Pauli) on hidden variables”. Studies in History and Philosophy of Science Part B 40 (4). doi:10.1016/j.shpsb.2009.08.004. PhilSci:4759. 
  13. ^ Carl Friedrich von Weizsäcker, se till exempel: Jagdish Mehra, Helmut Rechenberg: The Historical Development of Quantum Theory, Volume 6 The Completion of Quantum Mechanics 1926–1941, Part 2, Springer, 2001, ISBN 0-387-95086-9, p. 712 f.
  14. ^ C. F. Freiherr v. Weizsäcker (intervjuad), Konrad Lindner: Carl Friedrich von Weizsäcker über sein Studium in Leipzig, NTM Zeitschrift für Geschichte der Wissenschaften, Technik und Medizin, vol. 1, no. 1, pp. 3-18, doi:10.1007/BF02914089, see fulltext
  15. ^ V. F. Lenzen: Die Bedeutung der Modernen Physik für die Theorie der Erkenntnis. Drei mit dem Richard Avenarius-Preis ausgezeichnete Arbeiten von Dr. Grete Hermann, Dr. E. May, Dr. Th. Vogel, In A. P. Ushenko (ed.): The Philosophy of Relativity, Science, vol. 85, no. 2217 (25 June 1937), pp. 606-607
  16. ^ Philosophisch-Politische Akademie (in German language), downloaded 22 January 2012
  17. ^ ”Die Bedeutung der modernen Physik für die Theorie der Erkenntnis”. Libris. http://libris.kb.se/bib/12610094?vw=full. Läst 12 mars 2018. 

Vidare läsning redigera

  • C. Herzenberg: Grete Hermann: Mathematician, Physicist, Philosopher, Bulletin of the American Physical Society, 2008 APS April Meeting and HEDP/HEDLA Meeting, Volume 53, Number 5, 11–15 April 2008 in St. Louis, Missouri (abstract)
  • Vera Venz: Zur Biografie von Grete Hermann, GRIN 2009, First edition 2001, ISBN 978-3640411924 (på tyska)

Externa länkar redigera

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Grete_Hermann&oldid=51639925”